Sex och Jävligt offside: Nobelpris i fysik och KKK

Sex och Jävligt offside: Nobelpris i fysik och KKK

Många namn blir det på veckans lista, och ändå får inte alla plats. Det är onsdag och Sex och Jävligt offside är här.

Anton Tinnerholm (6)
Såg ni vem som först var framme och hoppade på Erdal Rakip efter dennes 2-1-mål i söndags? Anton Tinnerholm, högerbacken som ägnat den sena eftermiddagen och tidiga kvällen åt att springa upp och ner på sin högerkant under drygt 93 minuter. Inte nog med att han tycks ha lungor värda ett nobelpris i fysik, han har också så oerhört mycket kvalitet i sitt spel att jag gråter bara jag tänker på en eventuell framtid utan honom i Malmö FF.
 
 

Markus Rosenberg (NY)
Vad skriver man som inte redan är sagt eller skrivet om Markus Rosenberg? Jag kan inte komma på något. Så det får bli: Kung. Kapten. Kärlek. Ett annat KKK än vad såväl rasisterna i USA som vår förre tränare Allan Kuhn lade för betydelse i de tre bokstäverna. Jag repeterar vad jag skrev om Anton Tinnerholm ovan, jag gråter bara jag tänker på en eventuell framtid utan honom i Malmö FF.


Erdal Rakip (NY)
Jag gråter verkligen inte utan skrattar varje gång (och det har blivit så många gånger nu att sambon undrar om MFF spelar och gör mål hela tiden) jag ser Erdal Rakip göra 2-1, och när han bara ställer sig med armarna över bröstet och långsamt, långsamt svänger runt kroppen och tittar upp på den extatiska publiken med ett ansiktsuttryck som inte avslöjar någonting alls vad han just har gjort. Hur klarar han det? Hur lyckas han behärska sig så? Själv har jag inga som helst minnesbilder av vad jag gjorde eller skrek under kanske 15-20 sekunder från det att målet gjordes. Jag skrattar nu igen, av glädje givetvis, när jag kör målet på nytt samtidigt som jag skriver detta.

 

Magnus Pehrsson (NY)
Norrköpings David Moberg Karlsson yttrade sig härförleden om att MFF har flyt, och har haft så under en längre tid. En del supportrar till andra lag har uttryck samma åsikt. Visst, det är inte bara skicklighet som gör att MFF vinner jämna matcher så ofta, men till absolut övervägande del tror jag att det handlar om inställning, mod, kvalitet och Magnus Pehrssons sätt att se på fotboll. Han har genomfört det som Allan Kuhn i fjor försökte, misslyckades med och övergav. Motståndarna orkar en stund, en halvlek, nästan en hel match, men inte 90 plus tillägg. Det ser så här långt väldigt bra ut, och det bästa av allt är att det ser bättre ut för varje match som går; fram till Safaris utvisning i söndags var MFF överlägset Östersund. Magnus Pehrsson ska hyllas för detta. Det kommer att bli mycket spännande att se vart detta leder.


Avgöra sent (3)
Mot Djurgården: Yoshimar Yotun 3-2 i minut 86
Mot Örebro: Alexander Jeremejeff 2-1 i minut 83
Mot Elfsborg: Jo Inge Berget 2-1 i minut 91
Mot Östersund: Erdal Rakip 2-1 i minut 94
 
I fyra matcher av åtta i årets Allsvenskan har MFF vunnit med uddamålet efter minst sagt sena avgöranden. Det är en styrka men det är också nervpåfrestande för oss vid sidan av. Och hur roligt och fantastiskt det än är med sena avgöranden, så hoppas jag att den här punkten försvinner till nästa vecka. Då utbytt till Avgöra tidigt.
 

Mio Bylund (NY)
Med rätta har insamlingen till unge Mio Bylund fått stor uppmärksamhet. Mio är en 13-årig kille som helst bara vill spela fotboll i Malmö FF:s pojklag, men som lider av en huvudvärk som ingen svensk läkare kan förklara och då ej heller bota eller lindra. MFF-familjen fick nys om att familjen via en insamling på Facebook lyckats få ihop 90 000 av de 300 000 som en tysk klinik tar betalt för att göra en undersökning av Mio. Det startades ett upprop, MFF-truppen matchade summan som supportrarna skänkt och från söndagens motståndare Östersund skänktes rejäla summor av både förening och supporterklubben Falkarna. Det tog inte lång tid att få ihop de 300 000. Vi är många som innerligt hoppas att en ung kille nu ska få den hjälp som han behöver. Lycka till, Mio!


Jag hade kunnat ta med utvisningarna i söndags, men det känns inte alls rätt att placera två MFF-spelare på en offside-plats efter en sådan seger. Jag hade kunnat ta med domarinsatsen, men den har jag redan lagt till handlingarna i och med min Måndag morgon. Så vad beklaga sig över? Jag hittar ingenting.
 
Eller, det skulle i så fall vara på denna listas upplägg (som jag själv är skyldig till). Emellanåt får man verkligen leta i skrymslena efter något att skriva om – tänk exempelvis slutet av november när MFF inte spelar i Europa; då sätts man på prov. Andra veckor räcker å andra sidan inte Listan till. Som den här veckan. Punkten Serieledning, som hamnade på första plats för sju dagar sedan, hade jag gärna haft med. Liksom Oscar Lewicki, Jonnie Fedel, Stämningen, Viitorul Constanta, Romanerna om Patrick Melrose av Edward St Aubyn samt Yoshimar Yotun.
 
Men nu fick de ett omnämnande om inte annat, så inte heller där lyckades jag väl ordna till något bra på som offside. Jag låter det vara och lutar mig förnöjt tillbaka och tittar ömsom på tabellen, ömsom på Markus Rosenbergs och Erdal Rakips mål. Igen.

Magnus Johansson2017-05-17 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF