StartfotbollAllsvenskanIFK GöteborgSju tankar efter Elfsborg – IFK Göteborg (0-0) ”Väger det man vinner defensivt över det man tappar offensivt?"

Sju tankar efter Elfsborg – IFK Göteborg (0-0) ”Väger det man vinner defensivt över det man tappar offensivt?"

Blåvitt vars läge i Allsvenskan blivit mer och mer prekärt åker hem från Borås utan att ha släppt in några mål. Men också utan att ha gjort några mål. Ett resultat som innebär en poäng och att laget lämnar kvalplatsen.

Hållen nolla
Blåvitt har annars i år haft väldigt svårt att hålla nollan, men idag lyckas laget med det vilket är bra, men det ska i ärlighetens namn sägas att försvarsspelet fortfarande lämnade en del i övrigt att önska. Framför allt när Jakob Johansson tvingas gå ut så tappar Blåvitt mycket av spelet på mittfältet vilket låter Elfsborg sätta väldigt tung press på Blåvitt i andra halvlek.
Betydligt bättre fasta situationer
På pluskontot däremot kommer att Blåvitts fasta situationer var betydligt bättre än vi är vana vid att se dem. Framför allt i första halvlek, när Blåvitt lyckades skapa chanser mot Elfsborgs mål såg hörnorna ut som ett ovanligt starkt vapen. Blåvitt hade två hörnor som räddades på mållinjen. Samtidigt ska sägas att Elfsborg ställde upp med flera spelare som faller ner till just mållinjen. Inte säkert att hörnorna hade sett lika bra ut om Elfsborg haft de spelarna stångades bland resten av spelarna istället.
Risk utan belöning
Ett av de riktigt stora problemen Blåvitt haft under sin tid med Poya Asbaghi som tränare var att spelet ofta involverade många riskmoment, men väldigt sällan fick någon belöning för den risken. Tyvärr är just det något som Blåvitt inte lyckats skaka av sig. Idag är det nära på att ställa till det för Blåvitt flera gånger, men framför allt en sekvens mellan Mattias Bjärsmyr och Giannis Anestis sticker ut. Där lägger Giannis till Bjärsmyr, som sedan lägger tillbaka till Bjärsmyr. Som lägger tillbaka till Giannis. Allt medan Pär Frick försiktigt lägger in press. När Giannis ska lägga bollen till Bjärsmyr för tredje gången så har Frick kommit i position för att skära av den passen. Inte för att det stoppar Giannis från att slå passen. Men nu går den rakt till en Elfsborgsspelare som blir fri i straffområdet med målvakten.

I och med att vi redan konstaterat att matchen slutade 0-0 är det kanske ingen spoiler att säga att Gianns lyckades rädda avslutet, men bara att bjuda in till det läget är under all kritik.

Tyvärr var just det något som Blåvitt höll på med flera gånger idag. Och att ta risk är ju okej om belöningen finns där. Tyvärr gör den sällan det för Blåvitt (igen, matchen slutade 0-0 så uppenbarligen fick inte Blåvitt så mycket för att ta den här typen av risker.)

För allt som oftast när Blåvitt spelar sig ur den här typen av lägen så leder det sällan till något. Allt som oftast fastnar den på mittfältet…
Fortsätter söla med boll
… och kommer inte vidare. Av olika anledningar fastnar bollen ofta på mittfältet och spelas ofta tillbaka ner i backlinjen för att sätta igång samma sekvens av olönsamt presspel igen.

