Redaktionspanelen om Blåvitts lagbygge inför 2022 ”Är väldigt förtjust i förvärvet av Amir Al-Ammari”
Amir Al-Ammari är ett av de mer namnstarka nyförvärven inför säsongen 2022. En spelare som kanske inte fick så mycket uppmärksamhet i lilla Halmstad men som enligt många som följer Allsvenskan noga ska vara ett riktigt vasst nyförvärv.

Redaktionspanelen om Blåvitts lagbygge inför 2022 ”Är väldigt förtjust i förvärvet av Amir Al-Ammari”

Säsongen 2022 börjar närma sig för Blåvitt med cupspelet bara en dryg månad bort. Även om 2021 var en väldigt svag säsong på många sätt så avslutade Blåvitt säsongen på ett väldigt bra sätt. Nu när 2022 börjar ta form framför oss så har Alltid Blåvitts redaktionspanel tagit en första temp på den nya säsongen.

Panelen består idag av Andreas Astegren, Simon Eek och Adrian Pihl Spahiu

Med höstens spel i ryggen, finns det fog för att vara optimistisk inför 2022? Hur optimistisk i så fall?

Andreas
Det tycker jag att det gör. Bortsett från att man som Blåvitt-supporter alltid ser fram emot en topplacering kommande år nästan direkt på visslan efter sista matchen för säsongen, så tycker jag att de egenskaper laget visade upp vädrar just optimism. Spelet, inställningen men kanske framförallt sättet man tog sina segrar när kniven närmade sig strupen på riktigt var väldigt imponerande med tanke på säsongen som hade varit. Där och då var Blåvitt bland de hetaste lagen i hela serien och det vore synd om man inte kunde känna en optimism inför kommande säsong med anledning av detta.

Dock så hänger nästan alltid den eventuella baksmällan över huvudet på en och istället för att fokusera på att vårda det som varit så framgångsrikt så blir det nästan alltid tal om att utveckla, spetsa och ändra på delar som i fler fall än färre, riskerar att göra att det hela landar i ett steg bakåt snarare än framåt. Men jag vill ändå tro att man både fann och lade en grund under slutdelen av förra säsongen som kommer kunna bära frukt även under den säsong som står för dörren. Med det sagt så borde vi kunna kliva några placeringar mot föregående säsong, men hur mycket högre känns svårt att säga i nuläget.

Simon
Det finns absolut fog för att vara optimistisk inför kommande säsong. Efter förlusten på Borås Arena i oktober tog man sex segrar på de åtta resterande matcherna. Segertåget började mot Örebro, första matchen tillbaka på Gamla Ullevi, och förde med sig flera starka insatser, kanske framförallt storsegern mot guldjagande Djurgården. Med ett sådant avslut på säsongen har man anledning att vara optimistisk när den nya säsongen närmar sig. Man får känslan av att truppbygget och tränarbytet behövde tillåtas ta lite tid för att sätta sig och att det tålamodet supportrarna fick ha under större delen av säsongen tillslut lönade sig.

Personligen vågar jag dock inte hoppas på för mycket. Säsongen 2020 avslutade Blåvitt genom att gå obesegrade ur de fyra sista omgångarna, man plockade in nyförvärv som Gustaf Norlin, Calle Johansson, Simon Thern och Marek Hamsik. Känslan bland supportrarna var att i år kunde det verkligen bli bra. Det talades till och med om europaplats. Verkligheten slog till som en käftsmäll i ansiktet när man spelade 0-0 borta mot Örebro i öppningsmatchen 2021.

Inför i år finns det fina tendenser och optimismen som många känner efter förra säsongens slut är troligen inte alls obefogad, men jag vill inte få en käftsmäll 3 april hemma mot Värnamo. Därför sänker jag mina förhoppningar.

Adrian
På samma sätt som jag är orimligt pessimistisk lagom till juni de flesta år är jag obotligt optimistisk vid den här tiden på året. Kanske är det just den optimismen som gör att verkligheten slår mig så hårt i ansiktet när vi redan i juni vet att säsongen i bästa fall slutar i ingenmansland.

Nåväl. På pappret är det trots allt en trupp som på flera positioner har några av seriens bästa spelare. Man är ju såklart färgad, men det är väl inte att sticka ut hakan allt för långt att påstå att Marcus Berg är seriens bästa anfallare. Gustav Svensson och Oscar Wendt har meriter få i serien kan mäta sig med. Kort och gott. Sensommarens usla spel 2021 var nog snarare en rejäl formsvacka i kombination med nya spelare och ny tränare än indikativt för nivån på laget. Samtidigt var kanske inte de avslutande omgångarna där flera motståndare inte hade något att spela för helt signifikant för nivån på laget heller. Så jag stannar vid att jag i alla fall inte tror vi behöver dras med nedflyttningsångesten 2022!

