Sex och Jävligt offside: Cuphopp under en förrädisk vinter
Avancemangent i Svenska Cupen gör sig plats på veckans lista. Som också nämner årsmötet och tipsar om ett outsinligt samtalsämne.
Cupavancemang (NY)
Höstens allsvenska mästare åtnjuter en del fördelar i cupgruppspelet. Två hemmamatcher, till exempel. Eller att det på pappret bästa motstånd man ställs mot är det sextonderankade laget (vilket i och för sig ofta blir lite missvisande, eftersom något allsvenskt lag nästan alltid bränner sin kvalmatch, som AFC 2017 och vi 2016, på hösten och lag 16 därmed blir ett nyuppflyttat lag). Sen har vi förstås det där med att rankingen avgör om det är helt lika. Tack vare den regeln gick IFK Göteborg vidare, och det kan i ärlighetens namn också sägas att vi drog fördel av den: tack vare den var förutsättningarna inför BP-mötet att oavgjort hade räckt för avancemang.
Hursomhelst, det satt långt inne mot Dalkurd, men annars har vi städat undan det här gruppspelet som det anstår ett topplag. Odiskutabla segrar och närmast överraskande bra spel för att vara så här års. Härnäst väntar Göteborg på lördag, med 13.00 som ny avsparkstid.
Svanbergs driv (NY)
Jag skulle nog säga att Mattias Svanberg i lördags inte bara gjorde sitt första mål för året, utan också sin bästa match 2018. Det började direkt, när han efter sisådär 20 sekunder snurrade upp BP:s högerback och skickade in ett nästan perfekt inlägg mot Carlos Strandberg. Han hade ett par avslut och ett läge efter att BP-försvaret fumlat i första halvlek, innan det mycket tjusiga målet kom i andra.
Men vad jag mest tar med mig är hur han skiner när han är som bäst, hans förmåga att med fart komma nära sin motståndare och vricka eller riktningsförändra sig förbi. Vasst.
Anfallstrion (NY)
BP:s Ochieng såg ut som en stadig bit, men han hade väldigt lite att sätta emot när Carlos Strandberg tryckte ner gaspedalen. Särskilt förtjust är jag över sekvensen ungefär halvvägs in i första halvlek mot BP, när han liksom bara krafttryckte sig förbi tre motståndare men fick se sitt klackavslut blockeras. Jag kan bara försöka föreställa mig hur ont det måste göra att möta Carlos Strandberg. Vidare växer Jeremejeff allt mer; ser allt självklarare och starkare ut. Och på bänken i lördags? Markus Rosenberg, som i gårdagens träningsmatch nådde en verklig milstolpe - 100, och strax därpå 101*, gjorda mål för Malmö FF (varav 49 i allsvenskan).
Sören Rieks (NY)
mål, men från en lite anonym framtoning i de första träningsmatcherna lyser det nu om Sören Rieks. Kanske inte osannolikt att han får en och annan banderoll tillägnad sig från bortaföljet på lördag, men gissningsvis kan han leva med det.
Einar och maratontabellen (NY)
En sammanfattning av känsloläget på årsmötet i fredags: ett stilla lugn. Högst okontroversiellt, få frågor, inga invändningar, och idel ”jag finner frågan med ja besvarad” från mötesordföranden. Visst, allvaret sänkte sig över församlingen när den tragiska Kingsley Sarfo-historien kom upp (ett ämne som det inte duckades för från styrelsehåll), men annars kan det ses som signifikativt för möteslugnet att frågan om att MFF tar över driften av Stadions kiosker fått utrymme i media efteråt.
Mötet avslutades med att Einar Malmborg ledde traditionsenlig allsång, och han hann dessförinnan skämtsamt och småtrevligt pika ordföranden för att denne missat prata om maratontabellen och marginalen ner till tredje lag (som just nu är 164 poäng). Vi segra skall men inte falla. Så är det.
Samtalsämne (NY)
Ni vet hur det ibland blir runt bordet i personalmatsalen. Vi tystnar, gafflarna skrapar, vi har redan pratat färdigt om barn, bilar och räntor. Samtalsämnena är slut. Men så här års, när optimismen spirar och inget är kört, finns det ju en sak man kan prata om precis hur länge som helst. Ett ämne där man inte behöver vara överens, det finns inga fel eller rätt, där för- och nackdelar kan vägas, stötas och blötas precis hur länge som helst. Vad jag pratar om? Följande fråga: Om du tvingas välja - SM-guld eller europeiskt gruppspel?
(Mitt eget, högst personliga val: CL-gruppspel framför SM-guld, av monetära skäl. Fast pratar vi Europa League-grupp, då blir valet genast svårare)
Vi åkte på solsemester nu i februari. Lyllos oss. Bästa tiden att åka, för när man kommer hem, fulltankad på D-vitamin (eller vilken vitamin det nu är som solen främjar), då är det vår i luften.
Jo, gomiddag.
När det snöade som värst i förra veckan lät jag cykeln stå och vandrade ner till busshållplatsen. Stod där en stund – en lång stund, för bussen var försenad – och retade upp mig på att det finns fullt med folk som helt frivilligt betalar dyrt för att tillbringa ledigheter i detta vita helvetesmaterial.
Nåja. Skidsemestrar har säkert sin tjusning. Åtminstone för de som kan åka slalom och sånt.
Och nu var det ju faktiskt varmare igår. Solen sken, vantarna kunde tryckas ner i fickan, raggsockorna kliade på svettiga fötter. Men än ropar jag inte hej – att denna förrädiska, ondsinta vinter skulle vara över snart, det vågar jag inte riktigt tro.
* En intressant detalj här - i alla fall för den verkligt anale statistiknörden, som jag själv då - är hur dagens SDS beskriver Rosenbergs första mål. Det sägs vara en av straffarna i straffsparksavgörandet i cupen mot Helsingborg Södra 2001. Men mål i straffavgöranden brukar ju inte räknas in i "officiella" målskytteligor ... så är detta mål verkligen medräknat bland de 101? Någon som kan bringa klarhet?
Bonusinfo och -länk: Markus Rosenberg är en av få MFF:are som får beröm i Himmelrikets något desillusionerade matchrapport från den där cupmatchen.
