Sex och Jävligt offside: Hopp och papp
Väntans tider, och kanske finns det fog att hoppas. Veckans lista är här.
Fredag (NY)
I övermorgon lämnar Folkhälsomyndigheten nytt besked om eventuell allsvensk start. Så är det sagt i alla fall, är det kanske säkrast att tillägga. Och så här sade Anders Tegnell till SVT häromdan: ”Vi hoppas att allt ska kunna vara klart till slutet på veckan. Det är ett regelverk som behöver bli klart. Vi ska ha diskussioner med polis och andra så att det här blir en bra start för verksamheten.”
Jag tycker oftast det är både dumt och onödigt att vara optimistisk inför saker och ting (och dessutom innehöll tisdagens klockan två-presskonferens en del dystra inslag), men: citatet ovan väcker ändå hopp. Det låter knappast som om spel i juni är uteslutet; snarare som om konstruktiva lösningar ska upp till diskussion. I så fall, till glädje för oss, och till glädje för stackars Dplays abonnemangsförsäljningsavdelning.
Truppen (NY)
Sparkar spelet igång – ja, då är det många matcher som ska betas av på förhållandevis kort tid. Slitigt. Men rimligtvis har de lag som kan ställa upp två i princip fullgoda allsvenska elvor bättre förutsättningar. Och minsann! Till de lagen hör Malmö FF! Komprimerade spelschema, jag väljer att se på dig som en vän.
Mönchengladbachs pappfigurer (NY)
Nöden är uppfinningarnas moder, eller vad det var det stod på mormors broderade bonad ovanför soffan i hennes kök. I Borussia Mönchengladbachs klubbstuga hade man uppenbarligen tagit fasta på det tankesättet och gnuggat geniknölarna inför förra helgens match. För man hade fyllt de annars folktomma läktarna med pappfigurer. För 19 euro styck kunde Gladbach-supportrar få sitt foto upptryckt på en pappskiva – och Borussia Park fylldes av hela 12.000 ”åskådare”.
Om vi tittar bortom pappen har jag inte sett mer än några enstaka klipp från Bundesligas omstart. Det ekar tomt, är såklart atmosfärslöst, känns en smula avslaget, men jag tycker ändå man får se det som positivt att alla matcher hittills kunnat spelas utan några större konstigheter.
26 maj 2014 (NY)
När detta skrives är det fortfarande den 26 maj. Så låt oss titta tillbaks exakt sex år i tiden, och vi hamnar mitt i en vårafton då Malmö FF tog emot AIK på Stadion. Eero Markkanen gjorde 0-1 i slutet av första halvlek och hyssjade åt publiken (vilket betalades tillbaks med en revanschhyssjning av helt annan tyngd och dignitet några månader senare). Robin Quaison fyllde på med 0-2 en bit in i andra. Ganska omedelbart efteråt rullade Guillermo Molins in en reducering, samtidigt som ett antal spelare, avbytare och ledare småbråkade ute vid sidlinjen. Sedan kostade Molins på sig att missa en straff. Men Pawel Cibicki placerade in kvitteringen i 94:e. Markus Rosenberg stod i offsideläge när bollen gick in. Om han påverkade spelet? Nej, tycker vi väl inte, va … ?
Den 11:e omgången var därmed färdigspelad och vi ledde serien med tre poäng. Det var ett grepp som vi, som bekant, aldrig skulle släppa.
Europaspelet (NY)
Ja, det här kan ju egentligen varken klassas som roligt eller positivt. För hur det blir med Europaspel i sommar och höst går inte att veta. Att det skulle gå att resa utomlands för bortamatcher redan i sommar känns tämligen ... ja, uteslutet. Men även om det hela är trist blir det också nånstans intressant att se hur UEFA löser denna gordiska knut. Komprimerat kvalspel med enkelmöten? De bäst rankade lagen direkt till gruppspel? Säsongen inställd?
Har jag läst rätt skulle denna komplexa fråga egentligen diskuterats idag. Men detta förmodligen mardrömslikt långa möte är (återigen, om jag förstått saken rätt) uppskjutet till mitten av juni. Vi får vänta och se.
Rykten (NY)
Ytterligare en sak som egentligen inte alls är särskilt positiv. Nämligen detta att det ryktas om andra klubbars intresse för Malmö FF-spelare. Som Rosenborgs för Tim Prica, till exempel. Och Inters och Marseilles för Amel Mujanic. Men nånstans är det åtminstone positivt att det rör på sig där ute. Att det pratas om sånt här. Så kan man tänka, om man vill. Och att det även pratas om en återkomst för Ola Toivonen känns ju också roligare.
Apropå knutar så är årskorten en annan. En riktigt jobbig. Om det blir spel får det numera ses som en accepterad och självklar sanning att ett antal matcher kommer att avverkas inför tomma läktare. Så hur ska isåfall föreningen ersätta årskortsinnehavarna? Vet inte hur fördelningen mellan billigare och dyrare kort ser ut, men runt 12,000 årskort sålda borde lite hastigt/slarvigt överslagsräknat innebära en intäkt i storleksordningen 30 till 40 miljoner. Som kanske bör/måste betalas tillbaks. Eller, i alla fall, kompenseras på något vis. Gissningsvis kan ett antal köpare tänka sig att efterskänka det man lagt ut för sina kort, även om enbart ett fåtal matcher kan ses på plats. Men all respekt för att inte alla, i dessa tider präglade av uppsägningar och dystra ekonomiska prognoser, helt enkelt inte har råd att behandla sina slantar på det sättet.
Ytterligare ett av alla dessa administrativa och ekonomiska berg som fotbollsföreningar har att bestiga nuförtiden. Usch.
