Inför Superettan 2007: Östers anfallare
Så har vi kommit till den sista lagdelen att gå igenom för Östers räkning, anfallet. Att fotboll och annan lagidrott går ut på att göra ett mål mer än motståndarna är en klassiker och hur ser Östers chanser ut inför Superettan 2007 att lyckas med det?
Anfall är bästa försvar brukar det ofta heta. Min definition av detta uttryck är ett lag som med den rätta offensiva kvaliteten kan bemästra sitt motstånd genom fröjdigt, uppfinningsrikt och snyggt anfallsspel. Man har råd att släppa in ett par bollar för det görs ändå fler mål framåt.
Med en 4-3-3 uppställning, ett Österhjärta och en alldeles optimistisk inställning lät detta som ljuv musik när Öster beträdde planen förra säsongen. Många lag hade redan provat lyckan med detta spelsystem och stupat, Trelleborg alldeles nyligen då laget kom upp från Superettan. Men nu skulle vi få se ett härligt anfallsspel, massor av Östermål och slå hål på myten att man inte kan spela detta system var min envisa övertygelse. Men såklart inte, en svidande förlust redan i andra omgången hemma mot AIK var lite väl i överkant för att den skulle passera obemärkt förbi mångas taktiska analyser. Med en dålig start på säsongen och en hel del otur var det alltså inte i år man skulle hoppas på underverk.
En bidragande orsak till att säsongen inte gick särskilt lysande var troligtvis avsaknaden av kontinuitet i spelsystemet. Nu menar jag inte att Lasse hade så mycket till val men det skapade säkerligen en hel del förvirring. Våra anfallare spelade till exempel ena matchen med två kollegor följt av att i nästa spela själv på topp. Detta kan ju inte vara receptet för ett samspelt anfall.
Så när vi nu med stormsteg närmar oss årets säsongsstart kan vi önska oss en del förbättringar förutom kontinuitet i spelsystem. Det jag vill se är en nervös Teever, inte avslappnad och arrogant som han ibland i mina ögon uppfattades förra säsongen. Jag vill se honom springa och kämpa som endast den nervösa fotbollsspelaren gör, använda alldeles för mycket energi och kondition och förhoppningsvis dra med sig ett par försvarare i samma tempo. Det är glöden och viljan att prestera jag vill se hos Teever i år. Han har kvaliteten, det tror jag fortfarande och ett steg ner i seriesystemet kan säkert göra gott. Han får antagligen mer tid på sig som targetplayer i år och har han och Bennett lärt känna varandra bättre på plan under vintern så vet Ingemar förhoppningsvis också hur djupledsbollen ska slås.
För vi har ju nämligen förra årets snabbaste spelare i Teafore Bennett. Kan knappast tro att Superettans mittlås har tränat tillräckligt med sprintträning för att hinna ikapp denna ”speedkula”. Snarare kommer Teafore på ytterliggare mark att rusa på vilket innebär fler frilägen och målchanser. Jag anser att en frisk och kry Bennett är Östers farligaste vapen den kommande säsongen. Han är en irrationell spelare som man inte riktigt vet var man har, mycket på grund av sin snabbhet. Sitter avslutningarna någorlunda så hittar vi antagligen Bennett i topp av skytteligan eller åtminstone i den övre regionen när säsongen är över.
I Freddy Borg har vi vår egen ”lilla” trollkarl, Östers svar på Zlatan. En spelare som med sin förmåga och vilja att utmana kan skapa oråd i motståndarnas försvar. Förra säsongen fick vi inte chansen att se dessa förmågor allt för ofta, men då Freddy var på plan visade han att han verkligen ville något. Även om en dragning inte gick hem så vågar han ändå fortsätta att försöka och jag tror att Freddy kommer att få större utdelning på sina utmaningar denna säsong.
Betyg: 4. Visserligen presterade våra anfallare inte mer än åtta mål under förra säsongen och vår bäste målskytt var Bennett med fyra fullträffar men när lag som Bunkeflo och Sylvia står på programmet bör statistiken förbättras en hel del. Jag skulle vilja se en rotation på Borg och Teever, spela med dem som kompletterar Bennett på bästa sätt. Dock kommer troligtvis Öster föra en hel del av matcher under den kommande säsongen och då kan det vara en god idé att även prova det tyngre anfallsparet Borg och Teever tillsammans. In och stånga framför mål!
Men var är bredden i anfallet? Patrik Viweg hade med största sannolikhet kallats hem från Värnamo till a-laget om han bara hade skrivit på ett nytt kontrakt. Vi har ju nämligen inte råd med en lårkaka eller en förkylning för då står vi där utan ett kvalificerat anfallsalternativ. Visserligen åker Markus Nobel med på lägret till Turkiet men det känns inte som han kommit tillräckligt långt i utvecklingen, även om jag gillar att Öster satsar på en ung talang. Men varför inte Viweg? Det måste med andra ord handlas ytterliggare en ”målspruta”. Jag är nog en av dom få som inte anser att vi behöver en spelare som går direkt in i startelvan för jag tror att vi kommer långt med våra tre ordinarie spelare i Superettan. Men att hitta en reserv är ett dilemma. Ska man handla en utfyllnadsspelare så är ju risken ganska stor att det blir en halvdan affär och att spelaren just är utfyllnad och inte tillför något. Så köp en spelare av god Allsvensk klass som vi kan ha nytta av även nästa säsong i högsta serien. Skulle Öster göra det, minskar de redan små riskerna att någon kommer att klaga på anfallsspelet den kommande säsongen. Den nye "Ryan Air" då? Svårt att veta, men förhoppningsvis är han ett bra komplement till Teever, men framför allt Bennett. Men förhoppningsvis är han förstärkningen vi gått och väntat på och att han får vara kvar hela 2007 och leda oss mot en ny allsvensk sejour.
Okay vi är inte FC Barcelona, men vi är Öster och vi spelar i en serie långt under vår kapacitet så visst är anfall bästa försvar!
Det var om gubbarna som ska göra det, men vad säger vår nye tränare? Det får vi veta inom kort, då en intervju med Giles Stille kommer dyka upp, här lagom inför säsongsstarten. Missa inte det!
