Sex och Jävligt offside: Seger och slantar
Cupspelet är inlett. Samtidigt gör sig Malmö FF, av allt att döma, redo att agera på transfermarknaden. Spännande tider, detta. Här är dessutom veckans lista.
Öppet läder (NY)
Inget är i skrivande stund officiellt bekräftat ännu, men den senaste tidens nyförvärvsrykten pekar i en tydlig riktning: Malmö FF är berett att slanta upp denna vinter. Och det rejält. Det har tidigare skvallrats om såväl landslagsmeriterade svenskar som spelare från Chile och Österrike. Nu sägs vi vara redo att betala flera miljoner euro för en 18-åring från Serbien. Dyrt? Javisst. Men att inte bara sälja utan också köpa dyrare är som jag ser det en ofrånkomlig del i både den fotbollsekonomiska verkligheten och de där berömda nästa stegen vi gillar att prata om. Ska vi ta dem är det inte mer än rimligt att vi åtminstone emellanåt kan matcha den typ av pengar de klubbar vi på allvar vill konkurrera med lägger. Att vi har råd nuförtiden är förstås ett styrkebesked från föreningen i stort. Och! Aftonbladet rapporterade igår att vi är överens med Arnor Sigurdsson. Om vi utgår från att det stämmer är det förstås så att vi aldrig kunnat värva en stjärna av den kalibern om han var i toppform. Ändå förvånar det mig faktiskt lite att vi väljer att plocka in – och här ligger det tyvärr nära till hands att lägga till ”ytterligare” – en spelare som haft så mycket skadebekymmer på sistone. Å andra sidan är det då skönt att konstatera att de som hanterar detta har nånting viktigt som jag inte alls har: koll på saker och ting. Dessutom har vi framgångsrikt tinat upp spelare ur frysboxar förut. Och en frisk Sigurdsson är såklart ett ruggigt tillskott. Så kommer han kan det säkert bli bra. Åtminstone på sikt.
Haksabanovics inhopp (NY)
För att fortsätta på samma tema som punkten ovan: Skador kan läka. Spelare kan komma tillbaks. En av många trivsamma grejer i söndags var att se Sead Haksabanovic tillbaks i spel. Såg pigg ut också. Prickade innerstolpen efter sisådär tio sekunder på plan, och låg sen bakom 5-0 med ett sånt där patenterat häxpipeskott som målvakten inte kunde hålla. Nu ser vi fram emot ett skadefritt och triumffyllt år för förra sommarens prestigevärvning.
Kenan Busuladzic (NY)
Ett kort inhopp fick även Kenan Busuladzic, nyss 18 år fyllda. Ja, det må ha varit ett tacksamt läge, med en tröttkörd och inte ens från början direkt ramstark motståndare. Men Busuladzic hann imponera med hur han självklart steg in och pekade och tog fram bollen i banan. Man ser ju det man vill se, men visst finns där också nån sorts ... aura?
Håll nollan (NY)
Som sagt: Utsikten var ett lag som saknade Ivo Pekalski, men inte brister. Det tar emellertid inte bort, snarare tvärtom, det behagliga i att konstatera att vi kunde städa av dem utan större bekymmer. Fem mål framåt är förstås bra, och att vi höll nollan är kanske ännu mer glädjande. Det var ett tag sedan det hände i en tävlingsmatch – den 29 september hemma mot Mjällby, närmare bestämt. Utsiktens målchanser var lätträknade. Men de fick några hörnor och ett chansyngel när deras nummer 9, som jag får svenskfotboll.se-kolla för att lära mig att han heter Mass Modou Sise, vände och vred i straffområdet – men Pontus Jansson trotsade den isiga planen och kanade fram och blockade avslutet.
Taha Ali (NY)
Här är jag ju extra glad, för Taha Ali är en spelare som jag trodde var förlorad i detta fönster. Men han är kvar och verkar helnöjd med detta (han gnäller i alla fall inte offentligt utan svarar precis så fint som man kan hoppas i den här intervjun). Allt han åstadkom i söndags var inte perfekt. Samtidigt är han den sortens spelare som använder den sortens marginaler där en hög felprocent blir oundviklig. Och sättet han ständigt hotar på, hela nu-händer-det-nåt-känslan som omger honom, måste man ju bara älska. Ett tjusigt mål blev det också.
Kan hörnvapnet återupplivas? (NY)
Minns ni förra våren? Malmö FF:s hörnor var fruktade och vi snittade nästan ett hörnmål per match. Statistikverktyg visade att vi kom till avslut på över 40 procent av hörnorna. Skyhögt över alla andra lags siffror. Då hade vi visserligen en precisionshörnläggare som Sebastian Nanasi och ett tungt luftstridsvapen i Derek Cornelius i laget. Hörnornas slagstyrka falnade under hösten, men det är ändå frestande att anta att framgångarna inte enbart berodde på enskilda spelares förmåga, utan också på struktur. Och Pontus Janssons Brentfordidéer.
Martin Falk var ansvarig för fasta ifjol. Nu har han flyttat till Norrköping och Julian Marin Bazalo har tagit över. Och såg ni första hörnan mot Utsikten? Man liksom vaknade till, för spelarna klumpade ihop sig på en position på andra sidan målet från hörnbollen sett. Vad nu, liksom? Nu blev det inget av vare sig denna eller nån annan hörna i söndags, vet inte om spelarna påbörjade löpningarna för sent eller bollen in blev för kort eller en kombination av båda ... men det ska bli spännande att se hur hörnvapnet utvecklas under året. Också värt att notera: U21-målet mot Halmstad häromdan kom på hörna: Gudjohnsen löpning mot boll och uppe-på-skulten-skarv in i bortre.
Under min studietid hade jag en lärare som inledde alla sina föreläsningar med att skälla ut oss som var där för att vi var så få. "Var är alla andra? Varför har bara ni kommit?" grälade hon. Vi som faktiskt masat oss dit satt där och hukade under hennes vrede, medan våra skubbande kurskamrater slapp både ovett och en bedövande trist lektion.
Jag vill inte axla hennes mantel och inte på något vis klandra alla oss som dök upp på Stadion i söndags. Och visst, det var svinkallt och "bara" cupen. Men 6000 på en tävlingsmatch? Nån form av utskällning är faktiskt på sin plats.
