Sex och Jävligt offside: De vana och de ofrivilliga
Matchsäsongen 2021 är igång och nästan alla fick vara med i fredagens match mot IFK Malmö. Det är onsdag och således listdags.
Anel Ahmedhodzic (NY)
Det är väl ingen som tror annat än att vår mittback går någon annanstans än till en av de större ligorna den dagen han säljs. Och deras transferfönster har alla stängt sen midnatt i måndags. Eller ja, Portugal håller sitt öppet till och med i morgon, men ryktena om en flytt för Anel har framför allt rört sig om Italien och lite England. Så om inget oförutsett händer har vi Allsvenskans bästa försvarare kvar fram till åtminstone sommaren, vilket ju är fantastiska nyheter. Det är bara att tacka för det, och om någon klubb (exempelvis Atalanta) kommer överens med honom och Malmö FF så förändras ingenting, först till sommaren kan han bli klar för en ny klubb.
Alla ska med, nästan (NY)
Första matchen för året brukar vara en speciell händelse med mycket folk och spelare som beter sig som mjölkdjur på grönbete. Nånting att se fram emot, verkligen. I år var det om inte ett stort gäspande så i alla fall ett ”japp, nu är det igång igen, och det är roligt”. Mot ett IFK Malmö som inför matchen pratade om att springa mer och kämpa mer än de mer namnkunniga stadsrivalerna. MFF ställde upp med en elva första 45 och en sista 45. Som det brukar. Inga växlar ska dras, alla får spela, alla ska med. Eller, nåja. Inte riktigt alla (ni vet vem). Men den diskussionen går jag inte i här och nu, för vi ska inte förta glädjen över att matchandet är igång. Resten kvar, det kan bara bli bättre nu.
De inte så överraskande målskyttarna (NY)
Den interna skytteligans topp tre 2020 (för Allsvenskan vill säga) var Isaac Kiese Thelin, Anders Christiansen och Ola Toivonen. Med den förstnämnda borta från klubben så var det alltså ingen större överraskning att det var just AC och Ola som gjorde målen i matchen mot IFK Malmö. Snygga var målen och framspelningarna också. Kaptenen och vicekaptenen är fortsatt oerhört viktiga för laget, såväl i spel som målprotokoll.
De ofrivilliga yttrarna (NY)
IKT försvann, en lucka som ensam anfallare öppnades därmed och såväl Jo Inge Berget som Marcus Antonsson anmälde sitt intresse innan någon ens hann säga forward. Den förstnämnde ser sig som anfallare men har under alla år i MFF främst gjort succé och nytta på högerkanten, den andre är onekligen anfallare men tycks inte passa in i tränare Tomassons sätt att spela anfall. Föga förvånande och till en hel del besvikelse kan man tänka (även om man som skrivet i punkt 2 ovan inte ska dra för stora växlar på en enskild försäsongsmatch) fick de spela varsin halvlek på ena kanten. Så nära, ändå så långt ifrån. De har Listans sympatier vad det nu är värt.
Nästa match (NY)
På lördag åker Malmö-truppen till Småland och möter Kalmar FF i träningsmatch nummer 2. För ett år sen var det Krasnodar som det spelades mot i träningsmatch nummer 2, i Malaga den gången. Den matchen pågick i 120 minuter och det var en elva första 60 och en elva sista 60. Man kan nog förvänta sig att många får speltid även på lördag, annat vore konstigt. Därefter är det bara 15 dagar kvar till årets första tävlingsmatch då vi möter Västerås hemma, så vartefter kommer några spelare få mer speltid, andra mindre. Det rasslar på snabbt nu, snart är våren och Allsvenskan här. Lyckliga tider.
Maratontabellen (NY)
Har man inget bättre för sig är det som himmelsblå alltid trevligt att titta till den allsvenska Maratontabellen. Etta ligger, förstås, Malmö FF. På andra plats hittas IFK Göteborg. Trots att de spelat 88 säsonger mot våra 85 har vi samlat ihop 125 fler poäng. Topp 10 är i övrigt (samt antal poäng bakom MFF): 3 AIK (179), 4 IFK Norrköping (626), 5 Elfsborg (883), 6 Helsingborg (1112), 7 Djurgården (1234), 8 Örgryte (1855), 9 Halmstad BK (1890) och 10 Örebro SK (1905). Man behöver alltså inte bli kallad för stöddig när man som MFF-are berättar vilket lag som inte bara nu utan också historiskt sett är Sveriges främsta och bästa. Ty det är ju sanningen.
Jag vill inte slå in öppna dörrar men det är svårt att låta bli, så: Man framstår som förtvivlat korkad och aningslös, en person inte värd att lyssna på, när man försöker hitta försonande drag hos det tyska riket och Adolf Hitler. Oavsett resonemang och anledning. Det finns en hel del andra håll man kan gå åt för att göra liknelser med sig själv och sitt yrke.
