Svartvitt välkomnar en ny redaktionsmedlem – Kristian Hugmark
För ganska exakt ett år sedan fick den nuvarande redaktionen äran att ta över stafettpinnen för Svartvitt. Under året som gått har vi lyckats skapa 152 artiklar med fokus på Örebro SK. Av dessa har det blivit ett drygt 30-tal intervjuer och nästan 80 artiklar om ÖSKs matcher. Både inför och matchrapporter. Utöver det har det varit artiklar om nyförvärv och en hel del krönikor.
Lagom till den nya redaktionens första bröllopsdag förstärker vi laget med en ny stjärna i Kristian Hugmark, eller TommyS som han också kallas från gång till annan. Kristian har under flera år skrivit såväl wobblande blogginlägg på Kubanernas hemsida som välformulerade inlägg i det svartvita forumet och det ska bli spännande att se vad för texter som nu kommer Svartvitt till handa.
Välkommen Kristian! Berätta lite kort om dig själv. Vem är Kristian och varför blev ditt hjärta Svart och Vitt?
Jag är en 41-årig advokat uppvuxen i Örebro som efter studier i Uppsala hamnade i Bryssel i 13 år innan jag flyttade tillbaka till Sverige 2015. Sedan dess bor jag i Stockholm med amerikansk fru och två döttrar på fem och tre år.
Svartvit har jag varit så länge jag kan minnas, även om min moderklubb är Adolfsbergs IK. Varför hjärtat blev Svart och Vitt till en början vet jag inte förutom att det var stadens lag och ett självklart val för pojkhjärtat. Men sedan har tusentals ÖSK-erfarenheter fått hjärtat att pumpa det svartvita blodet allt mer intensivt genom åren.
Starkaste impulsen var nog tvångsnedflyttningen 2004 och sättet som staden då slöt upp kring laget. Känslan att det är vi mot fotbollsetablissemanget triggar mig, och jag tror att det är något som förenar oss. Att vi inte ännu fått den respekt vi förtjänar, men att vi ska visa de jävlarna. Någon gång.
Vilka är dina styrkor och vad tänker du att du kommer att bidra med till redaktionen?
Jag gillar att sätta ord på känslor och upplevelser, att förmedla supporterperspektivet. Jag skulle gissa att det mest blir krönikor som jag kommer att bidra med, men hoppas på en del mer journalistiskt jobb också.
Om du skulle likna dig själv vid en spelare som någon gång spelat i Svartvitt, vem skulle det vara och varför?
Jag vill ju alltid svara Tommy Ståhl så jag gör det men med ett litet tillägg.
När jag var med ÖSK på träningslägret i Portugal för ett knappt år sedan slogs jag av att alla fotbollsspelare har ett drag av fotbollsspelare över sig, även om de alla skiljer sig och skiljer sig ganska mycket. En del är smartare än andra, en del mer rättframma, en del mer fotbollstokiga, en del roligare, en del mer seriösa, men även om det inte finns en stereotyp alla har en air av fotbollsproffs över sig.
En spelare skiljde sig dock från mängden och det var Hagge. Han var mer lik ett icke-fotbollsproffs som jag i sitt sätt att vara.
Men likväl är mitt svar TommyS.
Du blir nu den tredje redaktionsmedlemmen som också är förälder till småbarn. Vilka är utmaningarna med att vara småbarnsförälder och samtidigt fotbollssupporter?
Först och främst rent basalt säkerhetstänk. Tänk på adrenalinpåslaget när du slänger upp ditt barn i luften efter att ÖSK gjort mål. Det finns en smygtagen video från slutsignalen mot Ljungskile 2013 som visar på denna risk även om det gick bra den gången (och alla andra, ska tilläggas).
Utmaning nummer två är tidsplaneringen. Särskilt vardagsmatcher sammanfaller exakt med de timmar jag har med barnen och därför ser jag många matcher i efterhand. Vilket gör att min fru måste scanna telefonen för att undvika spoiler alerts till dess jag hunnit se matchen. Och det är svårt att koncentrera sig när man vet att ÖSK spelar utan att ha koll.
Utmaning nummer tre är humöret. Det är inte ok att vara en tjurig pappa bara för att ÖSK har förlorat. Å andra sidan är barnen det bästa botemedel mot ÖSK-ångest i svåra tider, så det kompenserar mer än väl.
Slutligen - hur ser jag till att barnen förblir ÖSK-are i Stockholm? Just nu är det inga problem men när de blir lite äldre sägs det att barn inte nödvändigtvis tycker att det ballaste är att göra likadant som sin pappa. Det vore läskigt om de kom hem med blåränder en dag. Jag har en handlingsplan men den känns osäker.
Du blir redaktionens första stockholmare. Hur är det att hålla på ÖSK i storstan?
Jag vill inte kalla mig stockholmare utan en örebroare i Stockholmsexil. Det är kul att vara ÖSK-are i Stockholm. Alltid underdog i deras ögon, det trivs jag med. Trist att det inte blir fler besök på Vallen och trist att vi 2017 tog 0 poäng mot Stockholmslag, men i övrigt inga problem.
Varmt välkommen till redaktionen!
