- -
Sirius - Djurgårdens IF: En tung premiärförlust
Trots att vi på redaktionen i vår inför-artikel hoppades på att det inte skulle sluta som förra året Djurgården var på besök, blev det precis så. Trots en bra match som hemmalaget under långa stunder dominerade tog Stockholmslaget vara på chanserna och vann premiären med 0-2.
På förhand var det svårt att sia om vad det skulle bli för match. Senaste gången vi såg lagen spela var i mars och det har minst sagt hänt saker sedan dess.
Efter att laguppställningarna störts av fyrverkerier utanför arenan var det dags för en tyst minut för att hedra alla de som avlidit eller på något sätt lidit till följd av Covid-19. Detta verkade dock inte kanal 5 ta någon notis om för de fortsatte glatt sina intervjuer.
Sedan var det dags att dra igång denna efterlängtade premiär. Och på vilket sätt Sirius inledde. Tempot var högt från start, pressen var ännu högre och Djurgården fick knappt låna bollen första 10. Elias Andersson fick tidigt en chans när han avlossade från några meter utanför straffområdet men bollen gick över.
Sirius forwards är många saker men de är inte långa. Mohammed Saeid och Yukiya Sugita mäter 170 respektive 164 centimeter och ingen av dem har väl huvudspelet som sin främsta egenskap. Att de skulle vinna några nickdueller i offensivt straffområde såg Henrik Rydström nog som osannolikt, för det blev tidigt uppenbart att när bollen skulle in i straffområdet var det antingen längs marken eller till en spelare som kom i andravåg. Detta såg inledningsvis effektivt ut och laget var nära flera gånger att komma till bra chanser.
Just det summerar ganska väl Sirius match. För precis som hemmatränaren noterade på presskonferensen efteråt var det ofta väldigt nära att det blev en riktigt bra chans, men de där drömlägena lyste med sin frånvaro sånär som något enstaka avslut.
Det var inte att det saknades möjligheter. Sirius spelade stundtals ut Djurgården som såg både trögstartade och vilsna ut. Sirius spelidé var lika tydlig som bortalagets otydlig. Och även om de efter 20 minuter åtminstone började försöka etablera något typ av eget spel var det inget snack om att Sirius var både bättre och mer påslagna.
Men Stockholmarna är bra på fasta situationer. Väldigt bra. Och trots att Sirius visste om det kunde de inte värja sig. Efter 23 minuter fick DIF en frispark i inläggsläge. Bollen lyftes in och Erik Berg nådde högst. Pannan till bollen och 0-1, ett mål som nog får klassas som premiäromgångens spelmässigt minst förtjänta. En kalldusch för Sirius som knappt låtit gästerna passera mittplan innan dess.
Hemmaspelarna skakade av sig målet och trummade på. Sirius visade prov på imponerande variation i anfallsspelet genom hela matchen och efter 27 minuter kombinerade de sig fram till ett helt öppet läge för Mohammed Saeid. Pressläktaren kunde knappt tro sina ögon när han med sin vänsterfot drog bollen utanför.
Sedan var det dags för domaren att kliva in i handlingen. Trots en godkänd insats sett till hela matchen blev Sirius rånade på åtminstone en straff. Med bara några minuter kvar till pausvila drogs Stefano Vecchia ned i straffområdet av Erik Berg, men domaren valde att fria. Fler än jag på läktaren var tveksamma till den bedömningen.
Trots 0-1-underläge var Sirius första halvlek imponerande. Här syntes inga premiärnerver, här syntes ingen respekt för de regerande mästarna. Sirius gjorde en riktigt bra första halvlek och borde gjort åtminstone ett mål.
Andra halvlek startade på samma sätt som den första. Djurgården såg lika vilsna och stelbenta ut som tidigare och Sirius fortsatte pressa högt. I 53:e minuten höll Sirius på att få utdelning för sin starka start på halvleken på ett nytt lågt inlägg. Vad som såg ut att vara Stefano Vecchias fot styrde inlägget på bortamålvakten som tillsammans med en försvarares ben på något vänster lyckades hålla bollen på rätt sida mållinjen. Två decimeter till och det hade varit kvitterat.
