Sex och Jävligt Offside - Semifinal nästa!
Malmö FF har två matcher kvar i årets allsvenska. I praktiken en semifinal mot Häcken och om vi vinner den, en final mot Elfsborg. Allt ställs på sin spets!
Semifinal (NY)
Så som toppstriden har utkristalliserat sig är MFF:s bortamatch mot Häcken inget annat än en ren semifinal.
Vinner MFF är vi i final mot Elfsborg hemma på Stadion den tolfte november och vid oavgjort eller förlust är vi med all sannolikhet ute ur leken.
Att Elfsborg inte skulle slå Degerfors hemma ser jag som ett helt osannolikt scenario.
Så, kära pågar, gör jobbet på Hisingen! Det blir inte lätt, men bara tanken på att tvingas spela en betydelselös match hemma mot ett guldfirande Elfsborg borde vara tändvätska i form av raketbränsle. Bara vinn!
U21 visade vägen (Ny)
Igår vann MFF:s U21-lag SM-finalen mot just årets stora antagonist Elfsborg.
MFF vann med 1-0 och guldskytten heter Alexander Hughes. Låt oss hoppas att detta är ett gott omen inför de kommande veckornas guldstrid i allsvenskan. Starkt jobbat pågar!
Bäst i allsvenskan (NY)
Jag har hävdat det ett par gånger den här säsongen och nu visar det sig att enligt Playmaker AI så är Sebastian Nanasi allsvenskans bästa spelare. MFF:s offensive mittfältare, som har gjort elva mål och sex assist, har även en rad underliggande siffror som visar på en enastående säsong. Den 21-årige guldklimpen har varit en oerhört viktig faktor för oss sedan AC blev sjukskriven och skulle vi nå hela vägen i år är unge Sebastian en man vi skall tacka lite extra.
Isaac Kiese Thellin (NY)
En blytung bortaseger med 0-1 är skön och ännu skönare blir den när en uträknad gammal slugger är den som får in det avgörande knockoutslaget. Isaac Kiese Thelin som, trots att han leder skytteligan, har varit högst omdiskuterad efter sisådär 15-16 spelade timmar utan mål klev fram när det behövdes som mest och smällde in segermålet med en härlig höstlig benskyddsträff.
Låt oss hoppas att detta har väckt vår slumrande jätte och att han nu blir det där guldvapnet vi vet att han kan vara!
Hoppet (NY)
Efter förlusten mot Kalmar på GFA sade jag spontant att "där rök guldet". Dålig inställning, jag vet, men så kändes det just då.
Nu vet jag bättre och hoppet har återvänt. Vi har årets två tuffaste matcher framför oss, men formen tycks vara god, självförtroendet starkt och vi har det i egna händer än sålänge. Det är en verklighet man kan leva med, milt uttryckt.
Det sista som överger en är hoppet och än lever det i allra högsta grad.
Martin Olsson (NY)
I höst har vi fått se Martin Olssons klass på riktigt. I takt med att skadorna hopade sig och Lasse Nielsen lämnade blev Martin plötsligt ordinarie igen. Inte på sin självklara vänsterbacksplats, utan oftast till höger, vilket till synes borde vara obekvämt för en så vänsterfotad spelare.
Detta tycks inte ha föresvävat Olsson, som varit en av våra allra bästa spelare i höst efter en säsong där han, utan knot, mest befunnit sig på avbytarbänken. Det är oerhört fint att se sådan professionalism.
Oron för ett magplask i de sista matcherna är jobbig att hantera.
Trots de muntra punkterna ovan är det inte utan att man tvångsmässigt spekulerar i vad som kan gå snett. Om vi inte lyckas vinna de två återstående matcherna är säsongen kanske ett misslyckande. Om Sveriges rikaste förening/dyraste trupp inte tar någon titel, trots ett bekvämt spelschema utan Europaspel, är det faktiskt ganska dåligt. Det är kanske destruktivt att må dåligt över det här hypotetiska scenariot nu, men ibland kommer det trots allt över en. Vi får hoppas att det bara är onödiga hjärnspöken och att vi helt sonika bara tar de sex återstående poängen.
