Robin Olsen: Man växer hela tiden
Himmelriket ringde upp vårens mest lyckade inhoppare.
I mars hölls en omröstning på Himmelriket där det framkom att vi trodde att Johan Dahlin skulle bli den viktigaste spelaren för Malmö FF i år. Idag, efter sex omgångar är det istället Robin Olsen som startat de fyra senaste matcherna och varit starkt bidragande till att MFF ligger i tabelltoppen. Jag är på väg att säga succé... Kan du beskriva din säsongsinledning på ett annat sätt, Robin?
Succé? Ah, det har gått bra. Det har det absolut gjort. Inte bara för mig, utan för hela laget.
Är du överraskad?
Nej, det kan jag väl inte säga. Jag utvecklades mycket förra året även om jag inte fick känna på hetluften särskilt mycket. Men jag visste att jag var redo. Men ok, så pass bra som det gått kanske jag inte hade räknat med.
Berätta lite om ditt inhopp i Åtvidaberg. Från läktaren såg man att Johan Dahlin kommunicerade med bänken redan i mitten av första halvlek. När fick du reda på att du skulle spela?
Så fort domaren blåste av första halvlek blev jag ombedd att göra mig beredd. Fem minuter innan nästa avspark fick jag beskedet att jag skulle in.
Hur kändes det?
Det hann snurra en del tankar, det gjorde det. Samtidigt gick det väldigt fort, jag har nog aldrig varit med om det innan; att hoppa in efter halva matchen med så kort varsel. Men, det lugnade sig. Det var förstås det där missförståndet mellan mig och Ricardinho, men efter den lilla fadäsen så kändes det lugnt.
Efter VM 1994 har jag flera gånger läst om att för Tomas Ravelli var det efter ett särskilt beslut och ingripande i någon av turneringens tidiga matcher som nerverna släppte och självförtroendet steg. Var det något liknande för dig?
Jag är nog alltid sådan att jag bara vill komma in i matchen så fort som möjligt. Det behöver inte vara något märkvärdigt, det räcker med en hemåtpassning eller ett enkelt inlägg. Bara jag får känna på bollen och delta i ett tidigt skede så kommer jag in i det.
Efter matchen på Kopparvallen har du spelat hela matcher mot Kalmar, AIK, Öster och Göteborg. Vilken är du mest nöjd med?
Svårt att säga faktiskt. Vi rullar ut både Kalmar och Öster och spelar bra. Så som matchen blev mot AIK var det förstås väldigt roligt att vinna med 1-0. Och mot Göteborg gör vi också en bra match, och det är såklart surt att släppa in ett mål precis i slutet.
Ja, till slut sprack den där nollan. Hur bittert var det?
Det är surt när laget tappar poäng. Det är faktiskt bara det som svider. Jag visste att nollan någon gång skulle ryka, det hör till att släppa in mål ibland. Hade vi istället lett med 2-0 och de fått in en reducering i slutet hade jag inte grämt mig särskilt mycket. Jag vet att det har räknats och pratats om rekord, men jag har inte tänkt på det sättet.
Du sade att du utvecklades mycket under fjolåret. Kan du känna av någon ytterligare utveckling efter att ha varit startspelare i ett par omgångar?
Man växer och blir tryggare hela tiden. I Åtvidaberg gick det så snabbt att det var bara att gå in och köra. Men innan Kalmarmatchen var det nervöst, att starta och spela en hel match på hemmaplan. Men det gick bra, och i matcherna efter har det känts lugnare och lugnare. Jag är lite förvånad faktiskt över hur lugn jag känt mig ute på plan. Det känns mycket bra.
Det där lugnet har lett till att Rikard Norling nu brottas med ett lyxproblem, att tvingas välja mellan två allsvenska toppmålvakter. Kan du berätta något om hur ni resonerar, vet du till exempel vem som står på fredag?
Nej, det vet jag inte. Dagarna och träningarna mellan matcherna fungerar precis som innan. Vi kör på så hårt vi kan, och får beskedet om vem som ska spela tillsammans med övriga laget. Inget blir annorlunda beroende på om jag eller Johan spelat senaste matchen.
Jag avslutar med att säga grattis till den starka inledningen på säsongen och önskar lycka till i framtiden!
Tack så mycket!
