Sex och jävligt offside: Fjellström-firande och Islands-succé
Det har hänt mycket i MFF-land den senaste veckan och det mesta har varit positivt. Listan ger sig i kast med ett försök att summera och värdera.
Jens Fjellström (NY)
Det har spekulerats i omgångar att Jens skulle återvända till MFF i en ledarroll ända sedan han slutade som aktiv spelare och nu är dagen äntligen här. Jens officiella roll är som assisterande tränare med särskilt ansvar för analys och data. Alla som känner igen Jens från hans mångåriga experttid (vilket väl alla gör) förstår ju att rollen borde passa honom alldeles utmärkt.
Jag har ingen susning om Jens ledaregenskaper eller tränarförmågor i övrigt, men blir alltid lycklig när vi återknyter gamla spelare till föreningen. Dessutom verkar Jens vara en sällsynt sympatisk och ambitiös person och sådana kan man inte få för många av.
Varmt välkommen tillbaka, Jens!
Serieledare (NY)
Kalmar-matchen var verkligen ett haveri och möjligtvis årets sämsta MFF-insats (i vass konkurrens med Jönköpingsdebaclet i våras). Formkurvan kan dessutom knappast anses peka uppåt eller ens horisontellt.
Det ligger däremot inte i min natur att iklädda mig pessimistens fula kostym, särskilt när sommaren strålar utanför mitt fönster. Istället väljer jag blunda för formkurvan och helt fokusera på text-tv-sida 343. Där återfinns den allsvenska tabellen och högst upp i den huserar vi.
Sålänge det är status quo på den fronten kommer jag inte att börja vifta med armar och kräva folks avgångar (jag är en mer av en lågmäld gnälla-för-mig-själv-typ, anyway) bara för ett par poängförluster.
Hej där nere, o.s.v.
Alexander Jeremejeff (NY)
Det hade ryktats ett tag om att Häckens långa forward skulle göra som så många andra av sina anfallsföregångare i MFF Norra och istället ansluta till moderföreningen nere i Malmö. I lördags blev det också officiellt - Alexander är en MFF-spelare.
Bland en supporterskara som numera kallt förväntar sig stora profilvärvningar i varje transferfönster har inte mottagandet varit ensidigt översvallande. Jag tycker däremot att Alexander sett spännande varje gång jag sett honom och tror att det kan bli kanon. IKT-värvningspotentialen osar lång väg.
Varmt välkommen, Alexander!
Carvalho-utlåningen (NY)
Utlåningen av allas våran favorit-Felipe till Falkenberg känns verkligen som win-win-win-affär för inblandade parter. Carvalhos kapacitet och potential känner vi alla till, vad han saknar är anpassningen till skandinaviskt försvarsspel. Detta fås lättast genom skolning i matchspel, vilket han nu kommer få. Vinst för oss och Carvalho. Vinsten för FFF är såklart att de får in en i grund och botten grym försvarsspelare under säsongens sluttamp.
De enda som eventuellt kommer drabbas negativt av affären är de medspelare som tvingas vara i den direkta närheten när Carvalho och Araba utövar närkampsspelet med varandra. Hade det funnits någon seismograf i Falkenbergsområdet hade man fått flytta den p.g.a. överhettning.
Kári Árnason (NY)
Utsågs till matchens spelare mot Kalmar och även om konkurrensen var plågsamt klen just för dagen var utmärkelsen icke desto mindre välförtjänt. Just nu finns inga anledningar att bryta upp mittlåset Árnason-Bengtsson då även den senare sett stabil ut.
Förtjänar dessutom att hyllas efter att, oftast välförtjänt, ha fått emotta mängder av kritik i våras.
Vidar Örn Kjartansson (NY)
Det finns gott fog att lyfta ytterligare en islänning på veckans lista. Vidar Örn Kjartansson har nu gjort tio mål i årets allsvenska. Dessa tio baljor har samtliga gjorts under de senaste nio omgångarna. Det är såklart ingenting annat än fenomenalt.
Vidar verkar dessutom ha hittat sin plats på planen och deltar på ett sätt och i en utsträckning i spelet som känns välanpassad utifrån Vidars förmågor.
Det har redan börjat ryktas om att andra klubbar, med större kassakistor, är sugna på att försöka få till en övergång. Utifrån de investeringar som MFF gjort i Vidar och det faktum att det mesta nu pekar på att framgångarna kommer fortsätta, känns det otroligt att MFF skulle ens vara lite intresserade av en affär. Då måste nog summorna trissas upp på Forsberg-nivå först.
Istället spår undertecknad att succén och målfabrikationen fortsätter under hela säsongen och att Vidar går till vinter med 20 allsvenska mål och en skytteligatitel. Vi säger så.
I enlighet med punkt nummer 2 skulle jag inte tjura, jag VET. Jag känner mig också hoppfull för framtiden, inte minst efter Fjellströms ankomst. Däremot finner jag stora bekymmer att hitta tydliga linjer i spelet, en röd tråd, en uppenbar spelidé. Det kan mycket väl bero på en tilltagande fotbollsanalfabetism från min sida, men jag har bland tidigare MFF-tränare sällan haft bekymmer att urskönja liknande saker (Åkeby, det stora undantaget).
Det är mycket möjligt att linjerna och idéerna är för subtila för mig att se och jag ställer mig utifrån detta därför inte heller tvivlande till Kuhn eller hans tränarskap.
Vid varje poängförlust återkommer emellertid följande frågeställning till mig: Hur vill Allan Kuhn att hans lag ska spela egentligen?
