Sju tankar efter IFK Göteborg - Djurgården: "De individuella misstagen är avgörande"

Sju tankar efter IFK Göteborg - Djurgården: "De individuella misstagen är avgörande"

Det blev en tredje match i rad med poängtapp mot Djurgården, som onekligen mått bra av att få tillbaka Kerim Mrabti från sjukstugan. Trots flera besvikelser och ett 3-1 resultat till stockholmarnas fördel fanns det dock några ljusglimtar i Blåvitt.

Det är nog ingen som missat att det är tätt mellan matcherna just nu. I och med det gjorde Poya Asbaghi ett par förändringar i sin startelva där Vajebah Sakor och Amin Affane fick chansen på bekostnad av August Erlingmark och Sebastian Ohlsson.


1. Amin Affanes nya roll. Jag har väntat länge på att Amin Affane ska testas som en av de tre offensiva spelarna i Poyas 3-4-3. Känslan har varit där att han kan få ut mer av sina kvalitéer där. Tyvärr levde han inte upp till förväntningarna och det var inte direkt förvånande att han byttes ut redan i paus. Konkurrensen längst fram är tuff och han kommer få kämpa för att ta tillbaka sin plats i startelvan.


2. Berg och dalbanan.
Jag hade på känn redan inför säsongen att det kunde bli såhär. Topprestationer som de mot Malmö och Häcken kommer varvas med matcher som den mot Djurgården idag. Även om det aldrig är kul att förlora får vi inte glömma att Blåvitt slutat spela en massa oavgjorda matcher och det är ju faktiskt bättre att vinna två matcher och förlora tre än att kryssa fyra och förlora en.


3. De Individuella misstagen. Att Blåvitt släpper in tre mål går det att ha överseende med. Men det är om motståndarna som gör något bra och sättet som 2-0 och 3-0 kommer till på tillhör inte den kategorin. Starfelts hemåtpassning var smärtsam att se och Sakors sätt att drälla med bollen innan 3-0 är ett klockrent exempel på varför han inte får spela mer.


4. Domarmisstagen. Det var inte bara spelarna i Blåvitt som gjorde misstag. Om tröjdragningen på Sakor skulle resulterat i straff eller frispark och rött kort vet jag inte, men det är obegripligt varför Al-Hakim inte blåser i pipan där. Det var dessutom ett 2-0 mål som skulle vinkats av för offside, även om jag förstår om domarteamet missade den. Egentligen vill jag inte klaga på domarna, det var inte deras fel att Blåvitt förlorade matchen, men det är två kostsamma misstag och matchen hade kunnat svänga åt ett annat håll om de blivit rätt.


5. Pontus Dahlbergs avsked. Kvällens match var Pontus sista på Gamla Ullevi innan han packar väskorna och flyttar till London. Pontus har trots sin unga ålder imponerat under den en och en halva säsong han varit förstemålvakt och hela hans sätt att vara har gjort det omöjligt att inte tycka om honom. Förhoppningsvis får han testa på Premier League till hösten och jag hoppas han kommer tillbaka till IFK en vacker dag.


6. Kvaliteten på avsluten. Blåvitt hade 19 avslut enligt Cmores statistik, men till vilken nytta? Det var alldeles för få avslut som träffade mål eller satte Isaksson på prov och mot ett så pass bra lag som Djurgården måste man förvalta sina chanser bättre.


7. Läget är bättre än det ser ut. Visst, det är tungt med bara en poäng på de tre senaste matcherna och en tiondeplats men det kunde varit värre. Trots poängtappen har det generellt sett bra ut mot både Peking och Ellos och IFK har fortfarande en match mindre spelad än många andra lag. Det är fortfarande bara fem poäng upp till fjärdeplatsen och en vinst mot Sundsvall i nästa match kan göra mycket för tabellplaceringen

Ludwig Härlin@ludwigharlin2018-05-24 22:59:57
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel