”En möjlighet för allsvenska klubbar att göra fynd i januarifönstret”
Fotbollsvärlden har överlevt 2020 – men hur ser det ut 2021? Ekonomen Kristof Vogel spår en halvering i omsättning i januarifönstret och möjligheter som öppnar sig för allsvenska klubbar. – Det kan finnas en bra möjlighet för allsvenska klubbar att göra fynd, säger han.
När coronakrisen bröt ut i våras och världens fotboll sattes på paus pratade man om två olika typer av problem för de allsvenska fotbollsklubbarna:
• En akut likvidtetskris (pengar på banken) som innebär konkurshot
• En längre lågkonkjunktur som riskerar klubbarnas överlevnad på sikt
När vi summerar 2020 kan vi konstatera att alla allsvenska klubbar, hittills, har överlevt. Samtliga har dessutom beviljats elitlicens för 2021 av svenska fotbollförbundet. Fotbollsekonomen Kristof Vogel – mer känd som Osynliga Handen – pekar på flera orsaker som har hjälpt klubbarna ta sig igenom 2020.
– Jag tror att det var ganska dramatiskt i mars när det uppdagades vilka konsekvenser pandemin skulle få med nedstängningar och en försenad start av allsvenskan. Klubbarna har nog kämpat väldigt hårt med sina kostnader under året. Det som har underlättat är permitteringsstödet, anstånd med skatter och sociala avgifter som har gett klubbarna möjlighet att skjuta fram betalningar till nästa år. Därtill kom det statliga stödet med 130 miljoner till allsvenska klubbarna. Och såklart alla säsongskortsköpare som har skänkt sina pengar till klubbarna vilket har varit närmare 80 miljoner kronor för hela allsvenskan, säger han och konstaterar:
– Om man räknar ihop allt det här så blir det ganska mycket pengar, cirka en kvarts miljard kronor. Sammantaget har det gjort att de har överlevt den här säsongen.
Hur tror du att de allsvenska klubbarna mår just nu?
– Jag tror inte att det finns så mycket pengar i klubbkassorna, generellt sett. Vi vet att Malmö, Norrköping, Häcken och Djurgården har en del sparat. De mår bäst av klubbarna i allsvenskan. AIK har fortfarande en ganska bra kassa. Men i övrigt är det ganska tajt. Det är fortfarande en stor osäkerhet när publiken kan släppas in så pengar i kassan utgör en viktig säkerhet. Nu är det en period fram till säsongsstart där klubbarna vanligtvis får in intäkter från försäljning av säsongskort och även rekryterar spelare. Det är ganska troligt att det blir mindre intäkter från säsongskortsförsäljningen i år och att vi kommer se färre nyrekryteringar i januarifönstret till allsvenskan och spelare vars kontrakt löper ut, ersätts med yngre talanger.
Malmö FF hade vid årskiftet 2019/20 en kassa på 216 miljoner kronor.
Pengarna in i allsvenskan kommer dels från publiken, dels från centrala avtal genom SEF. Men de stora pengarna, som verkligen kan göra skillnad, finns internationellt: antingen genom att gå till ett gruppspel i Europa – eller genom att sälja dyrt. Således är allsvenskan i högsta grad beroende av vad som händer på den internationella transfermarknaden.
Där har coronakrisen slagit hårt. Enligt Kristof Vogels beräkningar minskade transferaktiviteten hos de fem största ligorna under sommarfönstret med ca 40 procent (från 5,5 miljarder euro till 3,2 miljarder euro). Stora siffror, som ändå överraskar, menar han.
– Jag hade förväntat mig en ännu större minskning. Det berodde framför allt på att Premier League i stort sett handlade som vanligt. Klubbarna där minskade sin transfervolym med bara tio procent jämfört med året innan, då flera av dem har starka finansiärer i ryggen som Chelsea och Man City. De passade på att ta hem bra spelare till normala priser.
– Mer intressant är att Premier Leagues försäljning av spelarkontrakt minskade med 50 procent eftersom det inte fanns några köpare. La Liga minskade sina köp med 75 procent. Serie A 45 procent. Bundesliga 55 procent och Ligue 1 minskade 40 procent. Netto spenderade PL-klubbarna mer än året innan eftersom de inte fick iväg spelare vars kontrakt i de vanliga fall troligen hade sålt.
Borde inte det betyda ett överskott av spelare?
– Man tycker det, att det borde finnas överskott på spelarkvalité där ute. Lägg därtill att de franska klubbarna drabbas väldigt hårt för att deras tv-avtal kraschat. De kommer sannolikt att vilja avyttra spelarkontrakt kommande två transferfönster. Så det kan mycket väl bli ett stort utbudsöverskott av talang kommande transferfönster.
