51%-regeln och förslagen på förändringar
För att förstå den faktiskt mycket komplexa 51%-frågan, måste man ha det mest grundläggande klart för sig. SFSU försöker här ge en introduktion till de formella förutsättningarna, utan egna ställningstaganden. Vi gör det i tre punkter: om idrottens organisation, om den nu gällande 51%-regeln samt om de båda förslagen på förändringar av regelverket.
OBS! Längst ned i artikeln följer i kursiv stil fördjupande kommentarer. Dessa kan man dock hoppa över, om man bara är intresserad av det mest grundläggande.
Idrottens organisation och regelhierarki
Den svenska idrottsrörelsen är idag uppbyggd med en gemensam värdegrund och enligt en konsekvent idé om medlemsdemokrati. Lite förenklat kan man beskriva organisationen på följande sätt:
- Högst upp finns Riksidrottsförbundet (RF), en paraplyorganisation för hela den svenska idrottsrörelsen. Högsta beslutande församling, motsvarigheten till årsmöte, är Riksidrottsmötet (RIM), som hålls vartannat år.
- RF:s medlemmar utgörs av så kallade specialidrottsförbund (SF), exempelvis Svenska Fotbollförbundet (SvFF) eller Svenska Ishockeyförbundet (SIF).
- Inom SvFF är det Idrottsföreningarna – organiserade främst i olika distriktsförbund (specialidrottsdistriktsförbund, SDF), till exempel Göteborgs Fotbollförbund – som utgör medlemmar och maktbas.
- I våra idrottsföreningar har som bekant varje medlem förslagsrätt samt en röst vid votering på respektive årsmöte.
Mer om organisationen hittar ni på RF:s hemsida. När det gäller regelverken inom idrotten, så innebär ovanstående att de regler som sätts av RF, gäller för hela den RF-anslutna delen av idrottsrörelsen. Notera att vi som enskilda föreningsmedlemmar är en del av dessa beslut – det är så representativ demokrati fungerar. Tävlingsbestämmelser och mer idrottsspecifika frågor regleras inte på RF-nivå, utan styrs av de enskilda berörda specialidrottsförbunden.
Se även kommentarer * nedan.
51-procentsregeln
Reglerna för idrottsaktiebolag (idrottsAB) är idag inskrivna i Riksidrottsförbundets stadgar, kap 11 § 3a. Här anges:
- att idrottsföreningar får driva delar av sin verksamhet i idrottsAB…
- ”…i vilket upplåtande förening har rösträttsmajoritet på bolagsstämma”, det vill säga att kontrollen över idrottsAB ligger kvar hos idrottsföreningen och dess medlemmar. Därav benämningen ”51%-regeln”.
Dessa regler gäller alltså för hela den svenska idrottsrörelsen.
Se även kommentarer ** nedan.
Förslagen på förändring
Inför Riksidrottsmötet 2011 tycks nu två förslag på förändring av 51%-regeln vara aktuella:
1) Decentralisering av 51%-regeln från RF till specialidrottsförbunden.
Förslaget om att flytta 51%-regeln från RF:s stadgar ned till de olika specialidrottsförbunden, lyftes i en motion till RIM 2009 och lämnades in av SvFF och SIF (Ishockeyförbundet). För fotbollens räkning var det SvFF:s förbundsstyrelse som stod som avsändare. Undertecknare var Sune Hellströmer.
Motionen visade sig dock sakna stöd inom fotbollsrörelsen; när den blev känd blev protesterna så starka, att SvFF tvingades ta tillbaka förslaget på Riksidrottsmötet. Av allt att döma hade enskilda krafter inom SEF (Föreningen Svensk Elitfotboll, intresseorganisation för klubbarna i Allsvenskan och Superettan) agerat för motionens inlämnande, utan förankring vare sig inom fotbollsrörelsen som helhet eller ens bland SEF-klubbarna. (Omständigheterna kring motionen utvecklas något i kommentarer *** nedan).
