Lagbanner

IFK Norrköping - Djurgårdens IF 0-1

Tveksam straff slog ut IFK Norrköping ur cupen. Skandalscener på Idrottsparken.

Det var upplagt för fotbollsfest på Idrottsparken i Norrköping, när hemmalaget IFK tog emot regerande svenska mästarna Djurgårdens IF. Rapporterna talade om årets största bortafölje för gästerna och därmed skulle årets publikrekord i svenska cupen ryka all världens väg.

Före matchen hade det dock varit bråk utanför Parken och väl inne på arenan fortsatte oroligheterna. Matchen fick brytas i ca 5 minuter kort efter avspark och polisen rapporterar att ett 10-tal DIF-supportrar omhändertagits. (Se separat artikel senare.)
Innan avbrottet, där DIF:s Andreas Johansson fick mana till lugn bland sina fans, hade IFK skapat den första målchansen genom Andreas Alm.

Rönneklev bäst på planen i första halvlek.
Tvärtemot vad man kunde vänta sej så var det hemmalaget IFK, hemmahörande i Superettan, som tog för sig mest i den första halvleken. De gånger Djurgården besökte offensiv planhalva var främst i kontraattacker genom Andreas Johansson och snabbe Tobias Hysén. De enda gångerna hemmaförsvaret testades var egentligen på fasta situationer. Gästerna skapade flertalet hörnor och frisparkar nära straffområdet, utan att för den skull åstadkomma ett enda avslut på mål under den första halvleken.

IFK Norrköping å sin sida hade fin fart på passningsspelet och tog sig fram på bägge kanterna genom Mikael Torin till höger och planens gigant under den första halvleken, Viktor Rönneklev till vänster. Gång på gång smet de igenom genom fina enmansprestationer, kombinerat med direktspel på antingen någon av de två topparna Alm och Bruno Santos eller via Marcus Hansson, för dagen offensiv mittfältare, så kallad 10:a. Det var inte långt ifrån att någon av de nyss nämnda kom igenom DIF-försvaret och 0-0 i halvtid var faktiskt en smula orättvist, sett till spelet. Det var IFK Norrköping som hade bollen och anföll med fart, Djurgården fick ställa om i kontringar.

Fortsatt bra spel i andra - "Blomma" nära bli hjälte.
Precis i andra halvleks inledning tändes 2 eller flera bengaliska eldar på den del av VM-läktaren där Djurgårdssupportrarna fanns belägna, något som i undertecknads ögon inte borde få förekomma på en sittplatsläktare. Ännu ett tecken på den undermåliga säkerheten i matcharrangemanget.

Spelet böljade fram och tillbaka de första minutrarna. Bruno Santos styrde Mikael Torins fina inlägg strax över i 48:e minuten och 5 minuter senare fick Andreas Johansson Djurgårdens dittills bästa målchans, men hans nick gick utanför. 10 minuter senare kom Santos sånär igenom för IFK, för att i nästa sekund få se samme Johansson träffa Andreas Lindbergs burgavel med en nick. Och i nästa IFK-anfall når Marcus Hansson bollen före målvakten Pa Dembo Tourrey och denne tvingas riva ner IFK:aren, som hade bollen under kontroll. Domare Andreasson valde dock att fria, men helt säker på sin sak kan han inte ha varit. En såkallad 50-50 situation, där han lika gärna kunde dömt straff och visat ut målvakten som han kunde ha friat. Domarinsatsen överlag var lite svajig, där det tilläts en del fula tilltag från bägge håll, medans andra mindre allvarliga saker belönades med gula kort. 4-3 för hemmalaget blev slutställningen i den matchen.

Med 71 minuter spelade åker Andreas Alm på en riktig körare i ryggen av DIF:s Elias Storm, precis utanför Djurgårdens straffområde. Hade inte Storm redan haft en varning där hade han säkert fått en, men som så ofta med domare så vågar man sällan ge en spelare ett andra gult kort och därmed visa ut denne, särskilt om en match står och väger som denna gjorde. Den efterföljande frisparken slogs av Mikael Blomberg och han visade ännu en gång att han under den gångna säsongen tränat skott. Från ca 22 meter slog han till ett hårt, skruvat skott med sin högerfot som målvakten Tourrey med nöd och näppe klarade. Landslagsklass på såväl frispark som räddning! Millimetrar hindrade trontjänaren "Blomma", som visade att han i allra högsta grad håller mot allsvenskt motstånd i dagens match, från att bli matchhjälte.

"Sökt" straff avjorde matchen.
Några minuter senare jobbade DIF till sig ännu en hörna (totalt 12 i matchen, flertalet av dem på IFK:arnas misstag). Den slogs från vänster av Johan Arneng, nickades tidigt bort av inhoppande Renato Braga och ut till Arneng igen. Samspelet i IFK-försvaret var inte 100%:igt och vips fick Arneng vandra och vandra in mot IFK:s straffområde. När han två meter in i straffområdet mötte Mikael Torin syntes det lång väg: "Jag ska ha straff!". Sålunda fintade han "Torino", gick på utsidan och prickade hans utsträckta ben klockrent. Straff, självklart, men det skall sägas att det syntes lång väg att han sökte den. Torin är ung och orutinerad och gick på den enkla finten mot den betydligt mer rutinerade Johan Arneng. Andreas Johansson stegade upp till elva meters punkten och gjorde inget misstag när han rullade in 0-1 i Andreas Lindbergs högra hörn.

Med 6 minuter kvar på klockan fanns inte mycket annat att göra för IFK:arna än att satsa full fart framåt. Och det höll på att resultera i en kvittering. Renato Braga fick skottchansen, men bollen gick rakt på Tourrey i bortamålet.

Heroisk insats av IFK:arna!
Matchen slutar alltså 0-1 till Djurgården, men ingen kan komma och säga att det var rättvist. IFK Norrköping gjorde säsongens bästa match mot säsongens bästa motstånd och var värda en seger. Alla stod upp och kämpade för varandra och för första gången på länge verkade det som att spelarna verkligen anammat parollen "Stå upp för Peking!". Sällan har jag sett ett IFK Norrköping så taggat och så kampvilligt. Man slet, satsade och kämpade för varandra i varje duell. I den första halvleken var det redan nämnda Viktor Rönneklev som utmärkte sig mest, i den andra var det framför andra Mikael Blomberg, Marcus Hansson och lagkaptenen Mikael Roth som gick i bräschen för de andra. Spelarna ska ha en eloge för sin insats och det var bara rent oflyt som hindrade en semifinalplats i Svenska Cupen.

För IFK:s del väntar nu Västerås SK på hemmaplan i Superetten, en match som saknar egentlig betydelse. Djurgården får i semifinal möta Öster borta på Värendsvallen.

Magnus Cadelin-Åberg 2004-10-14 23:00:00

Fler artiklar om Öster