Vilka klubbar, beömder du, kan dra nytta av detta?
– Det återstår att se men sannolikt kommer de franska klubbarna inte kunna hämta talang från de andra topp 5-ligorna, utan får rikta in sig på att köpa från mindre nationer som till exempel allsvenskan. Det kan gynna allsvenskan och de klubbar som har duktiga spelare i bra försäljningsålder.
Fotbollsfans på Olympiastadion i Berlin.
Man brukar prata om att "den ekonomiska tabellen" i allsvenskan återspeglar de sportsliga resultaten. År 2019 blev detta tydligt, när allsvenskan bestod av ett toppskikt med rika klubbar, ett mellanskikt med stabila klubbar och en bottenskikt med mindre förmögna klubbar. År 2020 kastades detta omkull. Många har pekat på publikfaktorn, men Kristof Vogel anar också att coronakrisen innebär att trenden vi fick se 2020 kan fortsätta under flera år.
– Säsongen 2019 såg vi en väldigt segmenterad allsvensk tabell som speglade den ekonomiska tabellen i väldigt stor grad. Det var ett extremt år med ett toppskikt och ett bottenskikt. Nu under 2020 har det dragit ihop sig som ett dragspel. Jag tror att det fortfarande kommer att vara ihopdraget framöver, säger han.
Här pekar många på publikargumentet – menar du ser även ekonomiska aspekter som talar för det?
– Ja, absolut. Några av de klubbarna som var i toppen 2019 kommer att drabbas hårdare av den här pandemin eftersom de har gasat på lite för hårt. De räknade med att få in pengar från det kommande tv-avtalet som skulle komma 2020 och tog en högre kostnadsmassa under 2019. Nu blev det inte som planerat, på grund av pandemin, och då slår det extra hårt. Jag kan inte säga exakt vilka klubbar det är ännu, men vi kommer inte att se den skiktningen i allsvenskan som vi såg 2019 på samma sätt de närmaste åren.
Med andra ord: de som har hanterat 2020 på ett förnuftigt sätt kan få utväxling på det framöver?
– Ja, exakt så.
Vad tror du väntar i januarifönstret?
– Januarifönstret är knepigt eftersom det generellt är ganska litet. Ungefär 20 procent av hela årets omsättning görs i januari. Under januari 2020 uppgick det till en miljard euro för de fem största ligorna. Deras nettoköp till andra ligor uppgick till 400 miljoner. Det blir intressant att följa, för det tror jag kommer minska det här januarifönstret. Det skulle inte förvåna mig om volymen halveras.
– Jag tror att äldre spelare som inte spelar på den absoluta toppen kommer ha svårare att hitta arbetsgivare på den absoluta toppen. Vi såg till exempel att Muamer Tankovic hade svårt att hitta en klubb i somras trots att han var free agent. Där kan det finnas en bra möjlighet för allsvenska klubbar att göra fynd, om man vill ha sportsliga resultat på kort sikt.
– Här vill jag också påpeka något som är viktigt: den här krisen ger möjlighet att se över sina strategier. Att man kanske inte ska hugga på alla hemvändare som knackar på dörren. Här ges möjlighet att rensa sina trupper och satsa på yngre spelare som kan få utväxling på senare. Varje kris ger möjlighet att se över sina strategier. Det är inte ofta som konkurrenslandskapet i fotbolls-Europa – som generellt är förhållandevis förutsägbart – hamnar i en sådan chock. Det ger möjligheter för klubbledare att förändra sitt beteende och förbättra sin position.
Hur allvarligt ser du på krisen nu jämfört med i våras?
– Klubbarna har klarat det bättre än vad jag trodde. Vi har inte sett några stora konkurser. Jag var orolig för alla fordringar för transfers som låg ute, men det verkar ha gått ganska bra också. Nu kommer publiken sakta men säkert att komma tillbaka, och därmed intäkterna. Ett orosmoln på himlen är att tv-avtalet i Frankrike har kraschat och att Premier Leagues tv-avtal med Kina har kraschat. Därtill har Uefa gett rabatt på sina rättigheter för tv-avtal för Champions League, pengar som kommer att tas från utbetalningar till de klubbarna. Det är ganska mycket pengar som försvinner.
– Vi har fortfarande väldigt stora transferskulder. År 2018 fanns det 5,1 miljarder euro i transferskulder. Det är hanterbart när transfervolymerna har varit mer än 8 miljarder euro de senaste tre åren. Men vad händer om volymen på transfermarknaden blir lägre än transferskulderna? Det har aldrig hänt tidigare, i alla fall så långt tillbaka som det finns data (2009). Om det inträffar så tror jag att vi har vi ett stort problem på ett-två års sikt.