Efter en kvart fick Kim Bergstrand på bortabänken nog och tog av både Astrit Ajdarevic och Emir Kujovic. Detta fick effekt. Laget började till slut pressa Sirius backlinje och de blåsvarta tappade rytmen i spelet. Matchen blev med ens betydligt mer böljande och inget av lagen hade riktigt kommando. Djurgården var dock närmast att göra mål men Lukas Jonsson i Siriusmålet tvingades aldrig till några avancerade ingripanden.
Med drygt fem minuter kvar var det dags igen. Om straffsituationen i första halvlek var tveksam var den här smärtsamt uppenbar. Ett inspel tog tydligt på Jesper Karlströms arm och även om den var ganska nära kroppen borde domaren blåst straff.
Istället kunde Djurgården kontra in 0-2 i 87:e minuten. Ett skott mot bortre stolpen som hade gått utanför styrs istället in av den 20 år unga Oscar Pettersson. Såg från läktaren ut som offside men enligt Lukas Jonsson efter matchen var Pettersson (tyvärr) på rätt sida.
0-2 blev slutresultatet och Sirius fick inleda detta års Allsvenska med en förlust. Trots detta finns det mycket att ta med sig. Offensivt var det bara målen som saknades, och spelet sista tredjedelen såg mycket lovande ut. Defensivt såg det stabilt ut, även om Djurgården inte var särskilt intresserade av att hota framåt. Spelet med egen boll var både variationsrikt och temporikt.
Om man ska kritisera något är det kanske tränarduons val att förhållandevis sent göra sina byten, trots att lagen numera har fem istället för tre. Djurgården utnyttjade det bättre och fick stor effekt på sina byten. På presskonferensen förklarade Rydström att den främsta anledningen till att bytena inte kom tidigare var att de var nöjda med matchbilden och såg ingen anledning att röra runt i onödan. Han konstaterade dock att det är en ny situation med fem byten och att det är svårt att veta hur man bäst kan utnyttja det. Man kan kanske ändå fråga sig om det inte hade kunnat få effekt att i en match där halvlekarna avbröts för vattenpaus på grund av värmen och den stekande solen, utnyttja möjligheterna som fanns att få in så många friska ben som möjligt när man redan har övertaget.
Efter matchen fick vi oss en pratstund med målvakt Lukas Jonsson:
Hur känns det efter premiären?
– Tråkigt att vi förlorar, samtidigt som det är kul att spela igen.
Vad tycker du om lagets egen insats?
– Vi gör det bra, samtidigt som det stör en att man står här och säger att man gjort det bra när man förlorar med 2-0 och inte gör något mål. Det är lite blandat. Vi är nöjda med hur vi spelar men vi vill ju vinna.
Jonsson berättar att uppladdningen sett lite annorlunda ut eftersom de inte haft några träningsmatcher. Istället har det blivit lite extra mycket matchspel på träningarna senaste veckorna. De har tränat hårt och han tycker att de tagit vara på uppehållet:
– Det har varit bra energi i truppen och tränarna har gjort det bra och hållit uppe energin. De sa åt oss ganska tidigt att antingen så gnäller vi över det här eller så tar vi vara på det och gör det bästa av det för när serien väl börjar så finns det inga bortförklaringar. Det tycker jag verkligen vi har gjort.
Vad blir nyckeln för er den här säsongen?
–Om vi levererar insatser som vi gjorde idag kommer det bli väldigt bra i år så nyckeln är att vi ska hålla i det varje gång. Vi ska upp på nivå varje match, det vara det enda som gäller.
Trots allt en fullgod insats från de blåsvarta. Samtidigt svider det att det inte blev en enda poäng i en match där alla möjligheter till det fanns. Så även om spelet såg mycket lovande ut kan jag inte vara helt nöjd. Som Henrik Rydström sa efter matchen:
– Vi vann ju inte.
Nya tag redan på torsdag när Sirius reser norrut för en drabbning med Östersund. Förhoppningsvis kan Sirius få bättre utdelning då.
Tre bästa i Sirius:
1. Adam Hellborg
Stabil på mitten, styrde och tog för sig. Tog mycket ansvar i uppspelsfasen och söktes ofta som spelväg när spelet skulle vändas.
2. Stefano Vecchia
Visade prov på både snabbhet och teknik och var ofta ett hot. Borde fått med sig åtminstone en straff.
3. Hjalmar Ekdal
Stabil bakåt, klev ofta fram och bidrog även offensivt. Vågade ta för sig och satte ofta igång uppspelen längs vänsterkanten. Bra debut från Albin Ekdals yngre bror!
