Sju Tankar efter IFK Göteborg – Kristoffer Karls… Djurgården (0-1) ”Det hände igen…”
Ett Blåvitt som trots bra spel haft stolpe och domare ut under hösten tar emot ett Djurgården som vid poäng skulle gå upp i ensam serieledning. Det kunde bara sluta på ett sätt.
- Prestationen
Inför matchen snackades det en del om hur taggade Blåvitt skulle vara på att vinna och eventuellt spela ett guldläge till AIK eller Malmö. Poya Asbaghi var inför matchen tydlig med att den dagen Blåvitt börjar lägga sig för att jävlas med andra lag så har Blåvitt gett upp på att vara störst och bäst.
Budskapet var tydligt, på både plan och läktare, Blåvitt hjälper inga lag för att stjälpa andra lag. Tvärt om, Blåvitt spelade ut Djurgården efter noter stora delar av matchen, och på olika kvällstidningsredaktioner pratas det om slutresultatet som ”rånet på Gamla Ullevi”.
- Gamla Ullevi, vilket skitarena.
Idag var det 13 500 personer på plats. Alltså, det är ju långt ifrån Gais-nivå på den siffran, men det är ingen fantastisk publiksiffra heller liksom. Ändå är det omöjligt att köpa något i kiosken och gå på toalett i paus. Du får välja antingen eller.
Bara det är ju en mindre skandal som jag lärt mig leva med numera.
Men det är ju inte bara det. Här har vi en kvällsmatch på måndag. Vi vet att polisen gått ut med att de ska ha större säkerhetszoner runt arenan, man ska vara i tid för att komma in och så vidare. Vid inmarschen idag var det många som stod utanför och köade för att få komma in.
Frågan är hur någon tänkt sig att människor ska få ihop det. Hur är det tänkt att människor som jobbar till 17 (känns ändå som en rätt vanlig arbetstid?) ska hinna med att vara på arenan i god tid? Hur är det tänkt att människor ska hinna få i sig någon middag innan matchen? Eller tänker man sig att vi ska äta den kalla hamburgaren med torrt bröd, ett ledset salladsblad och ketchup på till middag?
Går du på fotboll på t ex Friends eller Tele2 arena så är det kanske inte gourmet mat, men det finns lite alternativ som är bättre än konserverad hundmat.
Att se på fotboll på Gamla Ullevi känns mer som en uppoffring än ett nöje. Idag sket jag i att äta middag och satt törstig hela andra halvlek för att se Blåvitt. Det är fan så det är att vara supporter till ett lag som spelar på Gamla Ullevi.
- Gamla Ullevi, vilket skitarena. Kom igen!
Är ju populärt bland bortasupportrar att kritisera Gamla Ullevis bortaläktare, och jag är villig att hålla med om att den är rätt kass (har ju ändå stått där när Blåvitt varit ”bortalag”). Tycker fortfarande att t ex Helsingborgs bortaläktare är mil sämre men visst. Gamla Ullevi är knappast en rolig arena för bortasupportrar. Med det sagt så är det ju ändå absurt att Blåvitt låter bortasupportrar köpa på sittplats ovanför klacken innan man säljer slut bortaläktaren.
Eller ja, det är så mycket som är absurt. Att HIGAB fortsätter påstå att kapaciteten är 18 000 är ju ett skämt, vi vet att det inte finns 18 000 platser på Gamla Ullevi. Att platserna som det går att se fotboll ifrån är slut när det är 12 000 sålda biljetter är ett skämt. Att Blåvitt måste stänga av hela kortsidan för att bortaläktaren är felbyggd är ett skämt.
Egentligen är det väl helt lönlöst att fortsätta prata om det här, fuskbygget står där det står, det finns ingen politisk vilja alls att göra något åt saken, och även om det fanns det så har vi nog få bra alternativ. Dåligt med yta att bygga ut mot åt alla håll och kanter. Samtidigt kan vi inte blunda för att arenasituationen i Göteborg gör det svårt för stadens lag att hänga med i utvecklingen.
Stockholmslagen vinner ny publik när det går att göra fotbollen till ett kvällsnöje istället för att kännas som en uppoffring. Ska lagen kunna dra fler än bara de mest inbitna i matcher som mot Falkenberg eller Brage (?) så måste de kunna erbjuda mer än bara fotboll.
Ibland känns det nästan som om det är bättre att spela på Ullevi. Där kan du i alla fall slänga upp lite foodtrucks, det finns gott om evenemangsplats och bortasupportrarna står i en annan stadsdel.
Det ska inte kännas som om du offrar saker i ditt vardagsliv för att du ska kunna gå på fotboll.
- Är det inte dags att skrota experimentet?
Jag är som bekant inte ett stort fan av Pyroteknik. Framför allt bengaler tycker jag ger väldigt lite till stämningen generellt sett.
Det finns undantag, och under årets säsong tycker jag att de som bränner på KB blivit betydligt bättre på att göra snygga grejer med sina bränningar. T ex ”GBG state of mind” från i våras. Eller kvällens tifo inför andra halvlek.
Och även om det såklart fanns de som inte gillade det idag, så kunde jag inte annat än notera att i princip alla runt mig på F3 spelade in och fotograferade föreställningen. Allt från småbarn till äldre kvinnor. Uppenbarligen var det något många uppskattade. Även om jag själv föredrog det första tifot, så kan jag ju inte blunda för resultaten.
På väg hem från matchen så dök även en fråga om oroligheter runt arenorna upp bland mina vänner. Vi mindes tillbaka på dagar som t ex AIK borta 2006, där vi hamnade mellan uppretade supportrar och polisen när vi skulle köpa dricka i paus. Eller Helsingborg borta 2007 där släppet stormas. Känslan är ändå att det sedan jag och mina kamrater började gå på fotboll 2002 har blivit betydligt lugnare på arenorna de senaste åren.
