Projektet Hammarby Fotboll - Del 8
Det är en mycket intressant tid för Hammarby Fotboll och oss Hammarbyfans nu. Vi har här på Svenska Fans valt att följa den process som Hammarby Fotboll är inne i, lite från ovan så att säga. Tanken är att uppföljningen av Projektet Hammarby Fotboll skall ske månadsvis. Det huvudsakliga fokuset kommer att ligga på Herrlaget och sättet Hammarby har valt att jobba med detta lag, där vi följer utvecklingen i och runt laget. Detta är del 8 i serien.
Hammarby Fotboll - 7 månader senare
Det har nu gått cirka 9 månader sedan Stefan Billborn utsågs till huvudtränare för Hammarby Fotboll.
Hammarby, som förening gör fortfarande mycket rätt just nu. Som exempel kan nämnas klubbens insamling till förmån för Barndiabetesfonden där Hammarby stödjer Jensa Gustavssons initiativ. Vi gillar också att klubben inte far iväg och värvar spelare för pengar vi inte har bara för att ett SM-guld hägrar vid horisonten. Långsiktighet och ekonomisk stabilitet är de ledord som måste följas även om många supportar förstås gärna skulle se ett SM-guld.
När det gäller vårt Damlag har man, sedan senaste uppdateringen för en månad sedan, hunnit spela fem matcher, där man lyckats vinna två och förlora tre. Även om man inte är klara för nästa års Allsvenska så känns det som att det skall mycket till för att man skall åka ut. Tre matcher återstår och, i nuläget, återfinns fyra lag bakom Hammarby. En seger på de sista tre räcker med all sannolikhet att säkra kontraktet. Blir det flera så finns chansen att man tangerar den fina sjätteplatsen från ifjol.
Vad har hänt sportsligt under den senaste månaden?
Sedan senaste uppdateringen av detta projekt har det spelats fem matcher. Hammarby har vunnit mot Göteborg (3-0) och Brommapojkarna (4-2), spelat oavgjort mot Sirius (1-1) och förlorat mot AIK (0-1) och Elfsborg (0-1). Även om vi har haft en liten svacka spelmässigt, mycket beroende av att de lag vi möter nu anpassar sig mer till vårt spel, kan man inte säga att vi har haft marginalerna med oss. Både mot Sirius och Elfsborg skapar vi tillräckligt med chanser för att vinna båda dessa matcher, men de bollar som enkelt gick i mål under våren har inte förvaltats på samma sätt i dessa matcher.
Sedan gör vi, i vårt tycke, en mycket bra match mot AIK, där vi är oerhört nära att göra mål och blir blåsta på en straff, vilket gör att slutresultatet i denna nyckelmatch fortfarande känns orättvist, även om förstås AIK också var bra.
Kontentan av dessa fem matcher är att vi, trots en spelmässig dipp, inte fått den utdelning, poängmässigt, som vi borde ha fått och det gör förstås ont, då det är detta som gör att vi inte kommer att ta SM-guld 2018. Trots denna besvikelse när det gäller poänginflödet ligger vi nu tvåa i Allsvenskan igen med fem omgångar kvar att spela, så chansen till en Europaplats finns helt klart fortfarande där. För att detta skall bli en realitet så krävs det att vi växlar upp ett par snäpp till spelmässigt.
Det som gör oss lite oroade är att se Billborn vara så nöjd i halvtidsintervjun i matchen mot Brommapojkarna, när många av oss andra såg ett trögt Hammarbylag som visserligen hade mycket boll, men där bolltempot var alldeles för lågt och passningskvaliteten var alldeles för dålig. Är det så Billborn och hans ledarstab vill att vi skall spela? Det var först när vi började byta spelare som det blev lite fart. Istället för de oerhört bleka Khalili och Hamad sattes Leo och Rodic in, och båda dessa utmanade med en helt annan fart och fläkt än de spelare de ersatte.
Den stora frågan, som vi ställer oss, är varför vi inte har ändrat vårt spel från start när det behövts, då det för alla varit väldigt tydligt att motståndarna har använt samma framgångsrecept för att stoppa oss, genom att överbefolka mitten och låta oss komma runt på kanterna. Vi vill gå så långt som att påstå att ifall Björn Paulsen fått spela släpande anfallare mot AIK, Sirius och Elfsborg, så hade sannolikheten varit betydligt större att vi fortfarande varit med och slagits om guldet än vad vi är nu. Det styrks av det faktum att det är Björn, i sin position som ytterback, stått för både öppningsmålet mot Göteborg och kvitteringen till 1-1 mot BP.
