Vändningsmästarna vände igen
Det har aldrig varit så lätt att vända 0-2- underlägen mot IFK Göteborg som under 2018. Här kommer ett referat från senaste gången det inträffade, ett referat som rimligtvis påverkas av att Gamla Ullevi har Sveriges sämsta bortasektion.
Efter att ha stått över matchspel under den senaste helgen åkte Sirius till Göteborg för att ta sig an IFK igen. Lagen möttes senast den 22:a juli på Studenternas i en rafflande match där Sirius vände och vann med 3-2 efter en riktig straffest. Nu kom Sirius till spel med ett par ändringar i laget sedan den senaste matchen mot Dalkurd. Nyförvärven Jonas "Myggan" Lindberg och Mohammed Saeid började på bänken. Det gjorde även kapten Moses som haft problem med ett knä under en längre tid och dessutom haft ont i axeln en kortare tid. Stefano Vecchia saknades helt i truppen efter något slags kirurgiskt ingrepp som ska hålla honom borta från fotboll någon eller ett par veckor.
I och med Moses och Vecchias skador och spelarnas insatser i de senaste matcherna tog startelvan mer eller mindre förmodligen ut sig själv för tränarna.
Jonsson
Björkström Eiswohld Pehrsson Arvidsson
Gustafsson Åhman Persson
Lundholm Haglund Sirelius
Georges
På Studenternas backade Göteborg hem och satsade på kontringar och Kim Bergstrand berättade inför matchen att Sirius var förberett på olika scenarier i matchinledningen. Förberedelserna till trots var det IFK som tog tag i taktpinnen i första halvlek och hade det mesta av bollinnehavet. Hemmalaget tänkte inte ge ifrån sig initiativet på Ullevi och Sirius tvingades ligga lågt och fick inte kontroll på bollen i några längre perioder när man vann den. Ofta passades bollen fel (Haglund är som bekant bäst på mycket men inte på bollbehandling och passningsspel) och ofta lyftes den upp mot den ofrivillige targetplayern Charbel Georges som återigen spelade på topp i brist på andra alternativ. Sirius hade inte tyngden för att få fast bollen offensivt och inte heller skickligheten för att gömma undan den, flytta upp laget och etablera spelet de få gånger man lyckades.
Göteborgs övertag till trots så skapades ingenting att skriva om i målchansväg under den första halvleken. Göteborg försökte med ett par inspel men det var aldrig ens nära att vara nära. Ett logiskt byte skedde i paus när Moses Ogbu byttes in på topp för att ge lite tyngd och hans egenskaper är helt andra än de som Georges har när det gäller att agera bollmottagare.
Den andra halvleken hann dock knappt komma igång förrän Göteborg kombinerade sig fram till ett friläge. Dessvärre rullade den frispelade Lagemyr in bollen mellan Lukas Jonssons ben.
Efter 1-0 dröjde det inte länge innan 2-0 kom för Göteborg, ett mål som på ett sätt var bisarrt men där det ändå går att förstå allas agerande. Bollen spelades från Philip Haglunds fot till en fristående Ohlsson i Göteborg. Linjemannen räckte upp flaggan för offside varpå Siriusspelarna slutade spela. Den frispelade Göteborgaren slutade också spela men lade in bollen i mål så som man gör för att vara lite dryg när man leder. Problemet för Sirius var bara att domare Glenn Nyberg gjorde sitt jobb och såg att bollen kom från Philip Haglund. Lärdomen för Sirius backlinje och målvakt blir att inte sluta spela oavsett vad linjemannen viftar för och "spela tills domaren blåser". Men jag förstår dem ändå, det såg ut som en klar offside och man brukar sluta spela när linjemannen vinkar. Men målet kanske var Sirius lycka, för 0-2 verkar ju uppenbarligen vara lättare att vända än 0-1.
Sirius hade egentligen inte skapat några större chanser under matchen men det "nya och jobbiga" Sirius verkar kunna ta sig in i vilken match som helst genom fasta situationer. En högerhörna från Sam Lundholm skarvades av Oscar Pehrsson och nådde fram till Moses Ogbu vid den andra stolpen. På något konstigt sätt som bara Moses behärskar tog han emot bollen och lyckades sedan avsluta liggandes högt upp i luften med någon slags halvbicicleta. 2-1 och de blåvita ränderna började darra.
Efter målet gav Blåvitt bort lite av sitt initiativ till Blåsvart som nu gick med lite mer fart framåt och ibland lyckades spela ut Göteborgs lagdelar och leta lägen till inspel och skott framför mål. De två nyförvärven Saeid och "Myggan" byttes in och hjälpte till att skapa en offensiv med mer rörelse. Anfallslustan skulle också indirekt resultera. Sirius spelövertag ledde till två frisparkar från nästan exakt samma position ett tiotal meter in på offensiv planhalva och det var vad som krävdes för att vända matchen. I den 80:e minuten slog Jesper Arvidsson en frispark ett tiotal meter in på offensiv planhalva. Bollen seglade in perfekt mellan backlinje och målvakt och träffade Philip Haglunds, vem annars, panna perfekt och när det handlar om den pannan går bollen ofta i nät. Sex minuter senare slog Jesper Arvidsson samma typ av frispark men denna gång nickade IFK- försvarare undan bollen. För deras del ville det sig dock inte bättre än att bollen åkte ut till Sam Lundholm som med hjälp av en backundanhållande Moses fick iväg ett välriktat men inte så hårt skott. Skottet var dock tillräckligt hårt och överraskande för att Erik Dahlin skulle släppa bollen förbi sig med ett lite tveksamt ingripande. Bollen i mål och de drygt hundra blåsvarta på bortasektionen kunde ganska säkert sjunga hem den fjärde raka segern även om Lukas Jonsson fick göra en rutinräddning vid sin högra stolpe under en av de två tilläggsminuterna.
Sammanfattningsvis kan det sägas att Sirius inte heller i sin fjärde raka seger spelade på topp. Det kan dock inte sägas nog många gånger att bra lag har marginalerna med sig och att dåliga lag, som Sirius under våren, inte har det. Fasta situationer var det som tog Sirius in i matchen igen och det är en form av fotboll som laget behärskar väldigt väl den här säsongen. Jesper Arvidssons "serv" har vaknat till igen efter han varit petad som hörnläggare och inläggsfrisparksskytt under 2017. Dessutom finns Haglund, Moses, RÅP, Oscar Pehrsson och flera andra farliga huvudspelare i laget. Och så finns Robert Åhman Persson, hans betydelse för laget kan inte överskattas nog.
Matchens bästa:
+++
Philip Haglund - Av någon anledning en svårbedömd match när det kommer till att betygsätta spelare, kanske för att matchen fick två olika ansikten i de båda halvlekarna. Haglund var sitt vanliga Haglund- jag och gjorde dessutom mål. Om inte annat hamnar han först tack vare löpningen från spelartunneln till klacken efter matchen.
++
Jesper Arvidsson - Var stabil defensivt och låg bakom två mål med sina frisparkar.
+
Moses Ogbu - Fick lite fart på laget när han hoppade in efter paus och gjorde ett vackert mål.
