Sju tankar efter BP-IFK Göteborg 0-2 ”Lättnad”
Med en resväska av mörka rubriker i bagaget reser IFK Göteborg till Grimsta för att möta BP i en match som målats upp som en måstematch. Förlust och det är bara två poäng ner till BP på kvalplats. Istället blev det 2-0 till Blåvitt och ett näst intill säkrat kontrakt.
- Lättnad. Jag hade en mardröm om att Blåvitt förlorade mot BP. Förlorade mot Sundsvall. I årets sista hemmamatch mot Malmö var det klart. Blåvitt lämnade Allsvenskan för första gången sedan 1970. Jag vaknade med en känsla av hopplöshet. Nu blev det seger mot BP och med fyra matcher kvar är det åtta poäng ner. Målskillnaden gör att att det i praktiken är nio poäng ner för BP eller Dalkurd att ta igen. Med motstånd som Häcken och Norrköping kvar så ska det till en rejäl uppryckning för att något av de lagen ska ta igen de poängen. Det är inte över förrän den feta damen sjunger, men det blir i alla fall ingen nedflyttning mot Malmö, det är klart.
- 4-4-2 och brottarfotboll. Vissa krönikörer och supporterprofiler har efterfrågat 4-4-2 och rakare spel rätt länge nu, och det skulle inte förvåna mig om vi i en rosa tidning snart får läsa ”Varför gjorde inte Blåvitt så när jag sa det från början, för två månader sedan”. Och vi får väl ge dem rätt i att det blev seger. Mot ett skitdåligt BP. Men lura er inte för en sekund att det här var framtiden. Det var troligtvis ett säkrat kontrakt, men det samtidigt flera steg tillbaka spelmässigt.
- Bäst när det gäller? Det var påtagligt att flera spelare i Blåvitt var påverkade av allvaret i första halvlek, och kanske var Sebastian Ohlssons 1-0 mål betydligt viktigare än många förstår, men till sist släppte det. August Erlingmark stängde passningsvägar, glidtacklade och brottades på ett sätt som skrek ”Det här betyder för mycket för att jag inte ska ge sista lilla millimetern jag kan ge”. En inställning vi såg av många i laget. Jag var orolig för att laget som tidigare tappat för mycket när det gått emot skulle vika sig dubbelt under trycket, men istället blev det tvärt om. Spelarna stod rakryggat upp.
- Hjärtat visade vägen. Nu brände förvisso nyss nämnde Erlingmark ett läge där det egentligen borde varit mål, men annars var det väldigt roligt att Sebastian Ohlsson och Victor Wernersson var de som fick avgöra den här matchen. Det är de två spelarna som (förutom Hysén som haft problem med skador) aldrig hängt med huvudena trots att det gått tungt under hösten. Lägg på det tidigare nämnda aktioner från August och Robin Söders två assist och det känns som om rätt personer fick avgöra det här.
- Fötterna på jorden. Nu ska vi inte sväva iväg för långt heller. En väldigt skön seger, men den kommer inte för att Blåvitt tagit sig samman och fått ihop spelet. Nu ska vi absolut inte ta något från laget, men BP var svaga. Riktigt svaga. Om vi tycker Blåvitt slagit bort många enkla pass i år så är det tur för BP att de inte har så många supportrar som klagar. För det slogs bort många pass. Många enkla pass.
- Poyas ansiktsuttryck. Redan inför matchen kändes det spontant bättre. De flesta änglar har nog varit otroligt nervösa, spända och smått illamående inför den här matchen, men laget tycks ha förberett sig på rätt sätt. Poya har tyvärr i många intervjuer under hösten sett väldigt uppgiven ut, men inför matchen syns det på honom och kroppsspråket att han hittat ny energi någonstans. Är det rockaden som gjorts som gett den?
- Vad händer nu? Nu ska vi absolut inte fira något än, men vi kan ändå konstatera att med åtta poäng, elva mål bättre målskillnad ner och fyra matcher kvar krävs det i princip att BP eller Dalkurd, som båda har några svåra matcher kvar, tar poäng i alla sina matcher för att slippa kvala. Så den blåvita organisationen kan så smått börja förbereda sig för Allsvenskan 2019. Och vad innebär det? För visst fan ska väl 2019 bli ett bättre år? Har Jonas Olsson mandat att värva ihop ett lag under vintern eller är en ny sportchef på gång? Tror vi på truppen? Eller blir det flera nya spelare in? För nästa år blir det nog mer konkurrens i Allsvenskan. Helsingborg är på väg upp med en på pappret redan väldigt stark trupp, även med Allsvenska mått mätt, och räddningsplankor som BP, Trelleborg och Dalkurd kan vi knappast hoppas på.
Adrian Pihl Spahiu @pihlbaoge2018-10-22 22:35:00
