Sju tankar efter IFK Göteborg - Norrköping (1-1) “Ljus i mörkret”
Blåvitt spelar 1-1 mot IFK Norrköping under lördagen och många lämnar nog Gamla Ullevi med en bitterljuv känsla. Här är sju tankar efter matchen.
1. Nya förstemålvakten
Låt oss börja med det uppenbara. Elis Bishesari tag idag på riktigt över som förstemålvakt. Att han är grym på fötterna och kan vara en del i speluppbyggnaden på ett sätt som övriga målvakter i truppen inte kan visste vi sedan tidigare. Men han har dragits lite med att han när han fått spela tidigare släppt in några enkla mål.
Idag visar han att han inte bara slipat bort de misstagen (han har egentligen varit utan större anmärkning under alla vårens matcher hittills), utan står istället för flera poängräddande räddningar. För mig gick Elis från att vara Pontus Dahlbergs vikarie till att bli Blåvitts tydliga etta idag.
2 .Vad är poängen?
En del i att Elis är bra med fötterna är att Blåvitt enklare och kan ta sig ur motståndarpress på ett kontrollerat sätt. Idag är det framför allt ett läge där Norrköping pressar på riktigt högt efter att Pyndt tappat några enkla bollar. Efter en sekvens som nästan gav mig en hjärtattack så får Blåvitt ut bollen på en helt ren högerkant, och Norrköping har fyra spelare i vårt straffområde som precis blivit överspelade.
Det är det här du vill uppnå genom att spela runt i eget straffområde så som Blåvitt gjort. Fyra överspelade motståndare. Deras anfallare och innermittfält är helt borta. Det är öppen gata att gå fram.
Istället fastnar bollen på Blåvitts högerkant. En trött pass fram till en Yalcouye som väntar på att Pyndt ska komma upp från eget straffområde. När Blåvitt väl tar steget över på Norrköpings planhalva är hela Norrköping tillbaka i position.
Det gör mig helt ärligt rosenrasande att se.
Ska Blåvitt spela med de marginalerna då måste fan Blåvitt ta tillvara på de chanser som uppstår när man kommer runt sin press.
3. Onödiga kort.
Det går ju att tycka att Blåvitt får en del billiga kort, men Blåvitt tar också på sig rätt många onödiga kort. Idag tar Paolos Abraham ett gult kort som gör mig så besviken. Det är ett solklart kort. Det är ett onödigt kort. Det är inget farlig läge, men Paolos vill inte jobba hem, så han hänger kvar i tröjan på Norrköping spelaren på tok för länge.
Nu är jag inget fan av begreppet taktiska kort, men det fanns ingen taktik alls i det kortet. Det var så otroligt tydligt att det uteslutande handlade om att han inte ville behöva ta den löpduellen. Gör inte så mycket idag, men ni kan ge er fan på att han kommer vara avstängd sen i framtiden i en viktig match på grund av det här kortet.
Sen kan man inte komma ifrån att ifrågasätta Trondsens agerande. Ja, Nyman spelar över på ett sätt bara en mamma inte skäms över, och Trondsen borde nog fått frispark i första läget när Nyman drar bort Trondsen för att komma före, men det går samtidigt inte att komma runt att Trondsen har dragit på sig rätt många röda kort på rätt få matcher i den Blåvita tröjan.
Överspel och svandyk till trots att drar Trondsen i slutändan ändå ner Nyman, med ett gult kort i ryggen. Ett gult kort som också det var riktigt jävla korkat och onödigt.
Det börjar bli dyrt, inte bara i form av en dyr lön, utan dyrt i form av att vi förstör matcher med onödiga och dumma röda kort.
Två fullsatta hemmamatcher i rad nu har Blåvitt dödat matchen för sin publik genom att dra på sig idiotutvisningar. (Nej jag är inte alls bitter över att jag ställde in mina helgplaner för att åka till Gamla Ullevi och se det här haveriet...)
4. För lättstyrda
Blåvitts spel gick idag nästan uteslutande via Blåvitts vänsterkant. Det såg ut som om Norrköping även försökte styra det dit. Det känns som ett svaghetstecken att Blåvitt är så lättstyrda. Min stolsgranne var flera gånger inne på att högerbacken (Sebastian Ohlsson) ligger fel för att göra sig spelbar, och kanske ligger det något i det?
Oavsett varför det blir så så är det bara att konstatera att Blåvitt, trots många fina tendenser, är lite för lättlästa och lite för lättstyrda.Norrköping, men även andra lag vi mött, har lämnat stora ytor på sin högerkant, men Blåvitt tycks inte förmögna eller villiga att skifta kant.
