Sex och jävligt offside: Spökmord och sviter
De må vara bestående eller brutna - de fascinerar likafullt. Dagens lista låser vid sviter.
Strandvallenspöket bortjagat (NY)
Tre kryss under åttiotalet. Förluster Superettan-säsongen 2000 och guldåret 2010. Flera cupdebaclen och tre ytterligare kryss de senaste åren. Att säga att vi trivts illa på Lister är en grov underdrift. Men nu, till sist, har den osaliga Strandvallenanden fått frid. Guillermo Molins mål räckte. Mjällbys hemmaarena är icke längre en omöjlig uppgift.
Bortasviten (NY)
Faktiskt är vi inte blott obesegrade borta i år. Vi har vunnit samtliga fem bortamatcher. Lägg till det segern på Borås Arena i fjolårets 29:e omgång, och vi har en bortavinstsvit av smått episka dimensioner. Och den nyinvigda mörkblå bortatröjan, den har vi aldrig gjort annat än att vinna i.
Inte sedan 1996 (NY)
Det var 18 år sedan vi sist förlorade hemma mot AIK. Då blev det 0-3. Sedan dess, elva vinster och fem oavgjorda (lagen har som bekant också tillbringat varsitt år i Superettan, därav summerar antalet matcher inte till 18). Det har varit nära ögat förut. 2011 kvitterade Mathias Ranégie AIK:s ledning i den andra övertidsminuten. Men lika nära randen av förlustavgrunden som i måndags har vi aldrig, under dessa 18 år, varit förut. Kvittering i 94:e, via ett mål som mycket väl kunde dömts bort för offside. Hu. Men sviten, den består.
Guillermo Molins (NYGAMMAL)
Visst, han missade en straff. Det var inte bra. Men när det vankas friläge är Guillermo Molins den jag allra helst vill se vid bollen. Två matcher i rad har han avslutat enkelt och säkert: höger bredsida i bortre.
Pawel Cibicki (NYGAMMAL)
Min dotters kompis femårige lillebror är fotbollsintresserad. Idag - det är tisdag när detta skrives - kom han fram till mig och ville diskutera AIK-matchen. Han som gjorde 2-2, sa femåringen tvärsäkert, han är bara 13 år. Jag fick förklara att även om han är ung, är inte ens Pawel Cibicki riktigt så mycket underbarn.
Det känns en smula opportunistiskt att på dagens lista lyfta fram de båda målskyttarna. De som pangar in bollen är bäst, liksom. Men faktum är ju att Pawel kom in och gjorde skillnad. Han stod inte bara för ett iskallt mål - minns exempelvis hans outtröttliga löpande och att det var han som slog passningen innan straffen. Och för att ytterligare understryka att han hör hemma på listan följde han upp med två mål i U21 igår.
Atletico Madrid (NY)
En internationell utblick utan MFF-koppling avslutar listans positiva del. Varför? Jo, såhär: Under Champions League-finalen i lördags var det något med den madridska lillebrodern som gick rätt in i hjärtat. Kanske detta att coach Diego Pablo Simeone var lika stirrig framför avbytarbåset som han brukade vara som spelare. Kanske detta att Atleticos spelare rent allmänt gav ett ruffligare intryck än Reals stajlade superstjärnor - de randiga uppvisade liksom överlag sämre hårfästen, knotigare drag och osnyggare löpsteg. Eller så var det kanske den tidiga skadan på stjärnan Diego Costa, och att man med ett brandskattat lag ändå var så ohyggligt nära att vinna. På ett lite skräpigt mål. Det var svårt att inte känna sympati med de randiga när den sena kvitteringen kom. Ingen skugga över Real dock. De var, i slutändan, välförtjänta segrare. Även om det var rejäl skämskuddevarning när Ronaldo, efter sitt i allt väsentligt betydelselösa straffmål, drog av sig tröjan och spände sig likt Hulk. Och då pratar vi inte om Zenit Leningrad-spelaren, utan snarare om Lou Ferrigno.
SEB gjorde 2013 ett rörelseresultat på drygt 18 miljarder kronor. Swedbank landade på drygt 15 miljarder. Utan att vara någon expert på storfinanser låter det i mina öron som om det går rätt hyfsat för bankerna. Samtidigt monterar de ner sina kontor, plockar bort den personliga servicen och tvingar oss att sköta allting själv via internet. Och ändå blir deras tjänster alltmer avgiftsbelagda, lånelöftena allt slirigare och sparräntorna allt uslare. Och det verkar inte som om de mindre bankerna är mer pålitliga. Uppe på Strandvallen var Sölvesborg-Mjällby Sparbank matchvärd. De firade samtidigt 175-års-jubileum, och basunerade ut att man tänkte fira detta med att bjuda alla matchbesökare på korv. ”Glöm inte att ta din "korvbiljett" vid entrén”, skrev man på sin Facebooksida. Men fanns där nån korvbiljett att lägga vantarna på? Nej. Nej. Nej, säger jag.
Jag fick betala 25 kronor för min grillade. Det gjorde jag i och för sig gärna, med tanke på hur trevliga damerna i kiosken var. Men banken, den bevisade ännu en gång att den inte är att lita på.
