Sex och Jävligt offside: Jon snart som Åge?
Ännu en viktig match i Europaspelet väntar. Malmös tränare får beröm. Där är några punkter på veckans lista.
Europakväll (NY)
Då var det dags igen. Det är intensivt nu, men roligt. Ikväll är det Europamatch igen. Sen den 7 juli har Malmö FF haft en sådan varje vecka. Nu är vi framme vid Champions League-playoff, där det om det går bra leder till världens finaste klubblagsturnering, och om det går dåligt så hamnar vi i världens näst finaste. För att inte tala om alla miljoner kronor MFF:s kassör måste sätta sig och räkna. Ludogorets från Bulgarien står för motståndet. Vi börjar hemma. Publik på läktarna som ska sjunga fram vårt lag. Jag ryser när jag skriver detta.
Ni som har chansen, ta er gärna till bussmottagningen klockan 19.00 som Malmö Ultras har tagit initiativ till. Ni läser mer här. Jag applåderar supporterfalangen, ni som tar er till mottagningen gör detsamma för spelarna och ledarna. Detta kan bli magiskt.
Jon Dahl Tomasson (NY)
Jag kan inte se att JDT kunde gjort så kolossalt mycket annat än vad han gjorde mot IFK Göteborg. Det var helt enkelt en sån där dag då ett bättre lag förlorar mot ett sämre. Jag vill hellre då hylla vår tränare för vad han åstadkommit med truppen och laget. Hans ”show” på presskonferensen inför Rangers-matchen visade också en tränare och person som var full av typiskt malmöitiskt självförtroende. Han vann guld första året hos oss, och i år är vi åter med i kampen om den ädlaste medaljen. Tar vi oss till Champions League är det en gigantisk bedrift, vilket kommer att höja hans status ytterligare. Då talar vi om att han befinner sig på någorlunda samma nivå som Åge Hareide, det vill säga väldigt högt upp på rankingen över Malmös bästa tränare någonsin.
Dagen efter match-känslan (NY)
Så vidrigt som det är efter en förlust som den i lördags, så fantastiskt är det dagen efter en seger likt den mot Rangers. Gjorde mitt näst sista arbetspass innan semestern, något som normalt sett är bland de tyngre timmarna under ett jobbår. Nu, inga problem alls. Jag läste artiklar och hyllningskrönikor, tittade på sammandrag från matchen om och om igen, och bara njöt i största allmänhet. Det är inte efter alla segrar man mår just så här bra dagen efter, kanske är det just därför. Den euforiska känslan är svårslagbar.
Antonio Colak (2)
Det surras och pratas mycket om Malmös spelare, men den som det hörs överlägset mest om är Antonio Colak. Gjorde snyggt mål mot IFK Göteborg vilket han fick välförtjänt beröm för, och dessutom hörs det allt starkare röster för att MFF ska utnyttja utköpsklausulen och betala hans grekiska klubb PAOK de cirka 30 miljonerna han lär kosta. Nu har han väl själv något att säga till om det, men bortsett från att han kan få löner i andra länder som MFF aldrig kan matcha så säger han sig trivas ypperligt i Malmö och MFF, så… Blev i veckan också uttagen till det kroatiska landslagets trupp som ska möta Ryssland, Slovakien och Slovenien i början av mars. Grattis till det.
Komna och lämnade (NY)
Den gångna veckan har Anel Mujanic och Hugo Andersson lämnat MFF på lån, Marko Johansson och Pavle Vagic har sålts till Hamburger SV respektive Rosenborg. Det är fyra himmelsblå killar som med varierande grad varit inne i A-laget. De två förstnämnda har vi pratat om som stora talanger ett tag nu, men där har det inte velat lossna ordentligt. Nu får de ytterligare tid och chanser via utlåningar. Jag hoppas de tar dem. Marko var en viktig pusselbit i guldet vi tog i fjor, och stod även de första matcherna i årets allsvenska. Pavle har känts så nära, så nära att ta det där sista steget och bli vår mittfältshänförare, men inte riktigt lyckats. Jag önskar dem lycka till i sina nya klubbar och välkomna tillbaka.
Samtidigt har vi presenterat två nya spelare i veckan som varit: Ismael Diawara från Degerfors samt Martin Olsson från Häcken. Ni är varmt välkomna till Malmö FF!
Lennart Hedstigen (NY)
Lennart Hedstigen aka Uefaranken är helt ovärderlig när det kommer till frågor om ranking i Europa, troliga eller möjliga motståndarlag, hur mycket pengar lagen kommer att tjäna på avancemang och så vidare. Om någon möjligtvis har missat honom och hans texter så klickar ni här. Han inte bara skriver initierat, han gör det stilistiskt bra. Som sagt, ovärderlig.
Förlusten mot IFK Göteborg är uppenbar som veckans värsta. Men jag vill ändå ta upp en annan sak som gjorde mig ledsen att läsa. Spelare tränar och sliter för att nå framgångar. Till MFF kommer flera för chansen att få spela i Europa är betydligt större här än på många andra platser, och klubben har visat att inte ens den finaste turneringen Champions League är omöjlig för oss att nå. Det är dit alla drömmer, att få stå på gräsmattan och lyssna på den berömda hymnen och sen spela inför miljoner tv-tittare. Jonas Knudsen är säkert inget undantag. Han har knappt missat en match sen han tog över Behrang Safaris vänsterbacksplats 2020, och han har bidragit till många mål och poäng med sina inkast och spel i övrigt. Att då åka på en allvarlig skada som lär hålla honom borta hela säsongen, vilket inkluderar gruppspel i antingen Champions eller Europa League är så jäkla ledsamt. Jag är inte ensam om att lida med honom.
