Sex och Jävligt offside: Lysande AC och hemvändande Berget
Malmö FF vann med 2-0 mot Falkenberg men gick inte vidare till Svenska Cupens kvartsfinaler. Detta präglar veckans lista.
Anders Christiansen (NY)
Vår danske AC tog hem årets första titel när han vann Himmelrikets omröstning om vem som var februaris bästa spelare, och han gjorde det rätt överlägset. I matchen mot Falkenberg visade han att det inte var en tillfällighet; han var bäst på plan även då. Gjorde dessutom ett snyggt mål som grädde på moset. Anders Christiansen har inlett säsongen minst sagt lysande.
.
Carlos Strandberg (NY)
Åh herregud, vad Carlos Strandberg har sett trött ut, ointresserad, nonchalant och totalt renons av självförtroende ett längre tag. Ena stunden har jag velat säga till honom att skärpa sig, nästa har jag velat krama om honom och förklara att vi tror på dig, Carlos. Uwe Rösler gav honom mycket beröm efteråt och lyfte upp hans arbetsinsats. Några dagar senare het som en kamin och gjorde tre mål mot Brentford. Förvisso mötte MFF deras B-lag, men för en målskytt är det alltid viktigt att göra mål. Och tre stycken skojar man inte bort. Är han tillbaka nu, Carlos Strandberg?
Bristande effektivitet men... (NY)
Sett till målchanserna framför allt i den andra halvleken borde segern ha varit större än 2-0. Men en kombination av ineffektivitet och otur gjorde att det blev mållösa sista 45 minuter. Det går att gnälla över och om vi inte hade vunnit så hade det varit ett problem. Nu väljer jag att se det som positivt att det skapades så många chanser, att tempot var högt och att spelglädjen fanns där.
Efteråt lät FFF-spelarna ungefär som våra gör efter att ha mött exempelvis Chelsea: ”Det är inte många feltouch på Malmös spelare. Tempot är mycket snabbare, det är den stora skillnaden” (J Lassagård - spelare), ”Malmö har ett högt tempo och jag tycker vi visar upp brister i vårt försvarsspel som jag inte sett tidigare” (H Eklund - tränare) och ”man märker att Malmö är ett bra lag, de har skickliga spelare på alla platser” (J Björkengren – spelare).
Jo Inge Berget (NY)
Välkommen hem! Så länge MFF inte bekräftar det så är inget klart, och i skrivande stund (onsdag förmiddag kl 10.00q) så lyser mejl om en presskonferens med sin frånvaro. Emellertid vågar sig Listan ändå på ett kraftfullt jubel – Jo Inge Berget är i Malmö FF igen. Ryktena om en hemkomst är alltför starka för att inte vara sanna och hans flickvän har instagrammat ”we are back”, så den här gången vågar jag ta ut något i förskott. Om inte, då är vi många som är grundlurade. Jag vägrar tro det.
Gräset (NY)
I Sverige är det inte vanligt att få se matcher spelas på gräs i slutet av februari och början av mars. Malmö FF har nu spelat två inom loppet av ett par veckor och underlaget på Stadion har hållit mer än väl. Det nylagda hybridgräset har verkligen visat sig vara så bra som det har talats om. Det bästa av allt är att fler klubbar förhoppningsvis tar efter och att plast-Allsvenskan snart kan vara ett minne blott.
Mars-matcherna (NY)
När det nu inte blev något avancemang från cupens gruppspel fanns risken att det skulle bli blaha blaha-motstånd fram till den allsvenska starten. Så verkar det nu inte bli. Igår fick de som inte spelat så mycket på sistone en tur till London för ett möte med Championship-laget Brentford och framöver väntar bland annat AZ Alkmaar. Bra, det är sådana matcher som behövs. Tack vare Malmös renommé och framför allt nutida europeiska framgångar så får vi de här mötena. Mer sånt, tack.
Det är alltså 30 år sen MFF vann Svenska Cupen. År ut och år in förklarar ledningen att guldet ska hem, och spelarna berättar att de absolut inte ser på cup-spelet på annat vis än det allsvenska. Underskattning? Nähä du, det existerar inte. Får man höra. Vi supportrar går inte heller direkt man ur huse för att se vårt lag. Man skulle kunna tro att vi MFF-are hatar Svenska Cupen. Och så sitter vi här nu igen och undrar vad som gick fel den här gången. 30 år sen, det är skrattretande. Men nästa år, eller möjligtvis 2021 eller 2022, då…
