Sju tankar efter 1-3 mot Kalmar FF: Oroande tendenser
Blåvitt förlorade mot Kalmar FF i omstarten av Allsvenskan och det såg inte alls bra ut.
1. Försvarsspelet? Blåvitt såg ut att överge trebackslinjen för att spela 4-4-2 ett tag men då var det redan för sent. Finns materialet för en trebackslinje. Jag litar på Poya Asbaghi till 100 procent fortfarande och jag tror även han ser de uppenbara bristerna. Åtminstone hoppas jag det.
2. Anfallsspelet? Om man kan tycka att vi har för få försvarsspelare så är problemet det rakt motsatta framåt. Tre anfallare på plan och inte en enda vettig målchans förrän det var för sent.
3. Lagkapten? Nu har jag inte finkammat alla nyheter om och kring matchen men är det någon som vet varför Poya pekat ut en lagkapten som sedan inte platsar från start? David Boo Wiklander har fått hoppa in och spela två minuter i Allsvenskan på hela våren.
4. Kalmar FF. Vi har ofta problem med dem. Därmed inte sagt att det inte är ett lag vi ska klara av på hemmaplan eller att spelarna på något sätt ska rycka på axlarna åt den här förlusten.
5. Nyförvärv? Hela truppen känns som att den är "ursäkta röran vi bygger om". Hur förvaltas utrymmet efter Dahlberg, Eriksson och Engvall? Kommer det nya spelare eller går Mats Gren (som vanligt) runt och bara hoppas?
6. Tålamodet - igen. Ett väldigt tjat om tålamodet som börjar tryta på sina håll. Vore det inte för den anrika historien och för de hängivna supportrarna är Blåvitt inte ett topplag och det har vi vetat sedan åtminstone ett år tillbaka.
7. Spelarbetygen? Vi hoppar dem ikväll. Jag räknar med att ingen blåvit spelare eller ledare är nöjd med sina insatser idag och hoppas de kommer se sig själva i spegeln och gå ut och kriga för tre poäng mot Örebro på lördag.