I motionen angavs hur som helst tre argument för decentraliseringen av 51%-regeln:
- att 51%-regeln ”hämmar investorers vilja till ekonomiska insatser, eftersom man inte (…) ges möjlighet att fatta avgörande beslut för verksamhetens bedrivande” - alltså att vi måste släppa medlemsmakten över våra idrottsAB, för att få in mer externt kapital.
- att det i många andra länders ligor inte finns begränsningsregel för ägandet, vilket gör det svårt för svenska lag att konkurrera internationellt: ”I syfte att kunna stå emot den ökande internationella konkurrensen (…)” bör de olika SF få rätten att ta bort 51%-regeln.
- att eftersom de olika idrotternas ”art och omfattning” markant skiljer sig åt, bör respektive SF själva få formulera regler utifrån de förutsättningar som gäller inom just sin idrott.
Ambitionen bakom motionen var alltså uttryckligen att avskaffa 51%-regeln. Själva decentraliseringen från RF till SF framstår snarast som en formell nödvändighet längs vägen. Som en följd av motionens kontroversiella tillkomst avgjordes emellertid inte frågan 2009. Beslutet om 51%-regelns framtid hänsköts istället till RIM 2011.
Ni hittar motionen här, i en bilaga på s 7. Protokollet från RIM 2009 hittar ni här, beslutet finns på s 15.
2) Reglera idrottsAB på RF-nivå, men flytta gränsen för IF:s aktieägande från 51 till 34%.
Det andra nu aktuella förslaget har formulerats av RF:s Juridiska Kommitté (JurK) i ”IdrottsAB-utredningen”. Utredningen är ett resultat av förhandlingarna på RIM 2009 och presenterades i december 2010.
I utredningen uttalar JurK att man inte anser att decentralisering av 51%-regeln är ett bra förslag. Istället föreslås att lägstagränsen för hur mycket av rösträtten på ett idrottsAB:s bolagsstämma som ska kontrolleras av IF, sänks från 51 till 34%. Man argumenterar på följande vis:
- En 34%-regel bör kunna locka mer externt kapital till idrottsAB, då en lägre gräns gör det möjligt för investerare att förvärva röstmajoritet (upp till 66%) på idrottsAB:s bolagsstämma. Investerarna kan därmed kontrollera tillsättning av bolagsstyrelse och alltså indirekt den vardagliga driften.
- Med minst 34% av rösträtten inom idrottsAB kvar i moderföreningen, kan föreningens grundläggande värden så som namn, hemort och liknande skyddas. Detta genom att de skrivs in i idrottsAB:s bolagsordning (närmare förklaring finns i kommentarerna nedan).
- Regleringen bör ligga kvar på RF-nivå ”i syfte att uppnå en för svensk idrott enhetlig styrning” samt för att ”idrottens kärnvärden även fortsättningsvis kräver en reglering på RF-nivån”.
Det ska påpekas att JurK:s analys och förslag nu är ute på remiss i berörda instanser, däribland SvFF. Svar ska vara inlämnade till RF senast den 14 februari i år. När detta skrivs den 29 januari, har förbundssyrelsen av allt att döma ännu inte kontaktat fotbollsdistrikten - som representerar bredden inom fotbollsrörelsen - för att låta dem ta ställning till förslaget.
Se även kommentarer *** nedan angående de båda förslagen.
Det finns mycket att säga om det här och det finns oerhört många obesvarade frågor kopplade till konsekvenserna av de nya regler som föreslås. Avsikten med den här texten är dock främst att presentera de rent formella grunderna i 51%-frågan. Vi återkommer i andra sammanhang med hur vi själva resonerar.
---------------------------------------------------------------------------------------------------
* Kommentarer till Idrottens organisation och regelhierarki:
Idrottsrörelsen utformades formellt sett på sitt nuvarande vis efter en omfattande, fyra år lång utredning i slutet på 60-talet. Resultaten presenterades 1969 i skriften ”Idrott åt alla” (SOU 1969:29). Här formulerades vad man kan kalla en värdegrund för hela idrottsrörelsen, som bland annat baserades på tankar om…:
1) …att idrottsrörelsen ska hållas samman.