Framför allt i andra halvlek blev det smärtsamt tydligt att Blåvitt inte riktigt vet vad man vill göra med bollen. Långa bollar på Wernbloom gick inte hem av olika anledningar. Kanske är Wernbloom för dålig. Kanske är bollen för dåligt slagen. Kanske är det så att långa bollar på en ensam striker inte är en hållbar taktik. Oavsett vilket så ledde det inte till så mycket för Blåvitt, och i andra halvlek blev det väldigt tydligt att Blåvitt inte hade så många andra verktyg i verktygslådan. På vänsterkanten tvingades ’Paka’ jobba väldigt hårt i försvaret mot Elfsborgs starka högerkant och låg för lågt i banan för att kunna ställa om på. På högerkanten tar Sana och Jallow för lång tid på sig med bollen. När sedan Jakob Johansson tvingas byta i andra halvlek så tappar Blåvitt spelet på mittfältet.
Hoppande mellan positionerna
Att Blåvitt tappade mittfältet beror nog inte enbart på att Jakob Johansson går ut, utan säkert en hel del på att August Erlingmark är spelaren som ersätter honom. Först och främst finns det ju många som är av åsikten att man helst inte ska byta i en backlinje alls under match om det inte är nödvändigt, så att ta upp August (som startade som mittback) för att sätta in Calisir på mittbacken rör ju om i backlinjen ”i onödan”.

Vidare är det ju svårt för August att efter att ha förberett sig för att spela mittback ska ställa om till att spela mittfältare.

Men det som kanske blev tydligast idag är att Blåvitt tappade mittfältet.

Gissningsvis är tanken från tränarhåll att försöka hålla tätt. Att August är det defensivt stabilaste alternativet man har på innermittfältet och att det därför är defensivt stabilast att köra med den här rockaden.

Tyvärr är känslan att följdeffekterna av detta kostar mer än de smakar. För August är också det alternativet på det centrala innermittfältet som kanske är sämst med boll under press. Blåvitt får väldigt svårt att hålla bollen på mittfältet, och när Elfsborg sätter in press på August och ’Hasse’ så får Blåvitt väldigt svårt att behålla bollen inom laget. Många bollar slogs bort rakt till Elfsborgsspelare och när de inte gjorde det kunde Elfsborg lätt vinna tillbaka bollen genom att inte ge det Blåvita mittfältet tid med boll.

I slutändan är frågan man måste ställa sig huruvida det man vann i defensiv styrka väger över vad det kostade i bolltrygghet. Med tanke på hur mycket hårdare Blåvitt tvingades jobba i försvaret i andra halvlek är jag nog ändå av åsikten att det nog inte var värt det. Jag tror att Blåvitt hade vunnit mer på att sätta ner t ex Pontus Wernbloom, som kunnat bidra med styrka, och varit tryggare med boll, och istället kanske satt in Hosam Aiesh eller Sargon Abraham på topp som på ett annat sätt än Wernbloom kunnat utnyttja ytorna bakom Elfsborgs höga backlinje.

Med det sagt så får ju inte jag betalat för att träna fotbollslag, så ta det för vad det är.
”Säkert mark”
En poäng innebär i alla fall att Blåvitt i går om Helsingborg igen och petar ner Heif på kvalplatsen. Det är inte mycket men det är något.
Vad är nästa steg?
Läget som Roland Nilsson kommer in i när han tar över Blåvitt är såklart inte det roligaste. Ett lag utan självförtroende, som halkat ner ordentligt i tabellen och som har en rätt uppretad supporterskara som redan innan han tog över var trötta på mellanår och kräver löften om anstående framgång. Supportrarna har redan gått igenom tre mellanår. Nu har vi en framgångsskuld att lösa in.

Med det i bakhuvudet är det såklart mycket Roland behöver lösa och han behöver vara metodisk i arbetet. Stoppa blödningen, rädda laget, och sedan planera inför framtiden. Så ja, en viss förståelse för att vi inte kan kräva guld och gröna skogar redan nu måste finnas.

Men det stoppar oss såklart inte från att ställa en del kritiska frågor. Givet hur svårt match Elfsborg borta historiskt sett varit för Blåvitt, och de olika positionerna i tabellen så kanske det är rimligt att ställa upp med en försiktig elva och att fokusera på att inte förlora. Samtidigt så såg det likadant ut mot Kalmar hemma för en vecka sedan, och det oroar mycket mer än dagens insats mot Elfsborg. Något som också oroar är att i båda matcherna så har motståndarna vetat vad Blåvitt velat göra, och relativt enkelt kunna stänga ner det.

Nu höll Blåvitt, med lite hjälp av ribban, nollan borta mot Elfsborg. Vågar vi hoppas att det betyder att blödningen i alla fall är stoppad så att Roland kan börja ta nästa steg och försöka bygga eget spel?