Sagan om Nordin Gerzic – Att döma är att fela
Alltid Blåvitts Henning Bruno om den omtalade Gerzic-övergången.
Trots det faktum att Nordin Gerzic intensivt ryktats vara på väg till Blåvitt i ungefär en månad så måste jag erkänna att jag blev en smula förvånad och besviken igår när övergången slutligen blev officiell. Varför skall vi slänga ut så mycket pengar på en spelare som var högst medelmåttig förra året och som dessutom kastat smuts över oss i media? Varför skall vi peta vår största talang i klubben just nu till förmån för en avdankad spelare från ett bottenlag? Igår var jag förbryllad, medan jag idag är förbryllad över att jag var förbryllad igår.
Det har ryktats om någonstans mellan fem och tio miljoner i övergångssumma, vilket sannerligen är mycket för en övergång två svenska klubbar emellan. Utan att veta exakt så verkar det som att själva transfersumman landar omkring 7 miljoner. Lägg då till en fet sign on, troligen mellan 1-2 miljoner, samt en lön omkring 110.000 – 140.000 (Nordin tjänade i runda slängar 125.000 SEK/månad efter kontraktsförlängningen med Örebro, och det lär förmodligen hamna någonstans där även i IFK). Att våga genomföra en sådan här dyr rekrytering kan anses vara en smula riskabelt då den kan äventyra ekonomin. Blåvitt har gått ut och sagt att man inte behöver använda sig av externa kapital, vilket åtminstone tyder på en balanserad ekonomi. Dock skall man komma ihåg att det handlar om stora pengar för en svensk klubb, och när man satsar så här hårt krävs nästan att Gerzic går in och dominerar direkt. Frågan är om vi verkligen kan förvänta oss att Gerzic går in och blir den spelare som han rimligtvis borde vara sett till det höga priset. Själv är jag tveksam – minst sagt.
Om vi bortser från det ekonomiska, så måste jag erkänna att jag faktiskt var en aning osäker på om Gerzic verkligen fungerar i IFK Göteborg rent personlighetsmässigt. Enligt mitt tycke så har han i media framstått som kaxig och nonchalant – vilket inte kanske är de egenskaper jag vill se hos en spelare som skall representera Sveriges största fotbollsklubb. Men när jag ögnade igenom gårdagens intervjuer och uttalanden som Gerzic stått för – så fick jag mig en smärre chock. Han framstod inte alls som jag föreställt och förväntat mig. Hans framtoning var inte alls så nonchalant som jag tidigare uppfattat den, och det dröjde inte länge innan han växte i mina ögon.
Idag när jag träffade en nyvaken Gerzic på spelarhotellet blev jag än mer övertygad om att hans personlighet åtminstone inte kommer sätta några käppar i hjulet för oss. Han var mycket sympatisk och trevlig. Samtidigt som den varma sidan lyste igenom, så märktes det klart och tydligt att han är en rejäl vinnarskalle. Det är den typ av vinnarskalle som man bygger ett lag kring. Han är inte nöjd med att komma tvåa, utan kommer göra allt för att vinna. Det är någonting som behövs till dagens Göteborg. Efter att ha pratat med 28-åriga Gerzic en stund så kändes det ganska tydligt att han är en spelare som passar in i Stahres och Edlunds nya lagbygge. Han är en rörlig spelare som vill hålla bollen på backen och ha ett snabbt och effektivt passningsspel, och han säger dessutom att han njuter av stor press. Lägg där till att han som sagt är en spelare som är här för att vinna.
Även om jag fortfarande inte är helt hundra på att det är ett bra nyförvärv, så måste jag säga att jag ändrat min syn på Gerzic under de senaste två dagarna. Han har fortfarande en hel del att bevisa för att övertyga mig på det fotbollsmässiga planet, men det lovar i vilket fall gott. Han är en gó gubbe som kommer bidra med mycket på Nya Kamratgården. Jag personligen har lärt mig att inte döma spelare och personen bakom utefter tv-vinklade intervjuer och uttalanden i media. Ofta är personen där bakom helt annan än vad han framställs som, och därför blir det bara fel att döma någon som du inte har träffat personligen. Att döma – är att fela.
