Tre sköna poäng bärgade på Skytteholm

Sirius plockade hem sin första bortaseger för säsongen, och andra seger totalt, efter en sanslös match mot Vasalund som innehöll det mesta. Kennedy Igbonanike visade varför han är för bra för både Vasalund och Superettan, och i Sirius fick fyra olika spelare göra varsitt mål. Känslan är att nu har det lossnat för Sirius, åtminstone offensivt.

Ja, man kan säga mycket om den här matchen. Sirius visade upp ett spel med två sidor, på samma sätt som Vasalund också gjorde det. Blåsvart spelade stundtals en riktigt fin anfallsfotboll, framför allt i den andra halvleken, samtidigt som man spelade ett riktigt mesigt försvarsspel. Vasalund å sin sida visade med all önskvärd tydlighet hur sårbara Sirius är för snabbt spel på kanterna, samt hur stor risk det kommer vara att de åker ur Superettan när Kennedy lämnar laget efter den här säsongen.

Första halvlek inleddes på ett ångestfyllt sätt för oss tillresta supportrar. Redan efter 25 sekunder blir Özgur Yasar i Vasalund fälld i straffområdet av Gustaf Segerström. Domaren dömer straff och ger även Segerström ett gult kort. Ångesten och besvikelsen hade redan sänkt sig över Siriusklacken när Richard Richardsson räddade Krasniqis dåligt slagna straff. Vi pustade ut och fortsatte följa matchen, bara för att fem minuter senare drabbas av ännu en kalldusch. Efter en period av inledande nosande spel från båda lagen, samt en Siriushörna, agerar Fredrik Olsson statist när Ayuba spelar ut bollen till Kennedy till vänster, Patrik St Cyr missar sin rensning och Kennedy visar sin klass. 1-0 till Vasalund och ångesten återkom. Efter målet visade sig också den matchbild som verkligen skulle vara den dominerande under första halvleken. Vasalund struntade ganska så mycket i sitt försvar och satsade mycket framåt. Anfallsspelet handlade om framför allt två saker: spela ut  bollen på kanterna eller slå en djupledsboll på Kennedy.

Trots denna endimensionella taktik hade Sirius otroligt svårt att freda sig, framför allt på kanterna. När Vasalund anföll på Sirius högerkant flyttade hela laget över till den sidan och lämnade Carlsson helt ensam i ett hav av yta. Där kan jag som fotbollstyckaramatör anse att dagens vänsterytter, Pierre Gallo, borde droppa ner och täcka lite yta där i stället för att stå fem meter framför Jonas Lundmark mitt på planen. Dock var inte Gallo ensam i Sirius med att spela ett mindre än tillfredsställande försvarsspel. Det var också så matchbilden såg ut under första halvlek. Vasalund anföll effektivt på kanterna med bollar in mot Kennedy, samtidigt som Sirius spelade ett halvmesigt försvarsspel blandat med vassa omställningar mot ett defensivt tunt hemmalag. Vasalund visade också upp att man är mycket osäkra på fasta situationer.

Sirius första mål kom också till på en fast situation. Efter 24 spelade minuter slår Eric Jernberg, för dagen offensiv mittfältare, en frispark som nickas fram till Shpetim Hasani av Johan Pettersson. AIK-lånet i Vasakassen, Vaiho, tar Hasanis första avslut, men ger också tillbaka bollen så Hasani kan göra mål på sin egen retur. Mycket skönt, samtidigt som det också visar att Jernberg är den som ska slå alla hörnor och frisparkar om han är på plan. Tyvärr har Gallos precision på framför allt frisparkar sjunkit otroligt mycket. Mål nummer två för Sirius kommer även det på en frispark från Jernbergs känsliga vänsterdoja. Bollen ramlar ner mitt framför Vaiho, någon stöter bollen mot mål, Vaiho räddar men lämnar återigen retur, där Fernberg håller sig framme och petar in bollen. 2-1 till Sirius är ett faktum och matchen vänder något till Sirius fördel. Hasani är strax därefter nära att göra 3-1. Trots detta lyckas Vasalund genom Rajab kvittera till 2-2, efter förarbete från Kennedy och mesigt försvarsspel av Sirius.

Andra halvlek inleddes med ett Siriusbyte. Patrik St Cyr klev av till förmån för Marcus Palmqvist, som därmed fick göra sitt andra inhopp i årets Superetta. Jens Andersson har även gjort en förändring på mittfältet, då Pierre Gallo gått in mer centralt i banan. Ett bra drag eftersom han inte var bra som ytter. Matchbilden från första halvlek fortsatte också. Vasalund dominerade totalt på mittfältet och använde ofta Siriusspelarna som koner. Trots detta fastnade bollarna ganska ofta på blåsvarta fötter som därmed kunde vända spelet mot ett tunt Vasaförsvar. Det är också på en sådan vändning som Sirius återigen tar ledningen. Petter Österberg passar Johan Pettersson, avslutningen blockeras men då håller sig Österberg framme och sätter returen. Efter målet tar Sirius också över helt och hade med lite bättre spel och skärpa kunnat sätta ett antal mål till bakom Vaiho. Vasalund hade också kunnat sätta en eller två bollar, så pass öppet spel var det.

Det skulle dock bli Kennedy som gjorde nästa mål. En boll från kanten dimper ner framför Kennedys fötter strax utanför straffområdet och han drämmer till. Bollen sitter stenhårt i gaveln bakom Richardsson. Otagbart, snyggt och ytterligare ett bevis för att Kennedy förtjänar andraplatsen i skytteligan (samt faktiskt i passnings- och poängligorna också). Strax innan målet bytte Sirius också ut Jernberg, som var en av de bästa för dagen, mot Ian Ekstrand. Under de efterföljande 12-13 minuterna är det rena flipperfotbollen som spelas på Skytteholms IP. Sirius anfaller, tappar boll, Vasalund kontrar, avslutar, Sirius ställer om och avslutar. Slutresultatet hade lika gärna kunnat vara 7-6. En riktigt positiv händelse under denna period är att Mani Tourang, som varit borta på grund av skada under lång tid, begår sin seriedebut med ett piggt och roligt inhopp.

Med fem minuter kvar av den totala speltiden fixar Shpetim Hasani, också mycket bra för dagen, frispark åt Sirius. Gallo tar den, bollen touchar någon (antagligen Pettersson eftersom han får målet) och går in bakom Vaiho. 3-4 och några gastkramande minuter kvar. Vasalund pressar för att få till en kvittering men Sirius lyckas hålla i och vinna med 4-3 på bortaplan. Säsongens första bortaseger är bärgad, och faktiskt den första bortasegern sedan 30 september 2008, då Väsby United besegrades på Vilundavallen.

Det Sirius kan ta med sig från denna match är ett stundtals riktigt fint anfallsspel med bra passningar och högre tempo än tidigare i år. Det man absolut inte ska ta med sig är det fortsatt relativt mesiga försvarsspel som presteras. Man måste bli bättre på att tajta till laget och täcka upp för varandra när motståndarna anfaller, något som blir extra viktigt när Åtvidaberg gästar Studenternas på lördag. Trots detta kan den slitna klyschan "det går åt rätt håll" faktiskt användas nu. För första gången på länge snackades det faktiskt på planen, även från lagkapten Segerström som inte brukar vara bäst i den kategorin. Detta är självklart ett stort steg framåt. Nu hoppas vi på bra spel och förhoppningsvis ett bra resultat mot Åtvidaberg på lördag.

3 kommentarer

Michael Fors2009-06-09 05:42:00