Gamla Ullevi, 2023-09-16 15:00

IFK Göteborg - Brommapojkarna
1 - 0

Sju tankar efter IFK Göteborg – IF Brommapojkarna (1–0)
En oerhört viktig trepoängare mot BP.

Sju tankar efter IFK Göteborg – IF Brommapojkarna (1–0)

Efter en månad med storslagen blåvit form väntade likväl ett ångestmöte mot bottenkollegan BP. Den här gången blev det succé. Tack vare Arbnor Mucollis segermål har Blåvitt nu skaffat sig en bekväm position i botten av den allsvenska tabellen. Här kommer sju tankar från matchen.

1 – En perfekt lördag
Solen sken över Göteborg och dystert konstaterade undertecknad att detta minsann skulle kunna vara den sista helgen med uteserveringar. Ett återigen slutsålt Gamla Ullevi, med blåvita färger på alla (!) sektioner. En inramning där tifogruppen visar att de allitd levererar, och en blåvit startelva som kom ut med inställningen att det inte fanns särskilt mycket annat än 3 poäng på kartan. Och till skillnad från många andra perfekta matchdagar vi upplevt i år vann ju faktiskt Blåvitt matchen till råga på allt. En svårslagen lördag! 

2 – Vår islänning!
Kolbeinn Thordarson var inledningsvis ganska ifrågasatt när han fick chansen från start direkt. Men sakta men säkert har han vuxit sig in i startelvan och gårdagens insats är fantastisk. Han är överallt hela tiden, har en fin bollbehandling och dessutom en passningsfot som resulterar i mängder av farligheter. Tillsammans med en skicklig Lucas Kåhed dominerade islänningen mittfältet.  En fin värvning av IFK Göteborg. 

3 - Arbnor Mucolli
Först och främst, tack Kevin Ackermann för att du gav tre poäng till ett Blåvitt som för stunden inte var särskilt heta. Bortsett från den intensiva inledningen av första halvleken skapade inte Blåvitt särskilt mycket heta målchanser. Straffen kom helt enkelt lägligt. Men, Arbnor Mucolli… Är du galen? Jag kan inte dra mig till minnes när vi hade en spelare i IFK Göteborg som så självsäkert kliver fram, i det prekära läget, och chippar in straffen. Blåvitts nya superdansk går från klarhet till klarhet och kan den här formen hålla i sig finns det inte mycket till stopp. 

4 – Den orimliga regelboken
Att inte Filip Sidklev blir utvisad när han klipper Astrit Selmani som har öppet mål är helt ofattbart. Det som däremot är mer ofattbart är att det inte handlar om ett felbeslut från Kristoffer Karlsson, utan regeln är alltså skriven så. Du kan alltså radera ett mål, mot att få en straff och gult kort mot dig. Man ska väl inte kunna tjäna på att orsaka straffar? För hade Mucolli missat straffen är det precis vad utfallet blivit. Fortsatt 0–0 och endast en varnad målvakt som straff. 

5 – Hussein Carneil tillbaka på riktigt? 
På förhand kändes den blåvita bänken inte lika stark som den gjort de senaste matcherna. Norlin och Berg borta, vilket satte laget i en sits där Suleiman Abdullahi var den enda renodlade anfallaren att avlasta Selmani med. Istället kom Hussein Carneil in tidigt på mittfältet och visade att han är klass. Sedan skadan har han inte riktigt kommit upp i sin egen nivå, men igår visade han vilka kvalitéer han besitter. Han tog över rollen som Kolbeinns lekkamrat och dödade på egen hand fyra minuters tilläggstid vid hörnflaggan. Ett betryggande besked för Blåvitt att det inte bara är de elva startspelarna som imponerar och levererar. 

6 – Inget. Är. Klart. Än. 
Det må vara tillräckligt många lag bakom oss och det må vara så att Blåvitt befinner sig i en sällan skådad form, men det är mycket kvar av den här serien. Att tro att kontraktet är säkrat och att Allsvenskan 2024 garanterat ska innehålla IFK Göteborg är bara naivt. Om tre omgångar kanske vi sitter i skiten igen. Det ser onekligen inte ut som det, för det ser riktigt bra ut men ta inte ut något i förskott. Att bli lugna och trygga är inte rätt väg att gå. 

7 – Njut!
Även om man inte ska ta ut något i förskott ska det bli ganska roligt att kolla på AIK mot Degerfors på måndag. Det känns lite som att alla resultat i den matchen är bra på sitt sätt. Till skillnad från läget för en månad sedan när varje match Blåvitt inte spelade kändes som en risk att försämra läget är det tvärtom. Blåvitt har skaffa sig ett såväl mentalt som faktiskt övertag i bottenstriden och det känns roligt att följa bottenkonkurrenternas matcher. Extra roligt när det är AIK som spelar, för oj vad roligt det vore att skicka ner dem till Superettan!




 

Arvid Larssonnils.arvid.larsson@gmail.comlarsson_19042023-09-17 12:41:07
Author

Fler artiklar om IFK Göteborg