Sex och Jävligt offside: Tjatigt med tre?
Svanberg, mitten mitt.

Sex och Jävligt offside: Tjatigt med tre?

Cupfinal, den försenade våren och danska debacle – där har ni några av punkterna på dagens lista.

Cupfinal (NY
Lite tur med målställningen, men allt sammantaget en match som doftade av italienskt 80-talstopplag på bortaplan: vi var på intet vis det bättre laget, snarare tvärtom, men vi höll oss kalla (inte så svårt i minusgraderna, ha ha) och högg vid rätt tillfälle. Östersund spelade, som alltid, trevligt och offensivt men också med riskfyllt små marginaler på egen planhalva.

Om finalen spelas hemma eller borta lottas ikväll. Finalmotståndaren Djurgården kommer vi för övrigt att spela mot tre gånger på lika många veckor nu i vår: vanlig allsvensk omgång den 18 april, tidigarelagd allsvensk match (på grund av europaspel) den 3 maj och så cupfinalen den 10 maj. Lite tjatigt kanske, men jag klagar inte.
 

Svanberg på mitten (NY)
Tydligen en nödlösning för att Egzon Binaku insjuknade och inte kunde spela … men det föll ut till den allra största av belåtenheter. Mattias Svanberg var kanske vår bästa spelare i lördags, framförallt under första halvlek. Han visade att han är mitten mitt-rollen mäktig, även mot motstånd av allsvensk toppklass.

 

Isak Ssewankambo (NY)
Jag hade länge trott att truppen skulle berikas med ytterligare en ny spelare, men de senaste veckorna hade jag börjat svaja i den uppfattningen. Men så kom det till slut och trots allt, nyförvärvet. Även om det, åtminstone till att börja med, rör sig om ett korttidslån. Egentligen hade jag gissat på en lite mer offensivt lutad spelare, och att vi dessutom skulle ha införskaffat denne helt oberoende av Vindheims skada. Men strunt i allt det där. Att Isak Ssewankambo snart är på plats känns helt rätt.
 

Rasmus Bengtsson (NY)
Inte de stora åthävornas man. Kanske inte någon direkt speedkula heller. Men Rasmus Bengtsson befinner sig allt som oftast på rätt ställe, uppför sig lagom elakt och löser sina uppgifter med både lugn och bestämdhet. Med tanke på att det vid den här tidpunkten ifjol uttrycktes tvivel kring huruvida han skulle kunna komma tillbaks efter sin operation, är det extra skönt att han är så bra nu.


Öi, inte au (NY)
Just efter Arnor Traustasons mål i lördags fick jag ett sms av en isländsk kamrat. ”Han heter Traustason och inte Raustason, som kommentarerna säger”, löd det. Tydligen måste t:et vara mera distinkt, hårdare, än vad det lät från TV:n. En annan sak är att ”au” inte ska uttalas på tyskt vis, som i genau eller Bauhaus, utan snarare med ”öi”: Tröistason. Om jag nu förstod saken rätt. För det är svårt, fonetik. Och inte heller helt lätt att bry sig så särskilt mycket om när vi just gjort mål.


Vårtecken? (NY)
Varmt ute, det är det inte. Igår morse klädde nyfallen snö staden i vinterskrud. Visst, mot den klarblå himlen var det för all del vackert att titta på … men det räcker med sånt där nu. Nu vill jag ha kulan i luften, en värmande sol och inte alls läsa några artiklar om att det kalla vädret gör planer ospelbara.

Men! Hursomhaver är vår allsvenska premiär blott 12 dagar bort. Det finns hopp.  


Dagens offside är av hur-tänkte-de-egentligen-här-karaktär. Tänkte klia mig lite förundrat i skallen över det danska ligaupplägget. Vårt broderfolks serie kom till en form av skiljelinje i helgen, där topplagen nu bryts ut i en mästerskapsserie och övriga lag delas upp i två grupper som gör upp om degradering och – märkligt nog – en playoffplats med spel i Europa i potten. Intjänade poäng från grundserien behålls. Det hela har uppmärksammats även här i Sverige. Mest för att ett av lagen på nedre halvan, Sönderjyske, faktiskt tjänade på att förlora sin sista match i grundserien. Detta gav dem nämligen en placering som innebär att de i sin nedflyttningsgrupp har större marginal ner till botten.

Oavsett detta inte helt oförutsägbara scenario framstår modellen som … extremt märklig. Som en om möjligt ännu krångligare variant av allsvenskan 1991 och 1992, då vårt svenska fotbollsförbund tänkte sig att en mystisk mästerskapsserie skulle locka tillbaks en svikande publik. Jag ryser av obehag vid minnet.

Men danskar, alltså. De ska ju vara så raka och rättframma och krusidullfria och hyggeorienterade. Och så behandlar de sin fotbollsliga på det viset.

Henrik Zackrisson2018-03-21 12:00:00
Author

Fler artiklar om Malmö FF