Blåvitt har släppt Giannis Anestis och August Erlingmark, båda till Grekiska ligan, och Robin Söder har lagt skorna på hyllan. In kommer Emil Salomonsson, Erik Sroga, Ogbu Abraham och Amir Al-Ammari. Tycker du Blåvitt känns bättre, sämre eller likvärdigt på förhand?

Andreas
Trots dessa tunga tapp så känner jag för första gången på länge att det finns en bredd på nästintill samtliga positioner som jag personligen känner mig väldigt trygg med. Minus målvaktspositionen då såklart där vi fortsatt inväntar vem eller vilka som ska vakta den blåvita buren. Men med Emil tillbaka igen så har vi två spelare på högerbacken som besitter fina kvaliteter och som vid behov kan ta ett kliv högre upp i banan och ta sig an en sådan roll. Likaså på den andra sidan där Wendt får agera mentor och lärare till Ogbu Abraham. Är väldigt förtjust i förvärvet av Amir Al-Ammari, inte bara för att den verkar ha varit skonsam för plånboken, utan att det kommer in en spelare som fått en allsvensk säsong i benen, som har fina fötter och ett fotbollshuvud som borde kunna blomstra än mer med en bättre omgivning. Vilket gör att det centrala mittfältet känns väldigt starkt på förhand om Thern får hålla sig skadefri och Gustav Svensson är den Gustav Svensson han var under slutet på förra säsongen. Gällande Erik Sorga så känns han spännande men också svår att bedöma på förhand. Med Berg och Vilhelmsson så blir han ett bra komplement och det ger också fler alternativ beroende på vilken formation man vill välja att ställa ut på planen.

Så ja, jag känner att den trupp vi har snarare pekar åt likvärdig mot bättre än att den blivit sämre. Med en hel försäsong för de som kom under fjolårssäsongen tillsammans med att det flesta av nyförvärven är med från start samt att de som varit skadedrabbade är tillbaka i högre utsträckning, så känns det som att kommande säsong kan bli väldigt spännande.

Simon
Anestis är en bra målvakt och har varit viktig för Blåvitt de senaste åren, men man kan konstatera att han trots allt inte är omöjlig att ersätta. Det blev uppenbart när ungtuppen Adam Ingi Benediktsson fick chansen mellan stolparna i slutet på förra säsongen. Han gjorde mycket bra ifrån sig och kunde fylla Anestis skor utan problem, även om man får hoppas att det inte ska vara någon långsiktiga lösning. Robin Söder fick ett tråkigt avslut på karriären även om han inte bidrog något spelmässigt fram emot slutet på grund av skador. Han blir dock kvar i föreningen som en del av scoutingteamet vilket ska bli spännande att följa. Erlingmark är ett tungt tapp och någonstans hoppades man lite i smyg att han aldrig skulle bli tillräckligt bra för att gå utomlands så att han kunde stanna i Blåvitt karriären ut.

Salomonsson är en supporterfavorit och kommer tillsammans med Ogbu Abraham skapa en nödvändig bredd på ytterbackspositionerna. Erik Sorga är en spännande värvning som verkar ha öst in mål i Estland och har erfarenheter av landslagsfotboll. Viss oro uppstår dock inför vad som händer med Vilhelmsson, en spelare som var en av lagets bästa i slutet av säsongen. Det är en spelare som behöver speltid och som man inte har råd att tappa för kaffepengar vilket har blivit fallet för ett flertal andra av Blåvitts akademiprodukter. Det ska dock sägas att lite konkurrens om platsen bredvid Berg på topp kan vara nyttigt. Amir Al-Ammari var Halmstads nav i offensiven förra säsongen, han har en känslig passningsfot och kan förhoppningsvis fylla tomrummet efter Erlingmark, även om han är mer offensivt lagd.

Spelare för spelare känns Blåvitt ungefär likvärdigt i år jämfört med förra året. Det finns dock en annan bättre bredd och spelidén har satt sig. Det är också, bortsett från Salomonsson, unga värvningar vilket var minst sagt behövligt.

Adrian
Jag skulle nog ändå säga att truppen på pappret överlag är starkare. Vi får väl utgå från att det kommer in en målvakt av något slag då också ska sägas. För om Blåvitt går in i säsongen med bara en målvakt i truppen så känns det minst sagt riskabelt.

