2017-01-02 16:00

Portsmouth - Luton
1 - 0

Nej, nej, och åter nej...

Öster visade på nytt att man inte är nära att vara ett av Sveriges 16 bästa lag just nu, och nu är man jumbo i Superettan.

Stille ställer upp med Tengroth till höger och behåller Svensson på bänken. Ryan J synar bänken likaså och in kommer Teever efter sin lårskada. I övrigt inget uppseendeväckande från Östers håll.

Matchen börjar med samma gamla spel som vi är vana vid när Öster spelar nu för tiden tycker jag, mycket boll på mitten, inget vidare att tala om eget spel och mycket går på chans och tanken ligger före, och kanske är bättre, än vad det praktiska är. Det finns ingen som tar tag i bollen och vill ha den en längre tid, ingen som vill ta de där jobbiga djupledslöpningar och skapa yta åt sina lagkamrater, ingen vill/orkar/kan hitta luckorna i Ljungskiles defensiv, utan 9 av 10 bollar går på chans. Den ende som försöker göra något med bollen och visa de andra är Zavadil. Han vågar utmana, klacka, hålla i bollen och visar att han borde ha viljan och kunnandet. Men det räcker inte med en Zavadil som 5-10 minuter per halvlek visar upp det där.

Matchens första skott på mål kommer i 12 minuten, när LSK:s Augustsson skjuter ett skott på Malmqvist. Minuten senare får LSK en frispark i ett hyfsat läge, men det blir inget av det heller, utan Öster får bort bollen. En som är pigg halvleken igenom är Wålemark och han har mycket boll de första 15 minuterna i synnerhet och håller i densamma på ett bra sätt. LSK har en stund där man trycker på lite mer och skjuter på Öster-spelare, Wålemark och allt annat man kan skjuta på. Ett bombardemang som tvingar Öster att på klassiskt Wimbledon-manér slå långa bollar och det finns inte mycket av eget spel att tala om. Det får Spader Kung, Fredrik Bild att vilja skrika i gång mittfält och forwards framför allt. Detta gör att Bennett får fart på fötterna, kanske av rädsla för mer utskällningar av Bild, och springer fram matchens första hörna som Zavadil slår. På första stolpen kommer Teever, men får bollen för högt på huvudet och den går över.

Sen kommer en bättre Öster-period, där bland annat ett inlägg från Tengroth som Bennet når fram på och nickskarvar mer än nickar på mål, så bollen går ut ur straffområdet. Men när man börjar få hopp och se lite positiva saker i ens lag så…

… serverar Wåhlemark mittfältaren Augustsson med en fin boll, som ger denne ett friläge. Hann chippar bollen kyligt över Malmqvist och Kristoffersson vill vara på den säkra sidan, eller bara få ett mål på sitt konto, och glidtacklar in 1-0 i öppet mål.

Nu får LSK en period med hörnor och får en boll i ribban efter dessa situationer.
Långa-bollar-på-Wåhlemark fortsätter, medan Östers spel handlar mes om kortpassningar, där långt ifrån alla spelare är tillräckligt vän med bollen för att det spelet ska hålla. Var det inte det här spelet vi fick beröm av motståndarfans i Allsvenskan förra året att vi ”spelade kul fotboll och inte tjongade med defensivt tänk”? Visst, kul och vacker fotboll är alltid bra, men 3 poäng är bättre… När man inte kan kombinera de här två, då måste man välja det sistnämnda, för det är det som räknas.

Vår estländske vän Teever får en boll i mitten av första halvlek av Helgi och tar emot bollen på bröstet, gör en helomvändning och får iväg ett vänsterskott som går till hörna. Bra försök av Ingemar där. Tyler tar hörnan och bollen går mot bortre där Vasilj nickar in till målområdet, men Erlandsson lägger rabarber på bollen och håller den säkert.

Sen nuddar Bild lite på Wålemark som faller ihop som en felbakad tårta, och får gult kort. Frisparken slås mot straffpunkten men Öster rensar lite hafsigt och till slut får Robin tag på den.

Zavadil klackar vidare på sin kant och försöker, vi får se Öster spela vägg och lite passningar som går rätt. Man håller bollen i laget, byter kant, och allt är fint till det sista passet/inlägget/avslutet, men Öster visar ändå lite försök till spel och försöker. Efter ett skottförsök av Helgi så täcker Wåhlemark bollen med handen och det blir bra frispark 7-8 meter utanför straffområdet. Men skottet går mitt mot mål, men över ribban av Zavadil. Resten av halvleken är att Öster försöker anfalla, Nouri försöker som vanligt på sin högerkant, men Ljungskile spelar smart och på sin 1-0 ledning och ligger lågt med laget och så fort de får chansen är det lång boll mot Wåhlemark/Kristoffersson.

