Sex och Jävligt offside: M&M och så M
Kommer ens fotbollsliv någonsin bli bättre och skönare än vad det är nu? Efter ett säkrat allsvenskt guld och en seger i Champions League inom loppet av några dagar är svaret nog: Tveksamt. Ny onsdag, ny lista.
Guldet stannade i Malmö (NY)
I söndags eftermiddag laddade jag upp med att omväxlande se IFK-IFK (3-0) och ÖSK-IFE (5-1) och det var som den perfekta förfesten med musik man själv valt, dryck man njuter av och ett sällskap som inte går av för hackor. Det var bara att ta sig till det stora kalaset med vissheten att kvällen inte skulle kunna misslyckas. Och trots att AIK förvisso hade en del chanser och mest boll i början var jag aldrig nervös, det skulle reda upp sig. Och som det gjorde det: 3-2 och säkrat guld med tre omgångar kvar att spela. Det gick liksom inte att misslyckas efter ett sådant upplägg innan matchen i Solna (även om jag verkligen inte tänker tacka IFK och ÖSK för hjälpen; MFF har i år varit överlägset bäst och hade bara fått skjuta på den stora festen en omgång vid andra resultat i Norrköping och Örebro). Guldet stannade i Malmö; det trivs här.
Champions League (2)
Eller vinsten mot Olympiakos med 2-0 rättare sagt. Värd tre poäng, värd nio miljoner kronor, värd nationell och internationell uppmärksamhet. Värd respekt. En vinst värd att hamna överst på Listan 99 gånger av 100, men nu var det ju då en sådan vecka då ett guld också försvarades. Och en enskild segermatch kan aldrig ses som större än ett serieguld. Men ändå, detta var stort. Så förbannat stort.
Markus Rosenberg (NY)
Det kan ses som lite tjatigt att åter en gång ha med MFF:s lagkapten på Listan, men efter en vecka där Markus Rosenberg gjort bägge målen mot Olympiakos och segermålet mot AIK så är det ofrånkomligt så att han äger sin plats den här onsdagen. Stor, större, Markus.
Magnus Eriksson (NY)
När Himmelriket pratade med honom som hastigast efter guldet i söndags sa han att det är bara att acceptera, ”jag är en höstspelare”. Vilket han bevisar i match efter match. I onsdags kväll, mot grekerna i CL, fick han en högst ovan högermittfältsplats och efter en något tveksam inledning spelade han upp sig och var en av de stora på planen. Mot AIK i söndags var han matchens gigant. Bäst på plan. Assisterade till ett mål, gjorde ett. Hans vänsterfot (som han emellertid inte använde vid sitt 2-0) är gudomlig. Kan vi nu minnas detta nästa vår när han kanske inte alltid är på topp, kan vi nu minnas att hans höstar är formidabla? Och eftersom det är på höstarna det avgörs så är jag villig att vänta in Magnus Eriksson många vårar till. Utan att klaga.
Markus Halsti (NY)
Halstinho, älskade finne! Oj oj oj, vad jag beundrar och gillar Markus Halsti. Inte blir min beundran mindre av det faktum att han i den senaste veckans två matcher har plågats av ömma ljumskar, som gjort så ont att han in i det sista varit tveksam till spel. Men naturligtvis fanns han på planen ändå, och det var få gånger under 180 minuters (plus tillägg) spel mot Olympiakos och AIK som han satte sina fötter fel.
Markus, du kan se Europa efter karriären. Du kan bosätta dig i Florens eller Amsterdam och spela fotboll på stränderna utanför San Sebastian eller Barcelona, du har all tid i världen. Så se nu till att skriva på kontraktet Daniel Andersson gett dig. Vi behöver dig. Vi kommer att sakna dig om du försvinner. Jag kommer att sakna dig. Och du vet ju att, har du sett Malmö så har du sett världen.
Alla vi andra (NY)
Från Robin Olsen, Ricardinho, Pawel Cibicki och alla andra spelare via Åge Hareide, Olof Persson, Daniel Andersson och alla andra ledare samt Patrik Jandelin, Peter Åhlander, Håkan Jeppsson och andra andra “civilanställda” till Kaveh Kohshahi, Weronica Mårtensson, David Kjelldén och alla andra himmelsblå supportrar – vi är ett. Vi är Malmö FF. Vi är lätt bäst i serien. Vi är i Champions League. Vi är alla mästare.
Man får nästan slå knut på sig själv för att hitta något att beklaga sig över en vecka som denna. Så jag tillåter varken AIK:are som hatar Markus Rosenberg eller Skatteverket som hatar att svenska klubbar i allmänhet och Malmö FF i synnerhet inte betalar skatt att dra ner mitt humör i offside-läge. Nej, jag firar fortfarande och mungiporna är uppåt och jag tänker, vem fan bryr sig nu. Jag tänker så, som en mästare.
