IK Sirius säsong 2024 - summering
Pyspunka och missat poängrekord, så kan man väl sammanfatta säsongsavslutningen för blåsvart 2024. Ett lag är aldrig så bra som sin senaste match brukar det sägas, våra 4 sista har ju varit katastrofala, inte minst Halmstad borta. Men faktum kvarstår att vi har fått en säsong fri från ångesten av att harva i botten och risken för att åka ur, fått uppleva några sköna vinster och många mål. Men vi spelar Allsvenskan 2025, gott så.
Ofrånkomligt är att IK Sirius som klubb går som tåget. Vi värvar smart och säljer dyrt, rekordförsäljningar får fullgoda ersättare och vi med kan med all rätt titulera oss som ett stabilt allsvenskt lag. Efter decennier av harvande i de lägre divisionerna står vi på stadig grund här, där vi ska vara. Vi har en publik som växer för varje år. En fin arena som, till vissa lokaltidningskrönikörers förtret, kommer att behöva byggas ut för att höja kapaciteten. Arkens gärde står i gung varje hemmamatch och tifogruppen levererar gång på gång. För Studan ÄR vår och Uppsala ÄR blåsvart.
Men fotbollsmässigt står vi och stampar, visst, poängen ökar och tabellplaceringen blir sakta men säkert högre. Men känslan av att vi inte kommer riktigt fram kvarstår, att potentialen finns där men den realiseras inte.
Och statistiken ljuger inte, vi är SÄMST i serien på fasta situationer. IK Sirius har släppt in 16 mål på fasta den här säsongen, näst sämst är Mjällby på 9. Det är skrämmande siffror, det är helt enkelt FÖR DÅLIGT.
Kanske är det att vi har för unga spelare, kanske är det att spelarna inte kan hålla fokus i 90 minuter plus tillägg. Men gång på gång ser vi samma jävla mål gå in, från hörna, från inkast, från frispark. Vi kan inte fortsätta tappa poäng på det här sättet, något måste förändras. Förut har det alltid känts som att vi, på en bra dag, kan vinna mot varje lag vi möter. Den här säsongen har det varit tydligt när vi mött bättre lag (med några få undantag), som spelar som vi gör, eller man mot man fotboll, att vi kommer torska oavsett. Vi behöver se över hur vi tar oss an lagen vi möter.
Christer Mattiassons fotboll är den fotboll jag vill se Sirius spela, anfallsinriktad, snabb, vacker att se på, cynisk när det behövs. Mentaliteten är det jag saknar, viljan att aldrig ge upp och göra precis allt för att vinna. Det har blivit bättre men vi har en lång väg att gå och Ederström och gänget behöver verkligen se över lagbygget.
Hursomhaver, det har varit en säsong med många onödiga poängtapp och insläppta hörnmål. Men det är inte bara dåligt, många höjdpunkter också, här är mina topp 3:
Bortavinsten mot Malmö, efter en sur förlust hemma var jävligt skönt att få vinna borta mot seriesegraren, som det enda lag som mäktat med det i år är det helt klart en fjäder i hatten.
Bortavinsten mot AIK, ÄNTLIGEN, äntligen fick vi välförtjänt vinna mot laget som gäckat oss mest av alla lag senaste åren
Bortavinsten mot VSK, en festlig dag på alla sätt, bästa bortaföljet på året och fint tifo på det, som det ska vara.
Honorable mentions:
Alla roliga bortaresor (alldeles för få för egen del), vinst eller förlust är det alltid toppklass på resesällskap och stämningen på bussen. Ni som inte åker på bortaresor, kom in i matchen och häng med, vårt bortasnitt är på tok för dåligt och måste bli bättre 2025, ni missar fan 50 procent av vad som gör Allsvenskan till världens finaste serie, ÅK bara!
Till laget och klubben vill jag bara säga: Förläng med Kitten, värva hem Johan Karlsson till högerbacken, ge mig en mittback i toppklass, en riktigt, riktigt bra målvakt(AGERA RIT OLA osv, osv) och att NI TRÄNAR PÅ FASTA SITUATIONER, SNÄLLA! Puss!
Nu väntar silly season, cupförhoppningar och 4 månader av längtan tills att den här förbannade serien startar igång igen, varje år är jag helt slut efter säsongen, fotbollen är nog en av anledningarna till att undertecknad numera ska få blodtrycksmedicin utskrivet av läkaren (inte alls all öl och dåligt leverne obs). Men varje jävla år längtar man till att det ska starta igång igen.
Forza blåsvart! Mot sherwoodskogen och Allsvenskan 2025!