Men det är förstås också bra att det finns en långsiktighet, bara den inte ser ut som i första halvlek mot BP, för då är det nästan så att vi föredrar att se färg torka. Visst är det bra att ha bollen men det måste ju också ha någon bäring på VAD man gör med bollen när man faktiskt har den, och i våra ögon var det inte speciellt mycket i den halvleken.
Givetvis går det inte att bortse från det surrealistiska ögonblicket mot Örebro, när Kennedy ÄNTLIGEN får komma in och först stänker in den där fantastiska frisparken för att sedan, som snart alla i hela världen vet, fånga en inkastad öl och dricka en del av den innan han firar med publiken. Om det kan det bli mer Bajen än det ställer vi oss frågande till. Att sedan Hammarbyfotboll är med på att göra parodi av detta med det Engelska reportaget, som säkerligen ingen har missat vid det här laget, gör det bara roligare och visar på den speciella familjära humorn som finns i Hammarbyfamiljen.
Att sedan Fenger visade att han har lärt sig av Kennedy mot BP, med ett liknande frisparksmål, är ju bara hur kul som helst då vi behöver någon som tar våra frisparkar när Kennedy slutar. För detta har ju varit ett sorgebarn denna säsong där varken Hamad eller Tankovic klivit fram som vi hade hoppats.
Men alla roliga historier har även en baksida och i detta fall är det faktumet att detta var Kennedys första inhopp på väldigt länge, trots att han varit tillgänglig. I våra ögon har det varit direkt dålig coaching av Billborn att inte använda Kennedys egenskaper de sista 20-25 minutrarna i de matcher där vi jagat mål. För vem i laget har en känsligare fot vid inlägg, vem kan knorra in frisparkar, vem kan hitta den där passningen som ingen annan ser och vem är ett hot utanför straffområdet annat än Kennedy? Vårt svar är klart och tydligt och det är att det inte finns någon annan sådan spelare i truppen, även om Fenger nu börjar närma sig när det gäller de två första punkterna.
Så kom igen Billborn och låt nu Kennedy få inhopp i några av de matcher vi har kvar om vi behöver jaga mål, samtidigt som Paulsen finns inne i straffområdet för att sätta dit bollarna.
Den närmaste framtiden
Det är nu fem matcher kvar av Allsvenskan där Hammarby har Malmö (b), Kalmar (h), Sundsvall (b), Häcken (h) och Östersund (b) kvar att spela emot. Det känns som en väldigt tuff avslutning och det kommer med alla säkerhet att krävas tre segrar till för att säkra en Europaplats. Billborn har i tidigare intervjuer sagt att om vi fortfarande har chansen med fem omgångar kvar så kommer vi att bli livsfarliga. Nu hoppas vi att spelarna visar det på plan också, för det vore enormt roligt med ett Europaäventyr kommande säsong, både för klubben samt oss supportrar. Utöver detta blir det säkerligen lättare att rekrytera nya spelare när de vet att ett Europaäventyr väntar.
Som Ni säkert har sett så laddar Gnaget ordentligt för att vinna publikligan och detta är inget annat än oacceptabelt ur vår Grön-Vita synvinkel. Att det blir lapp på luckan i Kennedys sista hemmamatch mot Häcken utgår vi ifrån, men se också till att köpa biljetter till matchen mot Kalmar 28/10. Vi kommer, troligen, att behöva vara 27-28000 åskådare på plats då för att vinna publikligan, och det skall vi kunna fixa, speciellt nu när racet om Europaplatserna är på sitt upplopp.
Vi vet inte hur Hammarby Fotboll kommer att välja att avtacka Kennedy men vi räknar med att det kommer att bli något helt fantastiskt, som vi supportrar kommer att komma ihåg så länge vi lever, likt frisparksmålet och efterspelet mot Göteborg. Samt förstås 100-tals andra ögonblick som Kennedy har förärat oss med under åren.
Vi är som sagt nu inne på upploppet av årets Allsvenska. Nu ger vi fans ALLT för att bära laget i vårt hjärta till Europa i de sista fem matcherna.
Forza Bajen!