Det vi konkret sett hittills visar tecken på en värvningsfilosofi som jag annars gillar också. Nu är varken Ogbu Abraham eller Erik Sorga några solklara stjärnvärvningar, de kan mycket väl floppa, men jag gillar ändå tanken. Vi tar in unga spelare som har visat stor potential på positioner där vi har god rutin. Abraham förväntas inte peta Wendt, men det finns mycket för honom att lära sig där, och om ett år eller två kanske han är redo att ta över. Amir Al-Ammari är ju lite mer rutinerad, men likväl relativt ung och kan även han ta fortsatta kliv i utvecklingen. Det är något som dels känns bra just nu, men som också kan trösta mig om säsongen går åt skogen. Det var ju en av de jobbigaste aspekterna med 2021 annars. Att när spelare som Gustav Svensson, Giannis Anestis och Oscar Wendt inte fick det att fungera så var det lite svårare att knyta näven i fickan och säga ”Den här truppen har potential. Nästa år är vi bättre”.  

Vad vill du se Blåvitt göra innan säsongen drar igång helt?

Andreas

Utöver det självklara vad gäller målvaktsfrågan, så är det väl kanske kring backlinjen som fokus borde vara på att eventuellt ta in nytillskott. Om Jallow skulle gå vidare, samtidigt som både Bjärsmyr och Wendt sjunger på sina sista verser av sina karriärer, så kommer det finnas luckor att fylla gällande backbesättningen. I övrigt så tycker jag som nämnt tidigare att det ser ganska bra ut på förhand. Förhoppningen för egen del rent generellt gällande tillskott till truppen, är att det lyfts upp spelare från de egna leden som redan nu, eller som på sikt verkligen kan komma att konkurrera om startplatser på allvar. Känslan har varit att en del lyfts upp utan att de på riktigt känts aktuella för att spela. Behöver man blicka utanför de egna väggarna så uppskattar jag de rekryteringar som görs med en nära geografisk omnejd. Det finns många skickliga spelare något hack under i seriesystemet i attraktiva åldrar som skulle kunna överraska, även om detta såklart är lite mer av en chansning (Lex Ranegie). Dessutom kan jag gilla att man kryddar med spelare utifrån från länder utanför gemene mans absoluta medvetande. Erik Sorga är en sådan och en del lag i de nordiska ligorna har mer och mer kanske blickat mot exempelvis Östeuropa och där funnit råmaterial som sedan kunnat förädlas till både kvalitet på planen och pengar in på kontot vid eventuella vidareförsäljningar.

Simon
Man måste givetvis se till att få in en ny målvakt då Benediktsson just nu är den enda i truppen efter att Anestis, Söderberg och Erlingmark försvunnit. Även om Benediktsson är duktig är det ett för tungt ansvar att lägga på en 19-årings axlar att begära att han ska vara förstemålvakt i landets största klubb. Det har talats om FCK-målvakten Sten Grytebust som en tänkbar ersättare.

Jag tycker även att mittbacksuppsättningen ser tunn ut. Bjärsmyr förlängde nyligen sitt kontrakt, men frågan är om han verkligen håller tillräckligt hög nivå i en säsong till för att starta i mittlåset. Jag tror inte det. Utöver honom och Calle Johansson finns Bernardo Vilar som, även om han kan bli viktig för Blåvitt på sikt, sett en aning svajig ut de få gånger han fått chansen och är nog ingen man vill förlita sig på sett över en hel säsong. Gustav Svensson kan möjligen spela mittback, men han bör vara på mittfältet. Där är han, i den form han avslutade förra säsongen med, Allsvenskans bästa defensiva mittfältare.

Adrian
Ja, det är ju målvakt såklart. Jag menar, ringer Blåvitt så ställer jag såklart upp, men något säger mig att steget från Division 7 till Allsvenskan kan bli ganska stort för en 33:åring.

Annars hade det varit gött med en mittback till. I och med att Blåvitt tappade både Jesper Tolinsson och Rasmus Wikström förra året så känns det som om vi ligger lite back på återväxten där. Sen beror det väl lite på hur Blåvitt tänkt spela också. Det är lite tomt på regelrätta yttrar i truppen kan jag känna spontant, samtidigt så har Blåvitt ett väldigt starkt innermittfält, och det kanske inte är helt fel att fortsätta med lite friare roller på yttermittfältet där t ex Tobias Sana ofta får komma in i plan.

Vi tackar panelen för den här gången och ses snart igen!
 

Alltid Blåvitt2022-01-19 19:00:00

Fler artiklar om IFK Göteborg