Sex och Jävligt offside: Hemvändare, hejdå och tillfälle att njuta
Hejdå, Pawel!

Sex och Jävligt offside: Hemvändare, hejdå och tillfälle att njuta

Ytterligare en vecka utan allsvensk fotboll. Listan finns där den brukar ändå. Såklart.

MFF (NYGAMMAL)
Såhär i uppehållstider är det lätt att tappa fokus från det som annars alltid ligger främst på näthinnan. När det dessutom samtidigt pågår ett fotbolls-VM med allt vad det innebär, kommer man ibland på sig med att haja till och tänka: ”Just det, MFF leder allsvenskan med 6 poäng”. Första känslan är då skam, för att man tillåtit sig själv att glömma under en period. Sedan sprider sig en värme i hela kroppen och tankarna börjar vandra tillbaka till den vårsäsong som placerat oss i ensam majestät i toppen av den allsvenska tabellen.

Enda fördelen med ett uppehåll likt detta är att det fungerar som en lång kafferast mitt i den i övrigt högintensiva arbetsperioden som en allsvensk säsong innebär. Man tillåter sig själv att njuta över det som varit och se fram emot det som komma skall. Det är svårare att göra det när man är mitt i den högintensiva delen. Snart går vi in i en period med Champions League-kval och allsvensk toppstrid. Det ska bli så förbannat roligt - men jag försöker även passa på att njuta lite extra innan allvaret drar igång och stressen följer som den oundvikliga räkningen på posten. 

Costa Rica (NY)
Det blir aldrig gammalt med underdogs som välter större och mäktigare motståndare. Denna gången var det Costa Rica som högst rättvist besegrade ett trött Uruguay. Snart är det vår tur att ge oss in i turnering där ingen tror på oss. Om ett par veckor drar Champions League-kvalet igång, och Costa Ricas VM-framfart fungerar som en utmärkt påminnelse om att tiden för överraskningar ännu inte är över. Så länge såväl motivationen som dagsformen är den rätta finns alltid chansen att skrälla.

Kul dessutom att Costa Ricas och AIK:s Celso Borges kunde visa att en allsvensk nivå även kan innebära VM-nivå. Förhoppningsvis får Miiko snart göra detsamma för sitt Chile och då även passa på att visa att Malmö är bättre än AIK inte bara i Allsvenskan, utan även i VM. 


Agon Mehmeti (NY)
Ålen är tillbaka i Malmö, om än tillfälligt (?). Agon har i veckan tränat med laget, gissningsvis för att hålla igång, och genast sätter diskussionerna om en eventuell återkomst fart. Varken Åge, Daniel eller Agon himself verkar heller inte stänga några dörrar, även om en övergång ännu inte är nära. För tillfället skulle han nog svårt att platsa i anfallet, men han skulle tveklöst sätta eld i baken på offensiva konkurrenter.

En guldhjälte är alltid välkommen hem, inte minst Agon.

Bahrudin Atajic (NY)
Samtidigt som Agon tittade in igen fick vi även stifta bekantskap med Bahrudin Atajic. Atajic har ett förflutet i MFF dit han kom som femåring 1998, men lämnade 2010 och har inte spelat för klubben på seniornivå. Det har han däremot gjort för det Celtic han tillhört sedan dess. Halva den senaste säsongen har han spenderat i Shrewsbury Town i brittiska League One. Nu tränar han med laget, och speltid i kvällens träningsmatch mot Höllviken är trolig.

Atajic status kan betraktas som oklar, men det är självklart riktigt av Daniel Andersson och Co. att passa på att titta på honom när man får chansen. Sen vet man aldrig vad det kan leda till, vem vet, Atajic kanske är en framtida guldmakare för den klubb han tillhört i 11 år. 


Hasse Backe (NY)
Det pågår alltid ett ”krig” mellan de olika tv-studiorna om vem som är bäst under mästerskapet. Vissa tycker SVT, andra TV4. För mig känns det mest som att välja mellan olika nyanser av grått. Bortsett från en person: Hasse Backe. Han är strålande silverfärgad. Kunnig, initierad och vida överlägsen sina konkurrenter och kollegor. Expertsveriges Halsti. Att han ofta brukar påpeka att MFF spelar Allsvenskans finaste fotboll är självklart honom också till godo. 


Ole Törner (NY)
Skånska Dagbladets Ole Törner har inte bara en ypperlig koll på MFF, där han allt som oftast är den första av den MFF-följande journalistkåren att presentera initierat material och relevanta spekulationer. Han har dessutom grym koll på den lokala smålagsfotbollen. Mitt i det feed som för tillfället främst består av neymars, messis och robbens sticker hans gräsrotstweets om matcher mellan Husie och Hittarp ut på ett befriande sätt. Way to go, Ole!


Pawel Cibicki är bara en läkarundersökning och en kråka från ett 4-årskontrakt med den holländska ligasjuan Groningen. Kul för Pawel, trist för oss. Ställer mig också tveksam till själva övergången som känns som att den kommer ett år eller två för tidigt. Pawel har ännu inte slagit sig in i startelvan eller ens startat särskilt många matcher på seniornivå. Det känns därför som att det hade varit utmärkt för honom att stanna tills han är lite mer etablerad och samtidigt passa på att ta till sig av den ocean av erfarenhet som anfallskollega Rosenberg kan bistå honom med. Sedan kan han ge sig ut i Europa med en bättre packad ryggsäck och lättare utgångsläge.

Samtidigt är jag den första att glädjas med Pawel om det blir succé. Lycka till på ditt äventyr!

Vem som tar Pawels plats i truppen återstår att se. Troligen blir det Kiese Thelin, kanske blir det Agon Mehmeti. Förhoppningsvis finns det plats för båda. Och vem vet, Daniel Andersson kanske har ett ess i rockärmen ingen av oss har sett än. Oavsett vad, det finns alla förutsättningar för ett spännande transferfönster. 
 

Carl Angerborn2014-06-18 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF