Säsongsbetyg: Del 1, Målvakter och försvarare
När Allsvenskan 2018 nu är avgjord har Alltid Blåvitt tittat tillbaka på säsongen som varit och satt betyg på hur spelarna i laget presterat under säsongen. Först ut är målvakterna och försvararna.
Betygsskala:
7 – Landslagsklass
6 – Mycket bra
5 – Bra
4 – Godkänd
3 – Underkänd
2 – Dålig
1 – Usel
Målvakter:
Pontus Dahlberg (10 matcher, 1 hållen nolla)- 5
Redan innan säsongen startade stod det klart att Pontus skulle flytta till London och Watford under sommaren. Under de tio matcher han spelade gjorde han en klart godkänd vårsäsong med några insatser som stack ut lite extra. Känslan är att hans närvaro i straffområdet påverkade även övriga backlinjen positivt.
Erik Dahlin (17 matcher, 3 hållna nollor)- 2
Blev ny förstemålvakt efter att Dahlberg lämnade. Men förutom en viktig straffräddning i hemmamötet med Brommapojkarna var det ingen rolig höst för varken honom eller de blåvita supportrarna. Gjorde visserligen ett par okej matcher, men många gånger var han direkt svag och tappade in bollar som han borde tagit. Hans bristande pondus i straffområdet spred dessutom osäkerhet i resten av försvaret.
Tom Amos (3 matcher, inga hållna nollor)- 4
Ser man bara till statistiken och det faktum att Amos i snitt släppte in nio mål på tre matcher hade han inte varit godkänd. Men tittar man på målen han släppte in kan han egentligen inte lastas för något (ena målet borta mot Bajen kan diskuteras). Istället stod han för flera räddningar av hög klass och var lagets bästa spelare mot Häcken, trots att han släppte fyra bollar bakom sig. Det ska också nämnas att han kastades in mot 1an, 4an och 5an i tabellen i ett läge där Blåvitts självförtroende var kört i botten. Finns potential inför framtiden.
Försvarare
Emil Salomonsson (29 matcher/29 från start, 1 mål, 3 assist)- 3
En av de mest rutinerade spelarna i årets trupp hade knappast en av sina bästa säsonger i den blåvita tröjan. Gjorde en rätt bra vårsäsong där hans egenskaper passade utmärkt för wingbackrollen, men som som många andra dippade han ordentligt under hösten där han var en skugga av sitt forna jag. Sett till vad han visat upp tidigare och det faktum att han är en av de mer rutinerade spelarna i Blåvitt går det att kräva mer av honom.
Carl Starfelt (30 matcher/29 från start, 0 mål, 1 assist)- 4
Har, med all rätt, fått mycket kritik under hösten, men det är lätt att glömma alla hans fina prestationer från vårsäsongen. I säsongsinledningen var han ofta en av lagets bästa defensiva spelare trots att han gör sin första säsong i allsvenskan. Personligen tror jag han led mycket av all rutin som försvann under sommaren och det finns nog mer att hämta hos honom, 23 år är trots allt ingen ålder på en allsvensk mittback.
André Calisir (23 matcher/23 från start, 0 mål, 0 assist)- 4
Calisir tog plats i mitten av trebackslinjen och gjorde bra ifrån sig inledningsvis. Hans “X-bollar” låg bland annat till grund för segern mot Malmö i våras och han gjorde inte heller bort sig när han vikarierade som mittfältare. Under hösten blev hans prestationer sämre och sämre och han hade inte en lika klockren plats i elvan när Poya gick över till en fyrbackslinje.
David Boo-Wiklander (16 matcher/15 från start, 0 mål, 0 assist)- 3
När IFK Göteborg skulle spela med trebackslinje var det svårt att hitta en plats för Boo-Wiklander. Under våren var han oftast bänkad och imponerade inte när han väl fick chansen. Men när spelare lämnade, hade sviktande form och Poya bytte till fyrbackslinje klev han in och var det minst dåliga alternativet. Stod för ett par bra matcher under säsongsavslutningen.
Sebastian Eriksson (11 matcher/11 från start, 0 mål, 0 assist)- 4
Enbart sett till mittbacken Sebastian Eriksson var det ingen lyckad säsong, men räknar man in att han egentligen är en innermittfältare som tog steget ner för att det behövdes en vänsterfot i backlinjen blir det en annan mall att bedöma utifrån. Även om han individuellt kanske inte gjorde succé som mittback bidrog han med så mycket annat genom den karaktären han är. Under hösten blev det tydligt att hans inställning saknades.
Kristopher Da Graca (4 matcher/3 från start, 0 mål, 0 assist)- 2
Da Graca har inte haft någon bra säsong. Det blev inte speciellt många A-lagsmatcher och när han väl fått chansen har han varit ganska dålig Till exempel är det nog många som har svårt att släppa katastrofinhoppet mot Norrköping. Med det sagt har han potential och det är bara att hoppas att han får ut mer av den 2019.
Victor Wernersson (30 matcher/26 från start, 2 mål, 2 assist)- 4
Victor inledde säsongen på ett bra sätt och som wingback gjorde han sällan en dålig match. Bland annat stod han för ett snyggt mål mot Malmö som är värt att minnas. Men även om han oftast gjorde det okej offensivt under hösten också blev hans defensiva brister tydligare när han klev ner som vänsterback i en fyrbackslinje.
Billy Nordström (14 matcher/6 från start, 0 mål, 0 assist)- 2
Under säsongen har Billy haft flera olika positioner, mittback, mittfältare och ytter/wingback, men tyvärr har han inte gjort något större avtryck oavsett plats på planen. Det är dock långt ifrån varje gång han varit dålig när han fått chansen, han har bara inte varit bra nog. Han håller helt enkelt inte nivån för allsvenskan, men hade säkert inte gjort bort sig i ett lag på övre halvan i Superettan.
Marcus Degerlund (4 matcher/0 från start, 0 mål, 0 assist)- 1
Lånet från Hammarby kändes som en okej värvning på förhand men blev en riktig flopp med facit i hand. Dels fick han aldrig en ordentlig chans och när han väl fick det orsakade han en onödig straff mot just Hammarby. Det blev helt enkelt inte vad varken IFK, Bajen eller Degerlund själv hoppades på.
Fotnot:
Statistiken är hämtad från IFK Göteborgs och Svenska fotbollförbundets hemsidor och avser matcher i Allsvenskan.
