Sex och jävligt offside: Inte sedan 1978
Dagens lista prisar starten, gläds över en supertrojka och outar sin kläddesignsdyslexi.
Starten (NY)
Fem vinster och en oavgjord på de sex första. När startade vi så lysande senast? En fråga som förtjänar mer än att bara vara retorisk. Så jag kollade - den typen av statistiknörderi är ju bara så fantastisk rolig - och kom fram till att svaret är 1978. Fast då låg vi efter sex rundor på ett plusmål sämre än i år. Och så hade vi bara elva poäng då, men det var förstås tvåpoängssystemets fel.
I serien väntar härnäst Häckenspöket. Ivo Pekalskis återkomst. Tuffar segertåget vidare?
Spetsen (NY)
Två bortamatcher i rad har vunnits med 2-1. Matcher där vi egentligen inte varit överlägsna - men där det varit väldigt tydligt att vi har spelarna som gör skillnad. Den heliga treenigheten Eriksson-Rosenberg-Molins (hade vi varit ett italienskt lag hade måhända de förkortningssammansättnings-glada journalisterna där döpt trojkan till Erromo?) har hittills producerat nio mål. Och då har vi egentligen inte nämnt alla offensiva vapen. Långt därifrån. Efter Djurgårdsmatchen menade en skribent på stockholmarnas forum att det egna lagets vänsterback ställts mot allsvenskans bäste ytter. Varpå näste skribent påpekade att Malmö ju knappast har kattskit på andra kanten heller.
Pontus Jansson (NY)
Bör Pontus bänkas, nu när han är klar för Torino och går som Bosman? Jag vet att ni är en del där ute som tycker så. Som anser att det är svårt att smälta att han, som pratat så varmt om klubben, inte skrev på ett kontrakt med oss och därmed såg till att vi fick ordentligt betalt när han nu går. Möjligen kan man höja sin röst över att han väljer fel, och hävda att spelare som löses från ett kontrakt generellt är bättre scoutade, mer handplockade, mer önskvärda än de som kommer som Bosmanövergångar. Dags att spela in Erik Johansson och Helander permanent, och inte ens låta Pontus vara en del av rotationen?
Jo. Det kan man kanske tycka. Min personliga åsikt är ändå att de som tillhör laget, är bra nog och dessutom, inte minst viktigt, är beredda att göra sitt allra bästa: de ska spela. Och jag ser Pontus som en av dem. Självklart. Det visade han mot Norrköping. Jag är helt övertygad om att han aldrig någonsin kommer att hålla igen, spara sig eller undvika närkamper i en match han gör för Malmö. Jag vill och hoppas att Åge använder honom flitigt under hans, för den här gången, sista månader i klubben. Jag tycker också, oavsett hur han uttalat sig tidigare, att det är svårt att klandra honom för att han ser till sitt eget bästa. Han får möjligheten att utvecklas som fotbollsspelare och tjäna pengar i ett mittenlag i den fjärderankade ligan i Europa. Kan man annat än unna honom den chansen? Nej, är min synpunkt.
Nytt bortaställ (NY)
I oktober utlyste mff.se en tävling där man ombads designa ett nytt bortaställ, och den nya dräkten är på gång. Tydligen var måndagsmatchen den sista i de nuvarande ränderna, som ju har fått utstå en del kritik – se till exempel Ole Törners sågning här. Nu tillhör jag den minoritet som tycker att dagens tröjor inte alls är särskilt tokiga. De där smala ränderna har i mina ögon en viss gammaldags stilighet och pomadadoftande stringens över sig. Men å andra sidan, vem är jag att ha designåsikter - det finns förmodligen en estetiskt förankrad anledning till att jag vänligt men bestämt ombeds hålla mina synpunkter för mig själv och bara betala när jag är med familjen på IKEA, Emporia eller något annat upplevelsebaserat shoppingtempel.
Magnus Eriksson (NY)
Fjolårets överlägsne poängkung har möjligen varit en liiiten smula bortglömd hittills i år. Nu är känslan att han kommit igång på allvar - stark i kroppen, oöm, obändig och svårvält. Och så målskytt igen, för andra matchen i rad.
Hans Berggren (NY)
Åtvidaberg har klabbat med uppehålls- och arbetstillstånd för ett par av sina spelare, och riskerar nu bli av med alla sina poäng. Disciplinnämnden har bett sitt kansli göra en utredning och möjligen fattas beslut i nästa vecka. Den klubb som fortfarande hade chansen att anmäla Åtvidaberg (man har tydligen bara fem dagar på sig efter det att matchen spelats) var Gefle. Men de agerar inte - Gefles sportchef, gamle brunkarforwarden Hans Berggren, menar att serien ska avgöras på plan. Nu håller jag inte bara med honom av ädelt principiella skäl - givetvis finns det småsint egoism med i bilden också, då det vore prima för vår egen tabellposition om inte exempelvis Elfsborg kasserar in en trepoängare via ett nämndmöte.
Men nog blir man glad varje gång nån uttalar sig så rakt, okomplicerat och rättrådigt. En hedersman, Hans Berggren.
En del av mina jämnåriga - och för all del folk i annan ålder - tycker att mötena mot Göteborg svider värst att förlora. Men jag håller HIF-derbyna som etter värre. Javisst, de är folkfester. Och ja, det är så härlig stämning så. Men de är också de jobbigaste matcher jag kan tänka mig. Inför, under, och - hemska tanke - ibland även efter. Så vad säger jag? Vill jag inte se dem? Vill jag inte att de ska spelas? Vad är det för vits att följa ett lag om man inte tycker att de ska delta i matchspel?
Jajaja. Jag vet allt det där. Jag säger bara att två stycken HIF-möten inom loppet av en vecka är minst ett för mycket för att mina nerver ska må bra.
