Petter resonerar: "ÖSK saknar en riktig ledare"
Hela säsongen har någonting saknats i ÖSK. Det har saknats en karaktärsspelare som bokstavligt talat leder laget på planen. Någon som inte slår ned blicken i marken vid motgångar, utan som snarare får sina lagkamrater att sträcka på nacken och ge allt tills domaren blåser av matchen.
Efter den tunga förlusten mot AIK på Råsunda är gapet till kvalplatsen och Gefle fortfarande 5 poäng. Med elva omgångar kvar att spela är utsikterna för allsvenskt spel säsongen 2013 fortsatt mörka. Om matchen mot AIK finns det inte speciellt mycket att säga. ÖSK mötte ett genomgående bättre fotbollslag och om det inte var de egna misstagen som straffade sig var det individuell briljans som fick sportklubben på fall.
Hela säsongen har någonting saknats i ÖSK. Det har saknats en karaktärsspelare som bokstavligt talat leder laget på planen. Någon som inte slår ned blicken i marken vid motgångar, utan som snarare får sina lagkamrater att sträcka på nacken och ge allt tills domaren blåser av matchen. Under de senaste säsongerna har den spelaren varit Magnus Kihlberg. Den nu fotbollspensionerade Kihlberg var inte lagets bästa spelare, trots det var han en av de viktigaste spelarna när lilla silvret bärgades 2010. Kihlberg städade mittfältet bakom Nordin Gerzic och Alejandro Bedoya, vann bollarna, trasade sönder motståndarnas mittfält och var lagmaskinens lungor.
Att elda på och leda laget på planen kan tyckas vara lagkaptenens uppgift. Det här är något som Magnus Wikström saknar. Wikström är i sin roll som lagkapten ett föredöme på många sätt. Han är lugn, trygg och sprider en säkerhet runt omrking sig. Vad han dock saknar är de egenskaper som både Kihlberg och tidigare lagkaptenen och ÖSK-ikonen Fredrik Nordback stod för. Nur behöver kaptenen nödvändigtvis inte vara den största pådrivaren så länge som det finns någon som står för det i laget.
Under matchen mot AIK på Behrn Arena i maj tilldelades Patrik Haginge sin nuvarande roll på innermittfältet. Haginge tackade för förtroendet och stod för en insats inte helt olik det som Magnus Kihlberg och Fredrik Nordback levererade för ett par år sedan. Vi var många som hoppades att Haginge skulle ta ett kliv framåt och bli lagets nye ledargestalt. Tyvärr har våra drömska förväntnignarna inte infriats till fullo. Med det inte sagt att Patrik Haginge nödvändigtvis är en dålig fotbollsspelare, men han är inte den ledare ÖSK saknar.
En naturlig ledare på planen är något som saknas i dagens ÖSK. Det här är ett av lagets största problem, alla kategorier. När Mjällby tog ledningen på Behrn Arena och AIK gjorde detsamma i söndags känndes det direkt som att luften gick ur laget. Det självfötroende och den optimism som byggdes upp i samband med de två segrarna mot GAIS och Malmö FF i juli är nu bortblåst. Allt jobb som spelarna och Per-Ola Ljung lade ner under EM-uppehållet där känslan av att det fortfarande var möjligt att reda ut den rådande situationen måste göras om igen. Självförtroendet måste byggas upp och resultera i en seger mot Gefle hemma den 24:e augusti om nytt kontrakt skall kännas realistiskt när vi går in i säsongens sista tredjedel.
Hur det är med ÖSK:s nye anfallare Shpetim Hasanis ledaregenskaper vet jag inte. Oavsett känns det som en genomtänkt värvning. Med tanke på tabelläget har Lennart Sjögren naturligtvis gjort helt rätt i att avgränsa letandet efter en ny anfallare till den skandinaviska marknaden. När Per-Ola lanserade Hasanis namn som en anfallare han ville se i truppen var det naturligtvis helt rätt att göra allt för att få honom till ÖSK. Att Per-Ola sedan spelade Hasani från start mot AIK tyder antingen på att han har en enorm tro på sin nye anfallare alternativt att han inte litar på Marcus Astvald som anfallare. Det logiska svaret är naturligtvis en blandning mellan de nyss nämnda alternativen.
Astvald har haft svårt att komma till sin rätt i anfallet. Det har var tydligt att Astvalds egentliga position är på högerkanten. Han har under matcherna sökt sig utåt mot kanten och således lämnat ett stort hål centralt i banan. Det här har gjort ÖSK:s anfall ihåliga och man har haft svårt att hota motståndarna både inne i straffområdet och i djupledsspelet. Hur som helst visade Hasani att han är en riktig anfallare med utgångsposition centralt i planen. Tyvärr stod ÖSK för en rätt bedrövlig insats rent spelmässigt, när bollen erövrades i försvaret slog någon bort den får att sedan få ställa om till försvar direkt. När spelet ser ut så är det ingen skräll att man förlora. Det är inte heller någon skräll att en spelare som Hasani försvinner ur matchen när det egna laget aldrig kan etablera något anfallsspel.
Även om Shpetim Hasani har mer att ge och förhoppningsvis kommer att bevisa det är vägen till Allsvenska 2013 längre än någonsin. Räddningsplankorna har länge gått att räkna på en hand och snart finns det inga kvar. Begreppet "ångestmatch" är slitet. I nästa omgång tar ÖSK emot Gefle på Berhn Arena i en match som vid förlust drygar ut gapet till kvalplats till 8 poäng. Om det sker är jag beredd att slå fast att det är kört.
Låt oss hoppas att ÖSK vill annat, att Valdet Rama är på spelhumör, att Shpetim Hasani får en fantastisk hemmadebut och att någon av alla svartvita spelare axlar rollen som en riktig ledare.