Det känns också som om bengalerna sköts bättre. Jag minns t ex derbyt mot Öis 2004 när jag höll på att få håret bortbränt när någon poppade en bengal bakom mig utan att säga något. Jag minns hur jag såg sönderbrända kläder, och en gång till och med en kille som bränt sönder hela sin hand.
Kanske är det för att jag är äldre och har flyttat till sittplats det senaste året, men jag tycker ändå jag ser mycket mindre sådant nu för tiden.
Det känns som att utvecklingen de senaste åren där man satsat mycket på dialog med supportrar och sådant faktiskt gått åt rätt håll.
Varför förstöra allt det med experimentet med villkorstrappan? Lägg ner den. Den funkar inte.
- Ja, nu var vi här igen Kristoffer…
Med halva fotbollssveriges ögon på kvällens match och en guldstrid som möjligtvis avgjordes går det inte för någon att blunda längre. Domarinsatsen var än en gång under all kritik.
Efter matchen erkände Kristoffer Karlsson i alla fall att han gjorde fel, vilket är ett steg upp från hans tidigare horribla bedömningar, men ett steg gör ju ingen villkorstrappa som det så fint heter, och Kristoffer Karlsson har några steg kvar att vandra.
Att klaga på misstagen är såklart en sak, men inkonsekvensen är en annan. Efter Ekbergs insats mot AIK skrev jag att misstag är naturligt, men att du inte får döma på vad du inte ser. I den matchen trollade Ekberg fram en straff och en frilägesutvisning trots att han var ur position att se vad som faktiskt hände.
Idag använde Kristoffer Karlsson just det som försvar för att motivera Giorgis uteblivna straff. Vilket hade varit ett okej försvar om domarteamet följt den linjen. För hade de bara dömt på saker de faktiskt såg så hade de inte vinkat offside på Lasse Vibe när han gör 1-0. De hade inte heller vinkat bort friläget han får senare i matchen. Där blir det tydligt att de dömer på något de inte ser (eftersom repriserna visar att båda situationerna var väldigt onside).
Återigen blir det en fråga om konsekvens, eller avsaknaden av den.
Som pricken över det där jävla i:et så tvingades ju Blåvitt byta ut en spelare för att domaren get honom en hjärnskakning.
- VAR? Eller är det ett djupare problem än så?
Från flera journalister försöks kritiken mot domarna på ett lite underligt sätt tystas. Både Alexander Axen och Robert Laul är inne på att kritik mot domaren i det här läget mer eller mindre betyder att den som framför kritiken vill införa VAR.
För att citera Sebastian Eriksson
– Nej, men lite kompetens kanske man kan få fram i alla fall, på riktigt.
Tycker först och främst att det är fult och oärligt att tillskriva de som är kritiska de åsikterna. Laul utvecklar i alla fall med att säga att ju mer domarna kritiseras ju närmare kommer vi ett införande av VAR, och att den som kritiserar då indirekt jobbar för att införa VAR.
Men som Seb säger. Lite kompetens kanske man kan få fram?
Sen tycker jag i slutändan att det här framför allt är ett problem med hur den moderna fotbollen ser ut. Inte VAR i sig, utan de förödande konsekvenserna av felaktiga domslut.
Vi sitter i en situation där en felaktig hands kan vara skillnaden på att bli rikast i serien eller dras med ekonomiska problem. Där ett felbeslut kan innebära att lag tvingas säga upp personal. Det hänger så otroligt mycket på de olika resultaten i matcherna att misstag inte bara blir misstag, de kan förstöra folks liv.
Oavsett om man är för eller mot VAR tycker jag det är klädsamt att i alla fall visa förståelse för vilken enorm effekt dessa misstag kan ha. Att visa en vilja att sträva efter en kompetens som ligger i nivå med konsekvenserna besluten får. Blåvitt har varit det bättre laget i två matcher mot Djurgården i år. Blåvitt har blivit blåsta på två ganska uppenbara straffar mot Djurgården i år. Blåvitt har tagit noll poäng mot Djurgården i år. De poängen kommer troligtvis avgöra guldstriden. Vi har flera lag som satsat många miljoner på att ta SM Guld i år. Och det hela kommer troligtvis avgöras på ett domarmisstag.
- Titta lite inåt
När vi gnällt nog om yttre faktorer så går det trots allt att titta lite på den egna prestationen. Även om Kristoffer Karlsson dömde bort Blåvitt i flera lägen så skapade inte Blåvitt många skott på mål. Blåvitt kom till få vassa lägen och har nu varit mållösa i fyra matcher i rad. På fjorton hemmamatcher har laget gjort nitton mål och det är ju inte direkt så att man jublar av målproduktionen. Tittar vi sen på att de första tre matcherna och nio målen kom på Ullevi har Blåvitt alltså gjort tio mål på elva matcher på Gamla Ullevi. Det är inte så att man jublar direkt.
Även om Blåvitt var spelförande så ska vi inte låta det bli en ursäkt för oförmågan att skapa farliga lägen. Eller förvalta de lägen vi fick.
Sen ska sägas att Blåvitt släppt in fem mål på de elva hemmamatcherna också, så försvaret hemma sitter ju tydligt för det mesta. Samtidigt som Djurgårdens 1-0 mål ser riktigt billigt ut. Var är markeringen?
Att föra spelet är bara värt så mycket. En av de stora utmaningarna under vintern är att hitta sätt att komma runt och göra fler mål. En hård nöt att knäcka under vintern.
Adrian Pihl Spahiu @pihlbaoge2019-10-21 23:59:00
