Sex och Jävligt offside: Europasommar och Lewicki-hyllningar
Matchvinnare!

Sex och Jävligt offside: Europasommar och Lewicki-hyllningar

En match mot AFC har avverkats och serieledarna ser framemot match på Hisingen och nästa veckas europakval. Listan hyllar i vanlig ordning de som hyllas bör.

Serieledare (NY)
Omstarten kunde knappast ha börjat på ett bättre sätt: MFF piskade Alex Ryssholms hittepå-förening och konkurrenterna strax nedanför tog antingen poäng av varandra eller förlorade mot Örebro. 
 
Vi har det jävligt gött här uppe på toppen och stannar självklart gärna kvar här för gott. Som serieledare har man nästan inte mandat alls att klaga, men ska man gnälla ska man göra det över de små marginaler som ständigt skiljer oss från poängförlust. 
 
Framöver önskar jag mig således ett gäng solklara segrar på rad. Undvik gärna att behöva vända underläge och stänk gärna in ett par trygghetsbollar så att jag kan få gå på toa utan att behöva springa. Tack på förhand, det går alldeles utmärkt att börja redan mot Häcken på lördag!

Europasommar (NY)
Hallå, nu börjar det! Vi har suktat, längtat och drömt i två svåra år (nåja, fjolårsguldet tröstade något) efter att få spela i Europa igen och om en vecka är det åter dags. FK Vardar har då förärats att få komma till Stadion och då ska de få spö. 
 
I skrivande stund har cirka 14 000 biljetter sålts till matchen, vilket såklart är alldeles för få. Köp biljett och dra med mormor, kusinen och han den sköna från kontoret. Det kommer bli skitkul, jag lovar! 
 

Oscar Lewicki (NY)
Herregud, vad den här pågen förtjänar kärlek! Var (med rätta) rätt hårt kritiserad ifjol, men har i år klivit fram som den spelare vi dessförinnan lärt oss känna och älska. Kom in i paus senast och var kanske andra halvleks bästa spelare. Fick också ikläda sig den ytterst ovana rollen som matchvinnande målskytt. 
 
Gnällde inte en sekund när han understundom var petad ifjol, utan knöt istället näven i fickan och har i år varit en av våra absolut bästa spelare. 
 
Oscar kommer med sina kvaliteter vara otroligt viktig såväl i Europa som under höstens guldrace. Optimisten i mig ser någon form av upphöjd Halsti-2014-roll framför sig. Någonstans längs vägen får han hemskt gärna också krita på ett nytt kontrakt.

Yoshimar Yotún (NY)
Målskytt och framspelare senast. En komplett spelare i Magnus Pehrssons system och borde vara en av de första han plitar ner i sin elva när det stundar matchförberedelser. 
 
Har varit bland våra tre bästa i mer eller mindre samtliga matcher i år. Sinnessjuk utveckling senaste året. Jag tvivlar starkt på att Yoshi förlänger (hoppas desperat på någon typ av anti-jinx här), men det borde vara givet att åtminstone behålla honom kontraktstiden ut, mer eller mindre oavsett vilka bud som trillar in i sommar. 

Mattias Svanberg (NY)
Supertalang. Beslutet att hålla honom från U19-EM är såklart rätt och känslan är att Mattias har mycket speltid att se framemot i sommar och höst. Jag tror att han kommer förvalta sådan alldeles ypperligt. 


 

Silly Season (NY)
Logiken i mig skriker efter kontinuitet, att det ska hända så lite som möjligt gällande såväl in som ut. Lite som det var ifjol. Lugn och ro, tid för tränaren att sätta lag och spelsystem och spelare som känner varandra, både på och utanför planen. 
 
Vad känslorna i mig vill? De vill ha rykten. De vill ha spekulationer. De vill ha presskonferenser. De vill ha luriga leenden från Daniel Andersson. De vill ha hemvändare. De vill ha Kingsley Sarfo och Nabil Bahoui. Att allt detta i förlängningen också innebär att spelare jag lärt mig tycka om och inser är viktiga försvinner är trist, men nödvändigt. 
 
Känslor lyssnar som bekant inte på logik, inte heller i Silly Season-sammanhang. De interna stridigheterna i undertecknad lär få fortsätta sommaren ut. 

Markus Rosenberg är skadad. Det är förfärligt att överhuvudtaget behöva skriva orden. Jag känner mig som man gjorde när man var liten och blev av med morsan på Konsum - ensam, vilsen och trygghetstörstande. 
 
Vem ska kliva fram i kaptenens frånvaro och föra skutan framåt? För någon måste verkligen göra det. Jag ser ett delat chefsvikariat framför mig, där Behrang Safari tar hand om bindeln och ledarrollen och Anders Christiansen får och tar ett utökat offensivt ansvar. 
 
Självklart ska vi klara av att vara utan Markus Rosenberg under några veckor, allt annat är ett misslyckande. Hur det däremot ska bli när han slutar vill jag inte ens beröra. Det är alldeles för jobbigt att ens umgås med tanken på ett Malmö FF utan honom.

Carl Angerborn2017-07-05 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF