Säsongssummering HTFF 2022 – Del 1 av 2
Joseph Porta inkom med en säsongssummering för HTFF säsongen 2022. Vi presenterar den här uppdelad i två delar och tackar ödmjukast för det otroligt genomarbetade bidraget samt den intressanta läsningen!
Började precis som förra året knåpa på en halvtidssummering av HTFFs säsong i somras. Men pga arbetsbelastning drog det ut på tiden, nu är säsongen så gott som färdigspelad och kontraktet säkrat. Dessutom visade det sig att förra årets upplägg med omdömen om samtliga spelare blev för mycket – HTFF har nämligen under säsongen använt inte mindre än 33(!) spelare, inklusive Dovin och Collander från a-truppen, plus ytterligare fem spelare som varit en del av matchtrupperna utan att spela. Valde därför ett lite annat upplägg i år med ett antal ämnen:
Tränarparet
HTFF har en huvudtränare som spelat Champions League och VM, varit proffs i fyra olika länder. Rent meritmässigt som spelare är Nenad Djordjevic på en nivå som få tränare i någon av de tre högsta serierna i Sverige kan mäta sig med. På rak arm kommer jag bara på en – Tobias Linderoth i Skövde, men jag har kanske missat någon (Jonas Thern är väl tekniskt sett inte huvudtränare?).
Utnämningen av Nenad kom lite som en överraskning eftersom han kort tid innan hade ”lämnat klubben” när hans kontrakt som assisterande till Milos löpt ut. Men tillsammans med Magnus Österberg, som har en tydligare ”Hammarbyprofil”, har han gjort en imponerande första säsong som huvudtränare.
Efter en lite skakig start, som påminde en hel del om förra årets för HTFF, fick de snabbt bra ordning på saker och ting. Framförallt har de ”satt” försvarsspelet, länge var man det lag efter topplagen Gefle och Sandviken som hade släppt in minst mål. Sen hade man några svagare insatser försvarsmässigt – bland annat med 4 insläppta mot Sylvia, och nu ligger man på 43 insläppta på 28 matcher. Ett snitt på 1,53 vilket kan jämföras med 1,9 förra året och 1,8 sista året som IK Frej.
Partizan Belgrad var och ryckte i Nenad nu i sommar, frågan är hur länge han blir kvar. Förhoppningsvis åtminstone över nästa säsong. Gärna mycket längre än så.
Stommen av allsvensk(?) klass
En av anledningarna till de fina försvarsspelet går att finna i att HTFF i år, äntligen, lyckats skapa en stomme av spelare som alla individuellt håller hög klass och som tillsammans givit stadga till laget. Tänker på de bägge mittbackarna Ludvig Svanberg (02) och Nathaniel Adjei (02) samt Fredrik Hammar (01) och Melvin Bajrovic (01) på mitten plus Jusef Erabi (03) på topp. Även om Erabi är anfallare ska man inte underskatta det enorma jobb han lägger ner i press och återerövringsspelet.
Den här stommen var bland annat det som såg till att man innan sommaren kunde ta fem raka segrar, något som bäddade för en höst utan större risk för att dras in i nedflyttningskampen.
Så håller den ”Allsvensk klass”? Adjei är redan uppflyttad och har gjort tre framträdanden i a-laget än så länge och Erabi är regelbundet uppe och nosar på både matchtruppen och spel i a-laget, 14 tävlingsmatcher hittills. Jag skulle säga att de bägge två mycket väl skulle kunna tituleras ”allsvenska spelare”.
Svanberg och Hammar är inte långt efter, men där hänger mycket på konkurrensen i a-laget inför nästa år och vad som händer med spelare som exempelvis Magyar, Fjoluson, Kurtulus och Jeppe Andersen. Blir det lite rörelse där ligger nog dessa två inte långt ifrån. De har varit genomgående bra under året, det ska dock sägas att Hammar hade en bättre vår än höst.
Men det är också möjligt att nästa steg för dessa två är en utlåning till Superettan eller en annan mindre Allsvensk klubb. Har lite svårt att se vad ytterligare en säsong i HTFF skulle tillföra till deras utveckling.
Melvin Bajrovic har under året överträffat förväntningarna. Gjort det väldigt bra med fint passningsspel och återerövringsspelet. Men jag tror han har en bit kvar innan vi kan börja prata a-lag och allsvenskan, bland annat pga att jag upplever att han tyvärr saknar lite av den speed som krävs. Och konkurrensen är dessutom stenhård på hans position – bara bland de ”yngre spelarna” återfinns Demirol, Vagic, Hammar, Fofana och nye Sabo att tampas med. Alla utom Hammar och Vagic dessutom yngre. Men även om nästa steg inte är Bajens a-lag, så det tar inte ifrån honom att han gjort en kanonsäsong. Superettan nästa? Eller följer han samma spår som Weidersjö och Harabi med en flytt till det land han har rötter ifrån? I Melvins fall Bosnien.
P19 grabbarna
Inför det här året tog man ”ett nytt grepp” vad det gäller HTFF och flyttade, utöver de mest framstående talangerna som Markus Karlsson (04) och Ben Engdahl (03), upp i stort sett samtliga ”sistaårsjuniorer” födda 2002 från P19 laget. Det Hammarby P19 som slutade tvåa i Sverige förra året (och sannolikt vunnit om det inte var för att ett par spelare åkte på Covid och missade finalen).
Jag var lite överraskad över att man flyttade upp så pass många, men med facit på hand har upplägget varit bra:
- Det skapar en tydlig brygga från akademin till HTFF och förhoppningsvis vidare till a-laget.
