Sex och Jävligt offside: På förhand, ja. Så här efteråt, nej.
Dagens lista uppehåller sig till största delen vid krysset på Hisingen. Vilket inte var något katastrofresultat. Men svider, det gör det allt ändå.
En liten stunds halvfullt-glas-tänk (NY)
Dags att försöka se måndagen med positiva glasögon. Så för det första: en poäng borta mot ett av seriens bästa lag - ett lag som vi därtill ofta har svårt emot - är långt ifrån någon katastrof. Jag tillhör dem som på förhand kände att ett kryss vore ett helt OK resultat. För det andra tycker jag att vi spelade rätt bra i långa stunder; framförallt under de första halvorna av de båda halvlekarna. Halvvägs in i andra halvlek var känslan att vi var närmare 0-3 än Häcken en reducering.
Sen kantrar dock detta halvfulla-glas-resonemang en aning. För med allt ovan sagt blir det förstås extra surt och onödigt att vi släpper in, skänker bort, två så sottiga mål. Och att vi inte lyckas utnyttja öppningarna framåt. Men men och ja ja. Livet går vidare.
Sergio Peña (NY)
Redan när han kom pratades det om hans silkeslena fötter. Ibland har det anmärkts på en tendens till indianare, men jag skulle faktiskt ändå vilja dra en lans för Sergio Peñas defensiv. Han befinner sig ofta på rätt plats, täcker upp, vinner dueller och har den sortens teknik som gör att han sällan hamnar i tidsnöd. Han är helt enkelt den sortens spelare som borde få fler minuter än 67 när vi möter ett annat topplag på plastunderlag.
Ibland - inte särskilt ofta, men ibland - ser jag kommentarer kring att Rydström borde ersättas. Jag tycker att den synpunkten är tramsig. Förstår inte alls hur man kan tycka det, när vi redan hunnit med två titlar, leder serien och spelar ett spel som anses så innovativt att utländska journalister skriver om det. Givetvis ska vi behålla vår tränare så länge det går. Icke desto mindre: jag ansluter mig tll de horder av både proffs- och amatörtyckare som redan synpunktat kring bytena i måndags. Häcken fick utväxling på sina. Men våra blev inte bra.
Bättre än ifjol? (NY)
Innan säsongen lovade Henrik Rydström lovade att vi skulle vara mycket bättre än ifjol. Är vi det då? Det finns förstås en subjektiv dimension i detta, men dessbättre är det också lätt att göra en tjusigt objektiv och kvantitativt mätbar jämförelse. Det är en sak att Malmö FF vunnit cupen (ut i kvarten ifjol), och i allsvenskan har vi exakt samma tabellrad som efter tio rundor 2023. Men! Vi är faktiskt fem plusmål bättre den här säsongen. Och då har vi ändå spelat en bortamatch mer nu. Vad gäller motståndet finns en del likheter: Göteborg och Elfsborg borta; AIK och Hammarby hemma är matcher som både då och nu avverkats innanför de första tio omgångarna. Men Djurgården hade vi inte mött alls så här dags ifjol, och Häcken 2-2:ade vi då också, fast då på hemmaplan. Så, ja. Det är bättre i år.
"Europa" (NY)
Efter ett poängtapp som det i förrgår höjs ofta röster om att den här sortens dumt spel minsann aldrig kommer att duga ute i Europa. Men vad är egentligen detta ”Europa”? Ja, en sak är säker: inte en homogen massa av idel jämnstarka lag i alla fall. Så, som sagt förut, har jag lite svårt för denna typ av resonemang. Huruvida spelet kommer att duga eller ej, det beror givetvis i oerhört stor grad på vilket motståndet är. Vilka lag vi kan ställas mot där framme i slutet av juli, då vi stiger in i Champions League-kvalet, börjar utkristallera sig. Mycket är ännu oklart eftersom kvalomgång 1 ska avgöras först, men majoriteten av våra potentiella motståndare ser ändå klart överkomliga ut. Fast lottningen blir ändå en nagelbitare: några potentiella blindskär finns här också, såsom det ännu inte klara polska mästarlaget. Och så ser Bröndby ut att vinna danska ligan – de hamnar då också på den oseedade halvan, om jag förstått saken rätt. Förstår att jag borde anta en kagigare, icke-loser:igare attityd och tycka att det vore en spännande utmaning att få ta sig an den danska mästaren ... men nej, absolut nej, säger jag. Inte i första kvalrundan. Jag vill ha nåt lätt.
För att gå till något av gruppspelen behöver vi vinna minst ett dubbelmöte. Vi får tre chanser. Lottning till den andra CL-rundan (vår första runda) sker den 19 juni.
Sena avgöranden (NY)
En konstig punkt denna vecka kanske, eftersom vi alla just tvingats gnissla tänder efter en sen kvittering. Men för att återvända till essensen från den flåshurtiga första punkten kan det möjligtvis vara idé ett påminna om att vi för blott sex dagar sedan var det vi själva som lät oss frälsas av ett sent mål. Samma visa som mot Västerås, och övertidsmålet mot Djurgården är fortfarande en solskenshistoria som tankarna gärna återvänder till. Malmö FF är ett lag som, man brukar säga, kan hitta målchanser. Det känns bra.
Vädret (NY)
Så soligt och varmt det var i måndags. Och fortfarande är.
Sånt är ju härligt alltså.
Straffen var klantig. Men jag håller ändå med vår tränare, som av allt att döma retade sig mest på Häckens första mål. För hur en spelare kan bli så fri så enkelt, så dags i matchen och i det läget, i mitten, efter en enkel rak passning från en stillastående spelare - det är faktiskt både bedrövligt och obegripligt. Eller, obegripligt är det kanske inte, för det är förstås frukten av felbeslut och icke-resoluta ingripanden från en hel räcka spelare.
Svårsmält, hursomhelst.
