Sju tankar efter IFK Göteborg - Varberg 1-0
Blåvitt spelar sin första tävlingsmatch för säsongen 2018, och det blir den första tävlingsmatchen för många av spelarna i Blåvitt. En match som slutade med en Blåvit seger efter ett rätt sent mål av en pånyttfödd Elias Omarsson.
- Viss skillnad på inställning mot förr. Små skillnader men ändå intressanta. Istället för att prata om Cupen som en del av försäsongen och att man ska vara som bäst när serien drar igång - som Lennartsson gjorde förra året - pratar Poya om att Blåvitt har som mål att bli bättre för varje match som spelas. En betydligt sundare inställning, även om jag på den tiden köpte Jörgens resonemang också.
- Omarsson! Har alltid känts som om det är en spelare med väldigt mycket boll i sig bara han får det att lossna, och nu känns det helt klart som om det är på väg att lossna för honom. Bättre teknik, starkare i närkamperna, bättre speluppfattning. Och lägg på det att han fick vara sit på bollen som gick i mål också!
- Andrabollarna. Blåvitt har blivit ordentligt mycket bättre på att stå rätt och vinna andrabollar. Flera gånger försöker Varberg slå bort bollen men kommer inte längre än att det Blåvita mittfältet vinner tillbaka den. Något jag verkligen saknat de senaste säsongerna.
- Spela enkelt! Jag gillar Sebastian Eriksson skarpt, och tycker han gör mycket nytta som han inte får beröm för, men idag visade han tyvärr upp en tydlig tendens till att överarbeta situationer. Han vill för mycket och slår istället bort bollarna. Jag förstår - och gillar - tanken med Seb som mittback. Som mittback är han troligtvis Sveries spelskickligaste mittback, men ibland vill han vara mittback och gärna mittfältare också, och den uppgiften sitter inte helt hundra.
- 2-5-3? Under stora delar av matchen kändes det faktiskt som om Blåvitt spelade ett 2-5-3 spel, med Seb uppe på mittfältet. Mot ett lag som parkerar bussen som Varberg gjorde kanske det inte är helt fel – men det är klart att hjärtat hoppar över både ett och två slag när man ser att Seb går upp på mittfältet och lämnar Starfeldt och Calisir ensamma där bak. Med det sagt så tror jag definitivt att det är den typen av nytänkande och möjlighet att anpassa sig till hur matchbilden ser ut som Blåvitt behöver just nu.
- Inspel från kanterna? Många inspel går – precis som tidigare år – via kanterna, och jag rä inte helt övertygad om att den här upplagan av Blåvitt är laget som ska vinna närkamper i straffområdet för att peta in bollar. Något att utveckla.
- Okej start på säsongen! Visst, man hade väl hoppats på 3-0 och Champagnefotboll, men 1-0 behöver inte vara fel det heller. Nu tar Blåvitt tre poäng och resan mot avancemang från gruppen fick en bra start!
Adrian Pihl Spahiu @pihlbaoge2018-02-17 18:40:00