Sirius - Öster 1-1. Skönt att det ännu bara är februari
Sirius tog emot Öster i årets tävlingspremiär på Löten. Matchen slutade oavgjort och i efterhand ältas mest oron över att serien snart drar igång och att tiden att spela ihop sig börjar bli knapp.
Startelvan:
Wicks
Larson, Albornoz, Arvidsson, Björnström
Kindlund, CG
Vecchia, Lundholm, Georges
Sirelius
Det ska sägas att matchen inte var mycket att skriva hem om. Antihjälten Dragan Kapcevic gjorde comeback i Uppsala och bemöttes med jubel från Västra Sidan. Öster stod upp bra och var under stora delar av matchen det bättre laget. Bortalaget kom igenom oroväckande enkelt centralt och skapade farligheter på ett till synes alldeles för lätt sätt. Sirius fick till något slags karaktäristiskt Siriusspel under en period av första halvlek med typiskt bollhållande tålmodigt kontrollerande spel. Det varade dock inte länge innan kvicke Simon Helg la in ledningsbollen efter en fin löpning strax innan paus. Hemmalagets försvarsspel lämnade dock övrigt att önska där backlinjen lämnades oskyddat av mittfältet.
Georges byttes ut i paus och Sherko Faiqi ersatte honom de kvarvarande 45, ca hälften av tiden som central mittfältare (!) bredvid CG. Matchen var jämn och med tio minuter kvar pressade Stefano Vecchia in en efterlängtad kvittering efter fin framspelning av pigge Faour. Även Linus Nygren fick speltid då Karl Larson klev av med en känning i vänster baksida. Matchen slutade 1-1 och gott så.
Moses Ogbu, Daniel Jarl, Karvan Ahmadi, Johan Eiswohld, Oscar Pehrsson, Elias Andersson, Philip Haglund, Shkodran Maholli och Tim Björkström. Det kan inte vara lätt för tränarna att implementera spelsätt och svetsa ihop en startelva. Att Sirius skadelista mer eller mindre konstant förvånar ingen Siriusupporter längre, däremot förundras jag över hur det kan se ut på det här sättet månad ut och månad in. Är det inte brutna händer och avslitna korsband, epeleptiska anfall och mystiska sjukdomar är det någon annan skavant som gör spelarna otillgängliga.
Över tid bör det straffa sig poängmässigt och rimligtvis har det så redan gjort under de senaste åren. Rehabstugan kan inte vara såhär välfylld framöver om klubben ska kunna hålla sig kvar i landet högsta serie, det ska liksom inte gå. Bara att hålla tummarna för att Karl Larsons baksida inte är sönder. Garantierna OP och Karl Larson skadade, det är inget gott omen.
- - - - - - - - - - - - - - - -
De nya matchdräkterna är ju succé! Förvisso i nuläget helt rena från reklam. Fjolårets tröja håller jag högt jämfört med övriga årsmodeller men frågan är om inte denna tar priset. Namnen på ryggen är för mig ett litet minus, rent estetiskt, men lär samtidigt öka försäljningen. Och vem vet, kanske klipper man en skön Ogbu på ryggen. Eller kanske kapten Christer. Eller OP, jag har ju alltid lirat mittback själv. Det kliar i fingrarna.
- - - - - - - - - - - - - - - -
Spelmässigt då? Givetvis svårt att uttala sig om sett till alla skador och att många fick spela på ovana positioner. Georges fick inte mycket uträttat under sin halvlek och detsamma gällde Sirelius som gnuggade hårt längst fram men som aldrig kom in i matchen. Som väntat var det Vecchia och Lundholm som stod för spetsen framåt även om det alltför ofta blev en passning för mycket i närheten av straffområdet. Faour stod för ett märkbart piggt inhopp och frågan är om han kanske till och med borde startat matchen? Björnström fortsätter imponera på sin kant men jag befarar att det ändå kommer bli mycket tid på bänken i år då Arvidssons plats i startelvan är gjuten. Det ska mycket till om den gamle räven ska förpassas till bänken. Det är mittfältet jag är orolig för. CG gör det bra men känns väldigt ensam centralt. Jag tycker inte Kindlund håller på den här nivån en jag antar att Albornoz eller framförallt Haglund är tänkt att kampera ihop med vår nye kapten på innermittfältet. En tung bollskicklig pjäs efterfrågas. En Niklas Thor, typ.
- - - - - - - - - - - - - - -
Helvete Elias, vad vi hade behövt dig.
- - - - - - - - - - - - - - -
Sex veckor till premiären som sagt. Skönt att det ännu bara är februari. Samtidigt är sex veckor knappast oceaner av tid. Nu gäller det att spela ihop en elva. Fjolårets succéartade vår kan tillskrivas kontinuitet och ett spel som präntats in under flera års tid. Av den startelvan finns ca hälften kvar och så länge skadorna fortsätter hålla tilltänkta startspelare vid sidlinjen blir det svårt att sätta en ny stomme. Har Kim och Tolle något esse i rockärmen börjar det bli dags att lobba fram det för snart brinner det i knutarna. Vi får hoppas på någon magisk quick-fix.
//Oskar Möller
