Sex och Jävligt offside: Bäst i veckan
Veckans lista innehåller bland annat ett par spelare som förtjänar att uppmärksammas lite extra.
Oscar Lewicki (NY)
Kanske bäst i laget mot Honved, definitivt bäst i laget mot Norrköping. Outtröttlige Oscar finns där framför backlinjen och städar som han ska. Det är ingen hemlighet att jag är väldigt förtjust i den spelartypen, som sällan får rubriker och av och till från en del supportrar och media gärna ses bytas ut mot någon flashigare, sexigare spelare. Men när det börjar hetta till så är han, Oscar alltså, en spelare som resten av laget kan luta sig mot och förlita sig på. Oerhört viktig för MFF, och har så varit ett antal år nu. Hamnade dessutom i fokus i veckan för att han lär ha blivit utskälld av Zlatan Ibrahimovic. Förutom det uppenbara att Hammarby-ägaren givetvis hade fel, så verkar Oscars reaktion på det hela vara en gäspning. Vi gillar dig, Oscar.
Allt i egna händer (2)
Vi har allt i egna händer trots att MFF tydligen vägrar vinna allsvenska matcher för tillfället. Enkel matematik visar att om vi vinner våra matcher så spelar det ingen roll vad de främsta utmanarna gör med sina. Då vinner vi guldet, då blir vi svenska mästare igen. Det är skönt att ha det i ryggen. Och eftersom spelet inte varit katastrofalt dåligt ser jag det som högst sannolikt att det snart börjar plockas trepoängare. Helst redan på söndag.
Kryssvenskan (5)
Fast med ovan punkt nämnd, så gör det ju inget att våra konkurrenter kryssar för fullt. När vi är inne i en poängmässig formsvacka (det kommer oftast någon eller några sådana per år) och Häcken, Elfsborg och Djurgården inte heller tar trepoängare, ja då är jag inte den som gråter över det. Man ska inte underskatta glädjen över andras sämre poängutdelning.
Europaspelet (NY)
Det saknas en oerhört viktig ingrediens: vi supportrar som vill fylla Stadion hemma och resa med laget borta. Men annars ser det ut som det brukar. MFF vinner kvalmatcher och avancerar, vilket vi gjorde förra veckan, och vi har kvalmatcher att se fram emot, som i morgon. Lottningen är gjord till playoff, men först och främst är det Lokomotiva Zagreb vi riktar in oss på. Den matchen ska vinnas. Sen är sen, nu är nu. Det är roligt med Europa.
Franz Brorsson (NY)
Vi kan alla historien om Franz Brorsson, och jag har vid det här laget berättat den några gånger för min sambo också. Men hon fick höra den igen i söndags direkt efter hans 1-0 mot Norrköping. Efter att jag målgapat klart berättade jag således om köttaren som blev utlånad och lite uträknad, och som hemkommen igen fick spela och idag är ordinarie i startelvan, och nu gör mål för andra allsvenska matchen, och det med foten. Den historien är så fin att man inte kan motstå den. Min sambo började gråta… Nej, det gjorde hon inte, men lyfte i alla fall blicken från sin bok hon höll på att läsa. Så hon lyssnade och nickade och sa att det låter bra. Och bra, det är Franz. Jättebra.
Jo Inge Berget (NY)
Till synes outtröttlig spelar han match efter match just nu, och det är ju inte så att han gör det för att det saknas alternativ. Tvärtom, han får spela för att han är bland de allra bästa i laget för närvarande. Mot Honved i Ungern i torsdags var han, enligt min mening, bäst tillsammans med Oscar Lewicki. Bägge dessa är två slitvargar som varit ett bra tag i MFF, inom en väldigt snar framtid bör de ha ikonstatus i Malmö.
Kvällsposten avslöjade i måndags att Rasmus Bengtsson varit skadefri och tränat på för fullt i fem veckor. Ändå anses han inte bra nog av JDT för att få spela. Jag lägger mig aldrig i laguttagningar, framför allt inte rörande spelare som varit långtidsskadade. Av den enkla anledningen att jag inte har en susning om hur bra de är eller i vilken form de befinner sig i. Däremot gör det lite ont i en när man vet vilken kapacitet Rasmus besatt och förhoppningsvis fortfarande besitter. I så fall är han topp tre i Allsvenskan och det känns märkligt om han inte skulle platsa i MFF. Hela den här historien känns konstig och rätt ledsam, för det har pratats länge om att tränare Jon och spelare Rasmus inte är helt kompatibla.
