Roland Nilsson - hejdå
Gästskribenten Fredrik Stjernström skriver att Malmö FF:s tränare Roland Nilsson inte längre har truppens förtroende och därför måste gå omedelbart.
Andra raka förlusten. En formkurva som pekat käpprätt nedåt sedan den 7 november. Sett till spelet såhär långt ska vi vara glada att statistiken inte ser betydligt dystrare ut. Spelarna i det som i fjol kallades Sveriges motsvarighet till Barcelona klarar inte längre av att slå en tvåmeterspassning i ett pressat läge. På planen ser det ut som att de aldrig spelat med varandra förut, som ett ihopslängt allstargäng av mätta och håglösa pojkar.
Det skulle inte behöva vara så. Det ska inte få lov att vara så. Och vem som bär ansvaret är det inte svårt att räkna ut.
I en krönika i dagens Sydsvenskan (11.05.02) tar Anja Gatu till orda och kräver Roland Nilssons omedelbara avlägsnande från Malmö FF. Det är bara att instämma. När fotbollsspelare av den kvalitet som finns i föreningen ser ut att ha glömt hur man anfaller, försvarar sig och knyter skorna måste något hända.
Åren med Roland Nilsson har i efterhand egentligen inte varit mycket mer än säsong tre och fyra av tv-såpan Sören Åkeby. Resurserna har varit stora och förutsättningarna goda, men likväl en bedrövlig tillställning att se på. Det gyllene undantaget förra året framstår i sammanhanget som en chansartad lyckoträff av motiverade spelare i toppform och en bra stämning i truppen.
När då en hoppfull känsla av kontinuitet började sprida sig tar huvudpersonen första bästa chans att få ett jobb med bättre veckopeng. Det är måhända förståeligt, men jag bedömer inte människan Roland Nilsson. Jag bedömer Malmö FF-tränaren Roland Nilsson. Han som kanske kört en guldepok i botten.
Visst är det spelarna som ska göra jobbet på plan och visst har de misslyckats med detta. Men att ha en tränare som ser ut att ha våndats varenda sekund han befunnit sig i MFF:s träningsoverall den här säsongen kan inte vara inspirerande. De undviker ögonkontakt med honom när de blir utbytta. Inget försök att söka bekräftelse. Det verkar vara ett missförtroende av högsta rang som drabbat vår guldtränare.
Egentligen är det inte bra att skriva i vredesmod. Man säger saker man inte riktigt menar. Tar svängarna lite för snävt. Oavsett finns det ett tråkigt faktum som inte vill släppa taget. Jag har all respekt för Roland Nilsson, men i Malmö FF kommer han aldrig ses som en hjälte. Inte enligt mig.
