Platt fall för Bajen mot Häcken
Det blev en kväll som karaktäriserades av en okaraktäristiskt dålig defensiv och en trögstartad offensiv, när Bajen ikväll föll med 3 - 2 mot gästande Häcken.
2 insläppta mål på 7 matcher, där man igenom precis gått obesegrad. Den rutinerade mittbacken stängs av i den följande matchen. Du kan aldrig gissa vad som händer sedan.
Men det kunde man ju. Nog hade det önskats att det inte varit så - men en hel del av det som gjorde dagens poängtapp hemma mot Häcken till den matchen det var, berodde nog så enkelt på att man i de senaste matcherna dragit så stor nytta av David Boo Wiklander, som man idag inte hade tillgång till. Iallafall försvarsmässigt. Allt kändes slarvigt, och hafsigt, emot ett Häcken som är ett av de bollskickligare lag man mött på de senaste omgångarna. Aidoo kämpade med att upprätthålla någon semblans av ordning tillsammans med Magyar i mittförsvaret; Magyar, som dessutom nött bänk ett bra tag nu, och syntes att matchrutin inte riktigt satt för honom. Aidoo, som är duktig på att försvara aggressivt och piggt och, för att dra en trött liknelse, är motpolen till DBWs lugn och zen på planen vanligtvis, fick inte ordning på spelet. Det var slarviga tapp, bollmottagningar, litet stressat - han var bland annat direkt involverad i båda de första målen som Häcken gjorde. Farneruds tunnel (!) var direkt anledningen till att 1-0 målet via Crespo Kamara halvvolleyades in i Ömmis bortre hörn.
Så. Försvaret. Hade ett magplask till match idag.
Något som inte heller fungerade över 90+6 var offensiven. Alex är frustrerad, Kennedy har en tung match, Árnor har inte bidragit med något de senaste gångerna han startat, förutom bolltapp och bortslarvade chanser. Philip har en tyst match, och Johan Persson kommer att dra på sig sitt sjätte gula kort för säsongen. Mats Solheim står iförsig för en fin insats överlag, och gör även ett riktigt fint mål, så det fick bli en ljusglimt idag.
Jag har inte räknat, men det är bortåt 10+ fina lägen som åkt käpprätt rakt upp på läktaren. Pa Dibba är den enda som under första 45 har en bra match, med fina lägen som inte riktigt förvaltas. Klassificeringen "fin match" för en spetsanfallare som inte gör mål kan till synes vara underligt, men han spelar med en energi som bara inte... fanns i Bajens startande elva.
Första 20 börjar man hoppfullt, och det är ju inte så att man inte ser Bajen, i Bajen; det är ju inte ett annat lag som kommit för att spela idag, emot vad som var förra veckan. Men man får känslan av att det ändå är något utbytt där. Och det oroar en ju. Att ett så pass spelskickligt Häcken - Alexander Farnerud hade en fantastisk match idag, och Crespo Kamaras litet bortglömda, skadeskjutna talang visades det gott prov på - kunde bryta upp det Bajen som stängt shop och stått obesegrade kvar i 7 omgångar. Det har sett stabilt ut, spetskompetensen har alltid behövts filas på, men där fanns en elva som fattade vad de skulle göra och vad de gjorde - ett kollektiv. Idag var det mest förvirrat. Och fullt duttat med individuella misstag som då tyvärr stängde matchen till fördel för gästerna, när man själv blivit inbjudna in i matchen helt.
Peter Gerhardssons kollektiv visste vad de var i Stockholm för att uträtta. Farnerud regisserade ifrån mittfältet mästerligt Owoeri och Kamara, Schüller och Abubakari. Owoeri som för övrigt lirade ett helt fantastiskt spel emot backarna hela kvällen. Det har gått en röd tråd igenom Häcken länge, och man vet vad man kan förvänta sig. Det är blixtsnabbt, oförlåtligt.
Men såklart, detta är Häcken på 7e plats; Häcken som nästan lät Göteborg köra över dem i förra veckan, innan de hittade sin röda tråd. Eriks mål - och kan vi prata om Erik? Kan flytet, och målen, få vara tillbaka? - var ett direkt resultat av en bjudning som hette duga. Abrahamsson kom ut så fel så jag vet inte, och Sankt Erik Israelsson kunde lätt lobba ifrån precis utanför straffområdet, in i mål. 43 sekunder tog det.
Inte heller var Häcken immuna emot sitt eget gift - Pa Dibba satte, blixtrande, i en ironisk kontring, iväg direkt efter fast situation, löpte med bollen över hela planen, och visste säkert vart han skulle ha Solheim, som skurit inåt i planen och hittade sig nästan ensam med Abrahamsson och en mittback. Avslutet var väldigt vackert. 2-1. Jubel. Jag tänkte att, ja, det är dags att vinna innan det blir ett spöke av det här.
Du kan aldrig gissa vad som hände sedan.
Individuella misstag skapade de flesta av målchanser idag. Det var en sådan match. Och även om Bajen efter Farneruds 3-2-mål tryckte på ordentligt, sådär så att man kunde skymta något ursinnigt i offensiven, så som man inte sett det sedan - ja, sedan man sist låg under och boxades om en kvittering, så räckte det inte. Det var ett magplask, ett platt fall, och förmodigen en rejäl tankeställare för de flesta. Det finns mycket att trycka på - Aidoo utan DBW? Det läskiga i när Kennedy försvinner stundtals i matcher. Att Ömmi ska ha den sista, studsande, 3-2-bollen. Om Khalili kan få byta plats i frysboxen med någon annan. Har Bajen blivit ett lag ovant vid underläge, och hur man spelar sig ur det?
Fönstret för att besvara samtliga av de frågorna är kort. Det är match på måndag igen. Falkenberg borta.