5. Vad händer nu?
Trondsen utvisad, IGEN, och Sebastian Ohlsson såg ut att ha rätt ont när han fick av. Till råga på allt är det match om bara tre dagar igen, så det finns en risk för att Blåvitt måste byta två spelare i backlinjen och bara har två dagar på sig att sätta den backlinjen.
Det är i motgång draken lyfter sägs det, och det får man nog hoppas som Blåvitt supporter, för även om det finns ljusglimtar så ska man komma ihåg att Blåvitt i årets Allsvenska bara gjort tre mål, ett kom gratis, ett annat på en slarvig retur, och dagens genom att faktiskt spela sig till det. Positivt att årets första “riktiga” mål kommer, men negativt att Blåvitt i övrigt är så svaga framåt.
Med årets oförmåga att göra mål och en en skadeskjuten/avstängd backlinje och match igen på onsdag är en uppladdning som inte är optimal.
6. Växande frustration
Trondsens första gula kort ser i mångt och mycket ut att vara ett frustrationskort. Hela Blåvitt är rasande efter att domaren av någon anledning valt att inte göra något alls åt ett väldigt tydligt hemåtspel.
För er som missade matchen, så kommer Santos i en löpduell ensam mot en Norrköpingsspelare. Santos är på väg förbi, men Norrköpingsspelaren slänger fram en fot för att spela hem bollen på volley till målvakten. Han är lite pressad och passen blir högre och hårdare än tänkt, men Norrköpingsmålvakten kan enkelt fånga bollen i händerna. Hemåtspel tycker publiken och Blåvitt.
Jag som ändå spelar målvakt kan säga såhär. Jag hade aldrig vågat ta den bollen med handen. I min värld är det en solklar hemåtpass och hade inte Norrköpingsspelaren spelat hem där så hade Santos varit fri istället.
Och i frustrationen över det beslutet tar Trondsen ett korkat gult kort, som blir rött bara minuten senare.
Hela promenaden hem så försöker jag intala mig själv att det kanske såg ut som en rensning och inte ett avsiktligt hemåtspel. Det kanske såg ut som om det var Santos som sköt? Jag kanske överdriver. Jag är ju trots allt ganska subjektiv.
Sen kommer jag hem. Jag ser reprisen, och sen som grädde på moset slänger jag på matchen mellan Malmö och Västerås lagom till Malmös 1-0 mål.
Små marginaler, bollen är rund osv. Men det finns en frustration, det gör det.
7. Något ljus i mörkret
En del av mig är rätt bitter på Blåvitt. Ja, det känns som om 50/50 situationerna alltid går emot oss, men Blåvitt har sig själva att skylla en hel del också. Thordarssons röda kort mot Djurgården ÄR idiotiskt. Det är så långt upp på “idiot” skalan att han har en lång väg att vandra för förlåtelse. Och Blåvitts problem är egentligen inte att 50/50 situationerna går emot oss. Problemet är att vi är beroende av att få de situationerna med oss.
Torsken mot Halmstad kommer i grund och botten av att Blåvitt står och sover första minuterna. Det är slarv och åter slarv. Mot Kalmar slarvar Blåvitt igen, men Kalmar slarvar ännu mer och Blåvitt kan vinna, och idag tar flera spelare återigen kort som är ganska högt upp på “Idiot”-skalan. Känslan just nu är att Blåvitt genom ren och skär dumhet och slarv redan vaskat ännu en säsong, och det enda vi kan se fram emot är att unga spelare tar kliv så att vi kan sälja dyrt och börja om till nästa år igen. Kan vi lägga våra pengar på en ny Trondsen, Sulle och Elias Hagen och fortsätta cykeln av att tajma allt fel hela tiden.
För ponera att Blåvitt rycker upp sig, hittar sitt spel och gör en bra höst? Man kanske lyckas knipa en sjätteplats, Malick utses till årets genombrott och säljs för 80 miljoner till typ Marseille. Then what? Det kommer värvas en del mellanmjölk som det alltid görs, spelare som kan bli bra, men vi har som bekant inte råd med färdiga spelare, De kommer behöva några matcher för att komma in i det, så vi kommer vaska cupen ännu ett år och säsongen kommer vara över i Maj igen. Från olika håll och kanter kommer vi höra att “Vi är inte där än”. Pengarna läggs på en DMK som inte spelat fotboll på ett år och en Edvardssen som är mest sitter på bänken. Sen lägger de skorna på hyllan.
Men det är klart, det är fortfarande 78 poäng kvar att spela om, allt kan hända. Det är alltid något ljus i mörkret.
