Sju tankar efter Mjällby – IFK Göteborg ”Blåvitt skapar situationer som tvingar motståndarna till misstag”
Blåvitt vars form blivit allt sämre och sämre under hösten följde upp sin seger mot Örebro med att slå Mjällby borta, och i samma veva sätta stopp för både deras målnollerekordjakt och deras förlustfria svit på 8 matcher såväl som att trycka tillbaka Mjällby ner i bottenstriden.
1. Viktig seger
Det låter lite absurt, men på något sätt så hade man nästan räknat med att det inte skulle bli ett bra resultat nere i Blekinge. Blåvitt har haft svårt borta mot Mjällby i många år, och Mjällby var inne i en sensationellt bra form.
Med tre poäng i mötet så går Blåvitt istället om Mjällby och skapade sig, om än inte en poängmässig marginal ner, så i alla fall en buffert av lag mellan sig själva och kvalstrecket. Det ger viktig arbetsro för Blåvitt.
2. Han som var Allsvenskans statistiskt bäste mittback
När Blåvitt tog in Calle Johansson så snackades det i Blåvita kretsar mycket om att Calle var Allsvenskan statistiskt bäste mittback förra året, men de blåvita supportrarna har inte sett mycket av det under året. Men de senaste omgångarna har Calle lyft sig rejält och idag kröner han sin insats med två mål. Och det är inte bara två mål som gör att Calle utmärker sig. Han sätter knappt en fot fel under matchen och framstår mer och mer som den defensiva klippan som många Blåvita drömde om när han flyttade hit i vintras.
3. Fulla bortaläktare
Det har redan lyfts fram i flera olika medier, men det är såklart otroligt skoj att se att Blåvitt säljer slut sin bortasektion och har gott om folk även på de andra sektionerna. Mycket av det tack vare den supporter som skänkt pengar till Supporterklubben Änglarna för att finansiera resan ner. Det är sådant engagemang och kamratskap som kommer göra att Blåvitt tar sig tillbaka till där Blåvitt hör hemma någon dag.
4. Blåvitt spelar med en man mindre i nästan 10% av matchen
Okej, det var Mjällby som fick rött kort inte Blåvitt, men det är inte kortet jag tänker på, utan när Mattias Bjärsmyr blir skadad och tvingas sy. Bjärs går av plan och blir omplåstrad. Under tiden tar August Erlingmark klivet ner i backlinjen och Blåvitt spelar ett 4-3-2 spel. Tiden går. Och tiden går.
Jag fattar att man inte vill byta ut en spelare i onödan och så, men räkna ihop minuterna som Blåvitt är en man kort på plan. Det var ganska många minuter som Blåvitt ”ger bort”. Nu slutade det med att man bytte in Simon Thern ändå och lät Erlingmark fortsätta som mittback. Så vi spelade i numerärt underläge 7-8 minuter när vi hade kunnat byta direkt och få samma resultat. I den typen av situationer finns det mycket för Blåvitt att hämta.
5. Röda kort?
Till skillnad mot Discoverystudion så tycker jag att det röda kortet är ganska solklart. Mjällbyspelaren hoppar in med ett sträckt ben. Han har ingen kontakt med marken när han fäller Aiesh. Hade han träffat några centimeter fel så är risken att han hade skadat Aiesh allvarligt. Det är klart det ska vara rött.
Med det sagt så ska nog Blåvitt och August Erlingmark vara glada att han inte fick ett liknande rött tidigare i matchen när Agge stoppar en kontring genom att sätta dobbarna i knäet på en framrusande Mjällbyspelare. Inte alls ett lika solklart rött kort, men i alla fall lite orange.
6. Det är inte Blåvitt 2021 utan ett onödigt insläppt mål
Blåvitt har alltså 1-0 i paus. Mjällby fick ett rött kort redan efter drygt 30 minuter spelade. Mjällbys bästa chans till att göra match av det hela är att komma ut och få en bra start i andra halvlek och mycket riktigt så slarvar Blåvitt grovt ganska omgående i andra halvlek och Mjällby tillåts kvittera i princip direkt. Efter det följer den obligatoriska svaga perioden där Blåvitt helt tappar spelet. Lyckligtvis kommer Blåvitt tillbaka och kan ta ledningen på nytt, och även utöka till 3-1, men det blev onödigt spännande på grund blåvitt slarv. Och det är återkommande.
7. Blicka uppåt eller neråt?
Om segern mot ÖSK var mot ett väldigt dåligt lag så kom segern mot Mjällby mot ett av seriens formstarkaste lag. Och även om det såklart påverkade matchen att Mjällby fick rött kort redan efter 30 minuter så var det ett kort som kom som resultat av att Blåvitt faktiskt spelade bra. Man kan väl dela upp korten i olika kategorier. Det finns onödiga kort och så finns det framtvingade kort. Mjällbys röda var ett framtvingat. Inte så att någon tvingade spelaren att hoppa in i situationen, utan snarare att Blåvitt skapade en situation där motståndarna inte klarade av att stoppa Blåvitt med tillåtna medel. Något i stark kontrast till Calle Johanssons gula där en indianpassning till Calle sätter honom i en sits där han tvingas ta kort.
Men det är ett sidospår. Kontentan av det hela är i alla fall att Blåvitt faktiskt förtjänade att vinna idag, och det mot ett lag som spelat enormt bra det senaste. Det går att titta neråt i tabellen och fråga sig hur vi ska se till att minst en av Mjällby, Halmstad och Degerfors fortsätter ligga bakom oss (ÖSK och ÖFK kan i princip inte komma ikapp. ÖSK tar inte ikapp 12 poäng på Blåvitt på 7 matcher, och ÖFK har 15 poäng upp). Men vi kan också titta på Varberg, Sirius och Häcken, som alla ligger inom 3 poäng ovanför Blåvitt.
2021 har varit ett katastrofalt år för Blåvitt, men det finns ändå något visst i att Blåvitt kan gå om ”Höhö, jag antar att vi är störst i Göteborg nu, fast vänta, vi är inte ett Göteborgslag, vi är från Hisingen, fast inte när det handlar om medieutrymmet, då är det en skandal att Göteborgsmedia inte skriver mer om oss… eller när det är match mot Blåvitt och vi vill marknadsföra det som ett derby… vad var det vi pratade om nu igen-Häcken” trots att vi målats upp som ett krislag hela säsongen.
9 Poäng upp till Kalmar och 11 till Norrköping är faktiskt närmare än ner till ÖSK. Om man vill vara lite positiv då.