2) …att idrotten ska vara tillgänglig för alla.
3) …att idrotten ska vara demokratiskt uppbyggd.
Utredningens förslag antogs av Riksdagen år 1970. Tankarna har senare arbetats om i flera utredningar, men grundidéerna finns kvar. Det nu aktuella dokument som sammanfattar idrottens kärnvärden, är ”Idrotten vill”, senast uppdaterad 2009.
** Kommentarer till 51-procentsregeln:
Möjligheten att bilda idrottsAB infördes efter beslut på Riksidrottsmötet 1999. Beslutet föregicks av en utredning beställd av RF – den så kallade ”Bolagiseringsutredningen” – som föreslog de nu gällande reglerna. Införandet av en 51%-spärr motiverades med hänvisningar till de kärnvärden som formulerats för idrotten – bland annat att idrottsrörelsen ska hållas samman och vara demokratiskt uppbyggd. Regeln ansågs garantera detta.
***Kommentarer till Förslagen på förändring:
Ang förslag 1) - decentralisering
Det sägs i motionen från 2009 att den inlämnats efter ”diskussioner med förslagsställarnas elitföreningar”. Protesterna då motionen blev känd visar dock att detta är osant – även elitklubbar protesterade högljutt. Enligt Lars Åke Lagrell skickades motionen in till RF sedan enskilda ledare inom SEF drivit frågan i SvFF:s förbundsstyrelse. Övriga styrelseledamöter ska därför ha uppfattat förslaget som förankrat inom SEF – något som ju styrks av formuleringen i motionen. Samtidigt var alltså inte SEF-klubbarna med på noterna.
Bakom motionen 2009 låg därmed egentligen… varken förbundsstyrelsen eller SEF? Om inte någon av dessa organisationer - vem eller vilka var det då? Vi återkommer med en fördjupad beskrivning av processen i annat sammanhang.
Till slut beslöt RIM 2009 i alla fall att motionen om decentralisering skulle avslås. Dock beviljades Sune Hellströmers yrkande om att till RIM 2011 utreda och analysera ”konsekvenserna av nuvarande regelverk för idrottsAB”, samt sammanfatta argumenten för och emot en decentralisering av 51%-regeln. Det är på grund av detta som frågan om förändring av 51%-regeln nu åter är aktuell.
Ang förslag 2) – gör om 51%-regeln till en 34%-regel
- Då JurK gjorde den analys som ligger till grund för förslaget om en 34%-regel, tog de uppdraget från RIM 2009 ordagrant: ”JurK konstaterar därmed att uppdraget inte omfattar att analysera för- och nackdelar med företeelsen idrottsAB” (IdrottsAB-utredningen, s 4). Det är bara effekterna för idrottsAB som analyserats, inte för någon annan del av idrottsrörelsen.
- Förslaget om en 34%-regel förefaller inte ligga helt i linje med tanken på idrottens kärnvärden, så som de formulerats i ”Idrotten vill”. Bland annat tanken på en demokratisk idrottsrörelse skulle ju urholkas åtminstone inom delar av elitidrottsrörelsen.
- Bolagsordningen är för aktiebolag ungefär vad stadgarna är för en förening. Reglerna för förändring av ett aktiebolags bolagsordning styrs av Aktiebolagslagen, ABL Kap 7 §40. Enligt dessa krävs minst 2/3 av rösterna – alltså 67% – för att ändringsförslag ska kunna antas. Om grundläggande värden för föreningen – namn, hemort, klubbfärger etc – skrivs in i bolagsordningen från början, så kan IF med 34% aktieinnehav sedan blockera alla oönskade förändringar av denna. ABL kan naturligtvis ändras av Riksdagen med enkel majoritet, då ABL inte är en grundlag.