- Man får in spelare som känner varandra och spelat med varandra tidigare, vilket minskar lite av ”hela havet stormar” känslan trots stor rotation i HTFF truppen.
- Du får 6-12 månader att utvärdera hur juniorer klarar övergången till seniorfotboll, något inte alla klarar.
Utfallet får dessutom sägas vara godkänt. Av förra årets sistaårsjuniorer flyttas följande sju spelare upp:
Alper Demirol som inte direkt gjorde någon spelmässig succe i HTFF inledningsvis, även om man kunde se att han hade klara spetsegenskaper i sin blick för spelet och sina passningar, men som snabbt fick Marti Cifuentes ögon på sig och snart var uppflyttad till a-laget. 13 a-lagsframträdanden än så länge.
William Axelsson Tervonen som gradvis jobbade sig in i startelvan och gjorde det bättre och bättre under säsongen. Kraftfull spelare med hög arbetsförmåga. Hade nog mycket väl kunna vara en ordinarie spelare under hösten men åkte på en väldigt jobbig knäskada i matchen borta mot Umeå. Förhoppningsvis får han chansen att bli kvar och kan göra comeback nästa säsong. Har tillhört Bajen sedan knatteskolan.
Vilmer Rönnberg var lite av en överraskning, inte fullt ut ordinarie i P19 förra året och jag var personligen inte säker på att han skulle flyttas upp. Men har pga skador, avstängningar och Adjeis flytt ändå fått en hel del speltid i HTFF. Efter en väldigt skakig premiärmatch har han spelat upp sig och blivit stabilare och bättre. Det belönades med att han fick starta träningsmatchen mot VSK för a-laget (som vänsterback). Där ser man att fotboll till mångt och mycket handlar om att ta chansen när man väl får den. Sägs nu vara klar för Varbergs BOIS till nästa år. Vilmers spelartyp med stark fysik och bra huvudspel känns väldigt ”Varbergs kompatibel”.
Joel Allard fick ingen speltid under våren och det fanns väl risk att han skulle lämna i somras, men istället blev han kvar och fick dessutom starta som högerback mot Sylvia. Resultatet i den matchen lämnade mycket att önska med Joels insats var ändå helt okej. Har tidigare spelat innermittfältare och är både trygg med boll och duktig i passningsspelet. Bra spelare att ha i truppen.
Adam Würtz, William Björklund och Elias Rautanen tillhörde alla truppen fram till sommaren. Men det blev ingen speltid och alla tre hamnade i div 2 klubbar. Men de fick chansen att visa upp sig och blev utvärderade i en seniormiljö i en allsvensk toppklubb, en förmån inte alla juniorer med elitdrömmar får.
Från samma ”02 kull” har för övrigt sedan tidigare även Oliver Dovin, Ludde Svanberg, Aimar Sher, Mayckel Lahdo och Aziz Harbi flyttats upp. Även Emil Roback lirade mycket med samma gäng även om han är 03:a. Hammarbys bästa kull sedan 84:orna.
Stjärnan
Vem som varit årets stjärna i HTFF är inget snack - Nathaniel Adjei var bäst på plan i stort sett varenda match han spelade. Hans vårsäsong är nog den enskilt bästa prestation jag sett sedan Frej/HTFF samarbetet startades upp. Och då har det ändå passerat några hyfsade spelare och ett par hyfsade mittbackar, bland annat Hjalmar Ekdal och Aziz Ouattara...
Jag är ingen scout – men jag skulle säga att Adjei är på minst samma nivå som Joseph Aidoo var på när han slog igenom i Bajen, en spelare som nu gjort 100 La Liga matcher, och bättre än vad Aziz var under sin tid i Frej. Med Fenger, Pinas, Kurtulus & co blir det tight med speltid i a-laget – men Bajen måste hitta ett sätt att matcha in Adjei i a-laget under nästa säsong.
Utropstecken
Som alltid i HTFF finns det utropstecken, ett som jag nämnde ovan är Melvin Bajrovic. Jag skulle även kalla Jusef Erabis säsong för ett ”utropstecken”. Åtta i div 1 Norras skytteliga just nu och då tillhör sex av de spelare som gjort fler mål något av lagen som ligger topp tre i serien. I a-laget har han haft lite svårt att få utdelning för sitt kopiösa slit, lite liknande hur det såg ut i div 1 förra året. Men i år har målskyttet äntligen lossnat i HTFF. Frågan är om det gör samma sak i a-laget nästa år?
Det är värt att komma ihåg att Jusef fyller 20 bast först nästa år. Hans statistik i år är bättre än vad spelare som Victor Edvardsen, Jonathan Levi, Astrit Selmani och Alexander Jeremejeff hade på motsvarande nivå i motsvarande ålder. Med det sagt är känslan att Jusef lätt kunnat göra sju-åtta mål till under säsongen sett till chanserna han haft.
Ytterligare ett utropstecken är Leon Hien. Inte därför att han prestationsmässigt kanske stått ut men ett stort positivt utropstecken att han tog sig tillbaka från sina många och långa skador. Kul att han även fick göra mål mot Täby FK – hans första mål i en tävlingsmatch på två år.
Slutligen går det inte att prata om utropstecken utan att nämna sommarens tre nyförvärv Saidou Alioum, Montader Madjed och Ibrahima Breze Fofana. Vilka spelare! Men mer om dem lite senare.
Författare är Joseph Porta och del två publiceras den 1/11.
