Sju tankar efter 3-3 mot Örebro: Hopp eller förtvivlan?
Blåvitt hämtade upp ett till synes hopplöst underläge på Behrns Arena.
1. Glöm första halvlek. Det var inte mycket som gick rätt varken bakåt, framåt eller på mitten innan paus. Tveksam till om det spelet hade hållit mot något lag från landets två högsta divisioner.
2. Kom ihåg sista kvarten. Laget tog sig samman och avslutade fint. Jag tror och hoppas den räddade poängen betyder något för självförtroendet trots att det inte gav avancemang.
3. Victor Wernersson. Behövde verkligen målet för självförtroendet efter en usel första halvlek. Jag tyckte han var Blåvitts bäste spelare under hösten men det har varit en del stökiga omständigheter kring honom under försäsongen. Om han fortsätter vara så här extremt ojämn i sina prestationer är han en säkerhetsrisk bakåt.
4. Paka. Grym insats och en riktigt stark prestation vid målet. Det är ofta Patrik Karlsson Lagemyr som får mig att tro på det här lagets framtid.
5. Vad som kunde ha varit. En redan ganska trött spaning kanske, men om vissa människor med stort intresse för fyrverkerier och ännu större intresse för att förstöra hade varit lite mer sansade i måndagens derby mot GAIS hade vi troligtvis varit i kvartsfinal nu.
6. Blicka framåt. Cupen är över och kanske är det lika bra. Trots att den är en språngbräda ut mot Europa tror jag det hade tagit mer än vad det gett på dagens trupp att slåss på flera fronter. Nu gäller fullt fokus på Allsvenskan.
7. Bortaställen. Jag älskar det nya svarta.