En första halvlek där Öster spelar som de så många gånger förr gjort, det glimtar till med bra kortpassningsspel, kombinationer klaffar och det blir ändå lite försök. Men avsluten sitter inte och tempot och kunnandet bland spelarna ikväll verkar inte gynna Östers vilja att spela den där fina och underhållande fotbollen som man vill. LSK gör det bra, spelar på sin ide som gjort att de etablerat sig som ett topp 6 lag i Superettan och leder mycket välförtjänt med 1-0.

Statistik efter första halvlek:

Skott: 4-4
Skott på mål: 3-1
Hörnor: 2-3
Frisparkar: 6-5
Offside: 1-2
Gula kort: 0-1

Öster går upp på tre anfallare när lagkapten Gustafson går ut och Borg kommer in. Det innebär att Tengroth och Helgi tar lite mer defensivt, medan Zavadil står för den offensiva kraften på mittfältet nu. Detta verkar som en lätt injektion i en livlös kropp, och Öster får en hörna direkt i början av andra halvlek. Zavadil slår en hörna som målvakten boxar undan och Zavadil får tag i bollen efter lite om och men och får ett avslut som går utanför mål. Tengroth får en studsande boll mot sig utanför straffområdet och skjuter ett bra skott, någon meter utanför en stillastående målvakts högra stolpe.
Sen fortsätter en match utan riktigt tempo och småchanser dyker upp som bäst, bland annat slår Borg upp bollen på handen på en LSK-spelare i straffområdet och det skriks på straff, men det blir en resultatlös hörna.

Sen då? Ptja, det är inte mycket att skriva hem till mamma, mormor, faster eller en tremänning, det skapas lite ströchanser hit och dit, Öster skapar lite hörnor, försöker spela kort och smart, istället för tråkigt och enkelt och Helgi drar på sig ett gult kort. Tengroth går ut, Svensson kommer in och i 84 minuten så kommer Ryan J in istället för Tyler och Öster kör ett 3-3-4 eller vad man ska kalla det. Då passar LSK på att få in en träff i virket och göra 2-0, Kristoffersson är framme igen efter kalabalik bakåt och bollen går i stolpen och ut till ännu ett enkelt mål för Kristoffersson. Efter det skjuter Nouri ett skott på mål och sen är det slut.

Statistik efter matchen:

Skott: 7-8
Skott på mål: 6-2
Hörnor: 2-6
Frisparkar: 16-16
Offside: 3-3
Gula kort: 4-2

Vad ska man säga? Det är inte mycket man orkar skriva om andra halvleks andra halva känner jag, 2-0 målet känns ”typiskt” för ett lag som spelar och mår som Öster nu. För Öster mår inte bra. Spelarna mår inte bra. Tränare mår inte bra. Styrelse och ansvariga mår inte bra. Vi fans mår inte bra. 7-8 i skott, men 6-2 i skott på mål, det talar tydligt varför Öster ligger där de ligger och varför vi gör minst mål i Superettan. Inget självförtroende i våra fyra forwards, kanske att om man slår ihop de fyra att man får en fullgod forward nu.

Det som är tråkigt med detta är att kvalitén SKA finnas och den finns där. Men det funkar inte. Det blir inte rätt. För att jämföra med LSK:s Kristoffersson som gör det mesta rätt nu. Det är HAN vi ska ha. Den typen av forward nu. Det jag sett av LSK innan, och det såg jag idag visar ett lag som spelar efter sina resurser. De har en stor lagmoral, spelar utifrån sin trupp och har just nu flytet och tryggheten. Öster har inte den tryggheten.

Innan matchen berättade Stille för smp.se att det fanns fyra punkter som var tvungna att funka ikväll för vinst: "att vi fortsätter att spela tätt i defensiven. Två: att vi får upp bolltempot och även tempot i spelet utan boll. Tre: att Pavel Zavadil kan prestera bättre. Han har, sedan han kom tillbaka, gjort en del bra saker, men han behöver fler matcher för att visa sitt rätta jag. Fyra: att matcha Ljungskiles lagmoral. Går vi ut och presterar detta tar vi tre poäng."

Det blev inte så Mr Stille. Det blev precis tvärtom.

Jag tror på Stille, jag tror på Wibrån. Jag är förbannad på spelarna. Jag förstår om de är besvikna efter det lilla buandet som hördes från publiken efter 0-0 hemma mot Degerfors. Men det finns anledning att bua. Det är inte åt Stille. Det är inte åt spelarna. Det är åt prestationen samtliga gör på och runt om planen. Det behövs något. En förändring.

Jag vill se en forward i Öster, en offensiv kraft. Jag vill ha kvar Stille säsongen ut till att börja med, han ska inte bära hundhuvud själv efter den här katastrofala början av Superettan. Anfallsspel sökes och måste finnas omgående.

Mest av allt vill jag se flyt, jag vill se det ”lossna”. Proppen ur. Nu är det tungt. Men jag vill passa på och önska alla fotbollsfans i allmänhet, och Öster-fans i synnerhet, en glad midsommar. Jag menar, oavsett vad för lag man håller på i svenska seriesystemet, så är mer än halva säsongen kvar.