Sex och Jävligt offside: 125 poäng ner till nästa gäng
Veckans lista fokuserar på poäng, för dem är det roligt att prata om när man har flest. Men självklart smygs det in lite ångest också.
Studsa tillbaks (NY)
Eric Persson måste ha roterat i sin grav förrförra helgen. IFK Malmö tog ett kliv uppåt i seriesystemet, och vi tappade under vår matchs sista tio minuter en till synes kassaskåpssäker 2-0-ledning till förlust. Det förstnämnda klarar vissa av oss möjligen att rycka på axlarna åt nuförtiden (… eller?), men det andra var desto mer oroväckande. Så var det stirrigt och nervöst mot Göteborg? Nej. Inte direkt. Tidigt ledningsmål, konstig kvittering, iläggande av högre växel och en egentligen ohotad seger. Och väldigt skönt att aldrig få reda på vad som hade hänt om Göteborg råkat få in en boll med fem-tio minuter kvar.
Maratontabellen (NY)
Just nu har Malmö FF 50 poäng. Ifjol hade det räckt till en fjärde plats (med sex poäng upp till serieledning) så här dags in i serien. I år innebär det en tiopoängsledning. Vi vet också att 59 pinnar definitivt kommer att räcka för guld. Det är en poängsumma som hade gett en femteplats 2019.
Så det här med poäng är intressant. En sanning som inte blir mindre vid en titt på den allsvenska maratontabellen. Efter segern mot laget som ligger tvåa där summeras vår ledning just nu till 125 poäng. Det är en bra bit ner.
Adi Nalic (NY)
Länge ute i kylan. Jon Dahl Tomasson motiverade det med, ungefärligen, att lägstanivån var för låg. För mig är Adi Nalic numera ett av höstens utropstecken. Låg bakom två mål i söndags, och har sannerligen tagit chansen när den dykt upp.
Anel Ahmedhodzic (NY)
Ett ord: Ångloksstämning. Ynglingen som sannolikt blir vår nästa stora försäljning bjöd på några extra härliga sekvenser mot Göteborg. Vid ett par tillfällen var det som att han skyfflade i några extra spadar kol, fick upp ångan och tuffade ikapp både motståndare och boll. Särskilt minnesvärd var en i grunden riktigt fin diagonal djupledsboll mot Robin Söder. Anel satte upp farten och Söder … ja, han bara gav upp. Inte lönt, liksom. Sånt gillar man.
Snygga svar (NY)
Rasmus Bengtsson fick äntligen göra några allsvenska minuter. Och höll sig kall i efter-match-intervjuerna. Inget gnäll, inga kommentarer kring relationen till Jon Dahl Tomasson. ”Vi är nära att vinna ett guld och det känns som att det är fokus på det”, bara.
Expressen försökte blåsa fyr på en annan glöd: det saudiska budet på Anders Christiansen. 40 miljoner till klubben, 75 till Christiansen – som enligt tidningen ska ha vädjat till styrelsen att tacka ja. Vilket de inte gjorde. Finns säkert substans i detta. Ingen rök utan eld, sägs det ju (särskilt när man vill fortsätta prata i eldsvådeanalogier). Men två reflektioner kring detta: Kunde klubben verkligen tacka nej till en så stor summa, ett ekonomiskt brutalt coronaår som detta? Det känns ... djärvt. Och om Christiansen verkligen är så missnöjd med att stanna, då berättar Dplay-intervjun i söndags att han är en fantastisk maskhållare. Tyckte han såg ganska harmonisk ut.
Jaja. Känns som om det finns en viss risk att sista ordet inte är sagt i den här affären.
Sluthaltat (NY)
Den allsvenska tabellen har länge lidit av den disclaimer som uppskjutna matcher innebär. Men imorgon kväll är det äntligen slut på det. Då spelas den sista av de båda hängmatcherna. Den går mellan AIK och Sirius, och är inte jätteintressant ur ett Malmö FF-perspektiv. Det är däremot den som spelas ikväll. Häcken möter Djurgården, och vid niotiden i afton vet vi om vi leder med sju, åtta eller nio poäng.
När detta skrives är det tisdag kväll. Tidigare på eftermiddagen gick Region Skåne ut med nya och striktare Coronarekommendationer. Det blir inga 300 personer på matcherna här nere. Det är en publiksiffra som annars hade inneburit att MFF-årskortsinnehavare haft i runda slängar en chans på tjugo att få se en match live i år. Så ur det perspektivet känns det inte som någon katastrof. Men vad händer med allsvenskan? Finns det en risk för att serien inte ens kan spelas klart? Och hur blir det med nästa år, som vi just bjudits in att förnya våra årskort till (en kostnad som MFF snyggt berättar att man kommer att få återbetald om det inte blir möjligt att se matcherna)?
I mitt huvud hör jag den indignerade frågan från de människor som numera bär ansiktsmask på sin Facebook-profilbild: ”Är sporten viktigare än liv?”
Nej. Det är den förstås inte. Liv och död är ju onekligen grejer som skänker en viss tyngd åt en argumentation.
Men lodar jag min själ … jo. Ändå. Mitt i allt detta pandemiska elände oroar jag mig för allsvenskan.
Jag tänker att jag borde skämmas.
