Sex och Jävligt offside: Framme vid 63
Vunnen seriefinal och en tjusig Europasvit: mungiporna pekar uppåt på veckans lista,
Nummer 63 (NY)
Det tog ett tag, men nu har Ola Toivonen gjort ett hemmamål i år. Detta är värt att notera av en hel massa anledningar. Inte minst denna: Han blev därmed sammanlagt spelare nummer 63, och den fjärde nya under 2020 att göra ett allsvenskt mål för Malmö FF på nya Malmö Stadion.
Drömmål (NY)
Först en klase spelare som kolliderar och drösar ihop i en hög på marken. En nickskarv resulterar i viss förvirring, en studsande boll, målvaktsretur, lite flipperspel, och till sist en lös fjösare som rullar in mellan benen på en på-ändan-drattande försvarare. Så vem behöver några kanonskott ribba-in, curlade bollar i krysset eller upprullningar efter blixtrande kombinationsspel? I 51:a minuten i söndags visade Isaac Kiese Thelin hur ett verkligt drömmål ska se ut. Och inte bara för att det såg ut som det gjorde, eller för att jag genom den öppna altandörren kunde höra grannen gasta ”JADÅ! SÅ JÄVLA GÖTT!”, utan också för att det betydde 3-0 och en definitiv stängning av matchen. Det enda man möjligen skulle kunnat önska sig, som en extra liten clou: ett lerigare underlag.
Apropå ingenting: här är ett annat drömmål, där även kommentatorns avmätta lugn är värt att uppmärksammas. "That is amazing", säger han när han ser reprisen.
Åtta pinnar (NY)
Den här listan har vid ett par tillfällen berört jämnheten i årets allsvenska. En jämnhet som bottnar i att inget lag är särskilt stabilt. Alla kan verkligen slå, eller kryssa mot, alla i år. Så här med åtta omgångar plus ett par hängmatcher kvar står det i praktiken klart att inget lag kommer att nå 60 poäng. Norrköping och Elfsborg har fortfarande chansen, men då krävs det att de går rent de sista åtta. Jag vågar mig på att sticka ut hakan och hävda: det kommer inte att hända. Häckens teoretiska möjlighet är något större – de har nio matcher kvar, så för dem räcker det med åtta segrar och ett kryss. Men det kommer, med den allra största av sannolikheter, inte heller att hända.
Jag skrev att ”inget lag” når 60 ovan. Det stämmer förstås inte. Malmö FF har fortfarande en klart realistisk chans att komma upp i det antalet pinnar. Vi leder just nu med åtta poäng och har 16 upp till 60. Klart möjligt, så ja, onsdagslistan kan erkänna att det ser bra ut. Med det sagt/skrivet: Denna lista kan, med all rätt, anklagas för att titt som tätt ägna sig åt lösa spekulationer, ovidkommande utvikningar och rent trams. Men listan kommer ALDRIG NÅGONSIN att kunna beslås med att ta ut några segrar i förskott. Inget och åter inget är klart.
När det går att rycka på axlarna (NY)
Den här punkten skulle också kunna ha Arnor Traustason som rubrik. Tillbaks från skadebekymmer, tillbaks som startman, tillbaks som målskytt häromveckan mot Honved. Och mot Häcken var det nära det första allsvenska målet för i år också. Först en nick i ribban, och sen ett skott som hade gått in – om inte Ola Toivonen råkat stå i vägen. Det sistnämnda var den typen av situation som om den inträffat i en match som, säg, 0-0-mötet med AIK hade inneburit att jag ältat och retat mig sönder och samman. Men här, nu, i söndags? Likt en julpyntande Musse Pigg som får sin tändsticka utblåst av Piff (eller Puff?) kunde jag med ett sorglöst leende och myskisande ögon rycka på mina icke-tyngda axlar.
Behrang Safari (NY)
Kanske inte oväntat, men en ännu en ikon meddelade häromdagen att innevarande säsong blir hans sista. Någon ordentlig avtackning lär väl inte vara möjlig i år, men när vi alla får vara på plats på stadion igen hoppas jag att klubben ordnar något. Något rejält. För det förtjänar Behrang Safari.
Europaspelet (4)
Nån som behöver en illustration av talesättet ”städa av”? Ta en titt på Malmö FF:s Europa League-kval hittills i år. Inför varje runda har det sagts att det blir tufft, och efter varje runda har det sagts att motståndet var sämre än väntat. Vilket möjligen är sant, men ändå orättvist. Det kan till exempel tjafsas om att Lokomotiva Zagreb inte är samma lag som de var ifjol, men de kommer alltjämt från en liga som inför den här säsongen var så högt rankad att den hade två kvalplatser till Champions League.
Malmö FF har gjort allt man kan begära och mer därtill i årets Europaspel. Närmast osannolikt stabilt. Och jag menar det verkligen när jag säger att i playoff, där väntar ett motstånd som blir tufft.
Celtic gick till sextondelsfinal i Europa League i vintras. Rangers krånglade sig vidare till åttondelsfinal. Det räckte för att skotska ligan skulle klätta upp från 20:e till 14:e plats på Europarankingen, vilket (preliminärt) innebär att de har två lag som kvalar till Champions League nästa sommar. Samtidigt som den skotska cupvinnaren kvalar till Europa League.
Detta är alltså en liga som alldeles nyss var tämligen jämnrankad med Allsvenskan. Positivt är att detta visar att rejäla kliv uppåt ändå, nånstans, finns inom det rimligas gräns. Negativt är att andra allsvenska lag så konsekvent misslyckas i Europa. Visserligen får vår serievinnare fortfarande kvala till Champions League, men inte ens en Malmö FF-bragd mot Granada kommer att vara tillräckligt för att lyfta övriga ur Conference League, UEFA:s nya vi-som-inte-platsar-i-Europa-League-skapelse.
Visst, det går såklart att vara skadeglad när andra svenska lag snubblar i Europa. Men den skadeglädjen har en baksida: Svenska lags europafiaskon innebär att grundförutsättningarna i Europa förblir kassa, även för Malmö FF.
