Häcken - Sirius2 - 1
Häcken – Sirius 2-1: Det lovar ändå gott
Sirius åkte ner till Hisingen för att försöka slå Allsvenskans formstarkaste lag och tyvärr det blev ingen klang och jubelföreställning. Trots en insats som lovar gott inför nästa år var Sirius aldrig riktigt nära.
Jonsson
Sirelius –Pehrsson – Jarl – Arvidsson
Gustafsson – Lindberg – Busch Thor
Lundholm – Haglund – Saeid
Det var en startelva som förvånade mig mycket när jag fick se den. Att både Moses och RÅP saknades kändes väldigt illavarslande inför matchen, men det skulle visa sig att gammal är äldst. Med ett innermittfält som luktade väldigt mycket 2017 tog sig Sirius an matchen väldigt trevande. Häcken var det betydligt bättre laget under de första 20 minuterna vilket också resulterar i ett ledningsmål. Det är efter att Jeppe Arvidsson slarvar ordentligt i eget straffområde. Han kan inte bestämma sig om han ska låta bollen gå ut till hörna eller om han ska försöka spela sig ur situationen. Resultatet blir någon slags mellanting vilket gör att Paulinho kan sno åt sig bollen och servera en framrusande Irandust. Han tar sig enkelt förbi båda mittbackarna genom ett litet ryck i sidled och placerar sedan in bollen i mål till 1-0. Sirius spelar upp sig omgående efter Häckens mål och börjar sakta men säkert jobba ihop sig till ett mål. Som sedan kommer i den 38 matchminuten genom Sam Lundholm. Sam tar emot en fin passning från CG utanför straffområdet och rycker sig sedan förbi tre spelare och skruvar in bollen via stolpen i mål. Helt otagbart för Peter Abrahamsson i Häckenmålet. Förutom detta var CG:s gula kort det enda att skriva hem om efter den första halvleken. Det var hans tredje kort för säsongen vilket innebär att han missar den sista hemmamatchen för säsongen. En match som kanske skulle bli hans sista på Studenternas, då han sitter med utgående kontrakt. Låt oss hoppas att vi får se honom spela på Studenternas även nästa år.
Häcken börjar den andra halvleken på samma sätt som man började den första. De tar tag i taktpinnen och kontrollerar matchen. I den 56’ minuten spelar Adam Andersson in bollen längs straffområdeslinjen till Paulinho som slänger sig fram och vräker in 2-1. Lukas verkar bli väldigt förvånad över att skottet kommer då han bara sneglar åt höger för att se bollen flyga in i mål. Sirius väljer i detta läge att agerar och sätter in RÅP och Moses i den 63’ respektive 64’ minuten. Tyvärr så uteblir effekten. Sirius är aldrig riktigt nära ett kviteringsmål, vilket också Tomas Lagerlöf är inne på under presskonferensen efter matchen. Han menar att vi lät Häcken spela av matchen alldeles för enkelt. Han lägger fram det täta matchschemat som en möjlig förklaring till att vi tröttnar på slutet.
Matchen slutar 2-1 och jag kan inte med ord beskriva hur skönt det är att kontraktet redan är klart. En sådan skön känsla att följa Sirius under de sista omgångarna och inte behöva oroa sig inför nästa år. Men innan dess tycker jag vi ska tänka lite mer på gårdagens match. Sam Lundholm visade återigen att han håller på att utvecklas till en av seriens bästa yttrar. Han gör, enligt mig, en perfekt match och jag tycker att vi borde försöka att utnyttja honom ännu mer, vilket är Häckens tränare Andreas Alm insinuerar. Han är väldigt glad att Sam inte får fler möjligheter att vända in i planen likt han gjorde vid målet och hyllar hans senaste form. Han säger även att Sam skulle passa väldigt bra in Häckens sätt att spela så vi ska kanske inte bli allt för förvånande om Häcken gör ett värvningsförsök. Vilket skulle betyda pengar in för Sirius men jag ser hellre att Sam spelar i blåsvart även nästa säsong.
Förutom Sam så tyckte jag det var väldigt glädjande att se Sirius passningsspel under gårdagen. Visst vi har klarat oss kvar med hjälp av primitivare spel men det är väldigt skönt att viljan finns kvar att fokusera på passningsspelet. Razak som även kom in i den 77 minuten gjorde bra ifrån sig och börjar äntligen se ut som den spelare man hade hoppats att han var, bolltrygg, villig att transportera bollen och full av finess. Visst kan det bli lite väl mycket klackar ibland men det är skönt att se honom återvända från det döda.
Nu är det bara två matcher kvar och till helgen är det säsongens sista hemmamatch. Kanske en sista chans att Ian, Moses, OP, Eiswohld och Haglund, även om fler av dem lär krita på för minst en säsong till. Det är också den sista matchen på ett Studenternas som vi känner det. Nästa år blir det plast och betong så passa på att gå dit och njut av lite trä och härligt gräs!
Framåt Blåsvart!
//Axel Johansson